Erland Nordenskiöld

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Erland Nordenskiöld
Erland Nordenskiöld.
Erland Nordenskiöld.
FöddNils Erland Herbert Nordenskiöld
19 juli 1877
Stockholm
Död5 juli 1932 (54 år)
Göteborg, Västra Götalands län
Bosatt iSverige
NationalitetSverige
ForskningsområdeAntropologi
InstitutionerGöteborgs etnografiska museum
Känd förChaco-Cordillera-expeditionen, Svenska expeditionen 1904-1905, Hernmarckska expeditionen, Expedition till Bolivia 1913-1914
Maka eller makeOlga Nordenskiöld
Nordenskiöld hos ashluslayvänner (nivaclé). Rio Pilcomayo, Bolivia. Hernmarckska expeditionen (1908–1909).

Nils Erland Herbert Nordenskiöld, född 19 juli 1877 i Stockholm, död 5 juli 1932 i Göteborg, var en svensk museiman och forskningsresande.

Familj[redigera | redigera wikitext]

Erland Nordenskiöld var son till Adolf Erik Nordenskiöld och Anna Maria Mannerheim, dotter till hovrättspresidenten Carl Gustaf Mannerheim och Eva Wilhelmina von Schantz; han gifte sig den 2 april 1910 i Stockholm med Olga Vilhelmina Adelöw, dotter till en snickare.

Erland Nordenskiöld avled på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg, jordfästes i Kristine kyrka där, men gravsattes på Västerljungs kyrkogård.

Han var kusin till Gustaf Mannerheim; han fann tillsammans med Leonard Jägerskiöld ett engagemang i värvningen av frivilliga från Göteborg till finska inbördeskriget. Han erhöll Frihetskorset av tredje klass 1918.[1]

Keramikern och designern Gustaf Nordenskiöld och hans bror TV-journalisten Viktor Nordenskiöld är barnbarn till honom.

Mannen och livsverket[redigera | redigera wikitext]

I Göteborg kom Nordenskiöld att tillhöra det så kallade Lördagslaget, som samlades om lördagarna bland annat för att dryfta politiska frågor. Sällskapet räknade även bland andra Henrik Almstrand, Leonard Jägerskiöld, Ernst Hagelin, Otto Sylwan, Ludvig Stavenow, Erik Björkman, Axel Romdahl, Otto Lagercrantz, Axel Nilsson, Evald Lidén, Gösta Göthlin, Albert Lilienberg och Peter Lamberg.

Nordenskiölds uppväxt och fostran präglades i hög grad av faderns vetenskapliga gärning. Kort efter sin fil.kand. företog han en resa till Sydamerika 1899. Han åtföljdes på resan av Oscar Borge, expeditionens botaniker. Åren 1901-1902 gjorde han en ny resa till samma kontinent, den så kallade Chaco-Cordillera-expeditionen. Denna hade planerats tillsammans med Eric von Rosen och Gustaf von Hofsten, som var expeditionens etnograf-arkeolog respektive botaniker. Under denna resa väcktes Nordenskiölds intresse för indianer. Nya resor företogs, den Svenska expeditionen 1904-1905 och den Hernmarckska expeditionen 1908-1909, den senaste tack vare vännen Arvid Hernmarcks generösa bidrag. 1907 var Nordenskiöld huvudansvarig för den Etnografiska Missionsutställning som producerades i samarbete med Svenska Missionsförbundet och visades i Stockholm under sommaren. År 1913 företog han en ny resa, denna gång som nybakad intendent vid Göteborgs museum och föreståndare för dess etnografiska avdelning. På grund av första världskrigets utbrott dröjde det 13 år tills han åter kunde resa till Sydamerika.

Nordenskiöld förde rika och idag unika samlingar från Sydamerikas indianer hem till Göteborgs museum. Några av de folk han besökte är idag utrotade, andra har förlorat sin kulturella identitet. Han var känd som en fascinerande men också krävande föredragshållare, som gärna ägnade sig åt detaljer.[2] Nordenskiöld var ett ledande namn vid flera internationella amerikanistkongresser och en uppskattad generalsekreterare vid kongressen i Göteborg 1924. Som författare var han outtröttlig.

