Erling Stenvägg

Från Wikipedia

Erling Stenvägg (norska: Steinvegg), död 1207, var en norsk hövding.[1] Han påstod sig vara son till Magnus Erlingsson och bar järnbörd för att bevisa det.[2] Erling blev vald av baglerna till kung.[1] Det skedde i Viken 1204.[2] Erling var ledare för baglernas anfall på Trondheim 1206 (det så kallade Blodbröllopet i Nidaros).[2] Han fördrevs därefter till Bergen.[3] Erling Stenvägg blev sjuk och dog i Tønsberg 1207.[4] Upprorshövdingen Sigurd Ribbung påstod sig vara son till Erling.[2]

Sitt tillnamn skall han ha fått då han under sin flykt från Norge skall ha suttit fången på Visingsö, i "Steinveggen".[3]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Erling Stenvägg i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1907)
  2. ^ [a b c d] Salvesen, Helge. ”Erling Steinvegg”. Store norske leksikon; snl.no. http://www.snl.no/Erling_Steinvegg. 
  3. ^ [a b] Svensk uppslagsbok, Malmö 1931
  4. ^ Helle, Knut. ”Erling Steinvegg”. Norsk biografisk leksikon. http://www.snl.no/.nbl_biografi/Erling_Steinvegg/utdypning.