Ernst Almquist

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ernst Almquist
Född 10 augusti 1852
Död 16 maj 1946
Begravd Norra begravningsplatsen[1]
kartor
Nationalitet Svensk
Arbetsgivare Karolinska institutet
Släktingar Otto Almquist (bror)
Redigera Wikidata

Ernst Bernhard Almquist, född 10 augusti 1852 på Tibble prästgård i Skogs-Tibble socken nära Uppsala, död 16 maj 1946 i Stockholm, var en svensk läkare, bakteriolog och upptäcktsresande. Almquist var pionjär inom hygien, epidemiologi och mikrobiologi i Sverige i början på 1900-talet,[2] och bland de första att diskutera förekomsten av pleomorfism bland bakterier.

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Ernst Almquist tillhör den uppländska Almqvistsläkten med rötter i Almunge socken. Han var prästson och valde sedan att studera medicin och 1870 började han vid Uppsala universitet. Han blev medicine kandidat 1875 och flyttade sedan till Stockholm där han värvades av Adolf Erik Nordenskiöld att delta på Vegaexpeditionen åren 1878–1880. Under expeditionen utförde han uppgifter som läkare, biträdande botaniker och lichenolog.

Efter hemkomsten gifte han sig 1880 med Maria von Rosen och blev medicine licentiat 1881 och slutligen färdig medicine doktor 1882 med sin avhandling om Tyfoidfeberns bakterie.

Under sin yrkestid ägnade han sig huvudsakligen åt hälsovårdsområdet med folkhälsan i centrum och studerade bland annat under Louis Pasteur. 1882 efterträdde han Klas Linroth som sundhetsinspektör i Stockholm och 1883 utnämndes han till förste stadsläkare i Göteborg.

1891 blev han professor i allmän hälsovårdslära vid Karolinska institutet.

Verk[redigera | redigera wikitext]

Almquist publicerade en rad artiklar och avhandlingar om hygienaspekter i samhället (däribland om renhållningsaspekter, fördelarna med offentliga slakthus samt studier om dödsorsaker och befolkningsförhållanden) och om epidemiologi (däribland om mässling 1885, difteri och krupp[förtydliga] 1885, kolera 1886 och tyfoidfeber 1890). 1919 publiceras hans lärobok "Allmän hälsovårdslära med särskilt avseende på svenska förhållanden för läkare, medicine studerande, halsovårdsmyndigheter, tekniker m. fl." 1912 skrev han Ärftlighetslagarna och deras betydelse för samhälle och rashygien.

1914 skrev han C.J.L. Almquist : studier öfver personligheten.

1922 framlade Almqvist bland de första forskarna i världen även en teori om förekomsten av pleomorfism bland bakterier efter flera års studier och banbrytande upptäckter om bakteriernas livscykler.[3] Hans forskning var ett avgörande bidrag till införandet av hygieniska regler för både dricks- och avloppsvatten.

1929 skrev han H.S.Chamberlains tankar om undervisning, vetenskap och forskning och 1930 Om svenska rasens bestånd.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Almqvist, ERNST BERNHARD, SvenskaGravar.se, läs online, läst: 25 mars 2017
  2. ^ ”Nationalism, folkbildning och intellektualism”. Tvärsnitt. Vetenskapsrådet. Arkiverad från originalet den 28 september 2007. https://web.archive.org/web/20070928032010/http://www.vr.se/huvudmeny/arkiv/2000/tvarsnittnr22000/nationalismfolkbildningochintellektualismenomojligekvation.4.6140245810e5f4492308000842.html. 
  3. ^ ”The Mystery of Pleomorphic Microbial Organisms” (på engelska). herbdatanz.com. Arkiverad från originalet den 15 juni 2006. https://web.archive.org/web/20060615075403/http://www.herbdatanz.com/pasteur_or_bechamp-pleomorphic_organisms-1.htm. 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]