Hans musei- och forskartradition fördes vidare av Sven Lovén, Henry Wassén, Sigvald Linné, Stig Rydén och Karl Gustav Izikowitz. Nordenskiöld byggde upp den etnografiska avdelningen vid Göteborgs museum till vad som vid hans död betraktades som en förebild för motsvarande institutioner i världen. Han betraktas som en av pionjärerna inom den amerikanistiska forskningen.[3]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Böcker på svenska[redigera | redigera wikitext]

  • Iakttagelser och fynd i grottor vid Ultima Esperanza i sydvestra Patagonien. Kungl. Svenska vetenskapsakademiens handlingar, 0023-5377 ; N.F. 33 :3. Stockholm. 1900. Libris länk 
  • Östersjöns nutida sötvattensmolluskfauna jämförd med Ancylussjöns : Med 2 taflor. Vet.akad.,K.Svenska. Bihang till handlingar ; Bd 26 : Afd.4 :n :o 11. 1900. Stockholm. 1900. Libris länk 
  • Resa i gränstrakterna mellan Bolivia och Argentina. Stockholm. 1902. Libris länk 
  • Från högfjäll och urskogar : stämningsbilder från Anderna och Chaco. Stockholm: Wahlström & Widstrand. 1903. Libris länk 
  • Arkeologiska undersökningar i Perus och Bolivias gränstrakter 1904-1905 : Med 7 taflor och 54 figurer jämte en kartskiss i texten. Meddelad den 24 nov.1906 af O.Montelius och E.Lönnberg. Handlingar,Kungl.Sv.Vetenskapsakademiens. N.F. ; Bd 42 : No.2. 1906. Uppsala. 1906. Libris länk 
  • Resa i Perus och Bolivias gränstrakter, företagen med understöd af Vega- och Wahlbergsstipendierna : redogörelse för de etnografiska och arkeologiska arbetena. Stockholm. 1906. Libris länk 
  • Naturhistoriska riksmuseum : Kortfattad handledning för besökande af riksmuseets etnografiska afdelningl, samlingarna Wallingatan 1 A. [Stockholm] [Med plankarta.]. Uppsala. 1907. Libris länk 
  • Antropogeografiska studier i östra Bolivia : (Meddelande från Hernmarckska expeditionen 1908-1909.). Stockholm. 1910. Libris länk 
  • Indianlif i El Gran Chaco (Syd-Amerika). Stockholm: Bonnier. 1910. Libris länk 
  • Indianer och hvita i nordöstra Bolivia. Stockholm: Bonnier. 1911. Libris länk 
  • Urskogsvandringar i Bolivia. Norstedts reseskildringar ; 1. [1911]. [Stockholm]. 1911. Libris länk 
  • Förteckning över en vandringssamling från Sydamerikas indianer. Stockholm: Bonniers. 1912. Libris länk 
  • De sydamerikanska indianernas kulturhistoria. Stockholm: Bonnier. 1912. Libris länk 
  • Forskningar och äventyr i Sydamerika. Stockholm: Bonnier. 1915. Libris länk. http://runeberg.org/forsksyd/ 
  • Drömsagor från Anderna. Stockholm: Bonnier. 1916. Libris länk 
  • Sydamerika : kampen om guld och silver 1498-1600. De geografiska upptäckternas historia, 99-0481932-7 ; [1]. Uppsala: Lindblad. 1919. Libris länk 
  • Indianerna på Panamanäset. Stockholm: Åhlén & Åkerlund. 1928. Libris länk 
  • En jämförelse mellan indiankulturen i södra Sydamerika och i Nordamerika. Stockholm. 1926. Libris länk 

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Aftonbladet 28/9 1918
  2. ^ Svenskt biografiskt lexikon, 27. Stockholm 1990-1991
  3. ^ Svenskt biografiskt lexikon, 27. Stockholm 1990-1991

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Erland Nordenskiöld : forskare och indianvän : [en antologi om Sveriges störste etnograf]. Stockholm: Carlsson. 1992. Libris länk. ISBN 91-7798-513-3 
  • Hedberg, Anna Sofia (2009). ”En "indianvän" på "grafplundring" : Erland Nordenskiölds insamlande av mänskliga kvarlevor”. Benbiten (Stockholm : Osteologiska föreningen, 1988-) 2009 :1,: sid. 19-24.  Libris 11566465
  • Isacsson, Sven-ErikErland Nordenskiöld i Svenskt biografiskt lexikon (1990-199)
  • Lindberg, Christer (1996). Erland Nordenskiöld : ett indianlif. Vitterhetsakademiens serie Svenska lärde, 99-1875125-8. Stockholm: Natur och kultur. Libris länk. ISBN 91-27-05923-5 
  • Lindberg, Christer (1995). Erland Nordenskiöld : en antropologisk biografi. Lund studies in social anthropology, 0282-003X ; 5. Lund. Libris länk. ISBN 91-628-1537-7 
  • Mänskliga kvarlevor : ett problematiskt kulturarv. Kulturperspektiv, 0282-2210 ; 21. Stockholm: Etnografiska museet. 2010. Libris länk. ISBN 9789185344567 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]