Ernst Brunman

Från Wikipedia
Version från den 5 juni 2017 kl. 17.08 av InternetArchiveBot (Diskussion | Bidrag) (Räddar 0 källor och märker 1 som döda. #IABot (v1.4beta))
Ernst Brunman
Som Sven Duva i Fänriks Ståls sägner 1913
Som Sven Duva i Fänriks Ståls sägner 1913
FöddErnst Olof Wilhelm Brunman
2 augusti 1886
Stockholm
Död1 januari 1961 (74 år)
Stockholm
Aktiva år1919–1956
IMDb SFDb

Ernst Olof Wilhelm Brunman, född den 2 augusti 1886 i Stockholm och död där den 1 januari 1961,[1] var en svensk operettsångare och skådespelare.

Biografi

Brunman studerade sång för Oskar Lejdström och debuterade på Kristallsalongen i Stockholm i en Emil Norlander-revy. Han var först engagerad hos John Sondell 1904-1905 och därefter hos Albert Ranft 1905-1917 och vid Folkteatern[förtydliga] 1917-1921. Åren 1921-1923 var han verksam vid Helsingborgs stadsteater och senare vid Skansens friluftsteater och hos Karl Gerhard.

Bland hans operettroller kan nämnas Ministern i Wienerblod, Baron Zeta i Den glada änkan, Pietro i Boccaccio, Pistol i Tiggarstudenten, Aubrais i Kyska Susanna och Lorenzo XVII i Lyckoflickan.

Han hade även tal- och filmroller. Filmdebuten skedde 1919 och han medverkade i drygt ett 100-tal filmer. Brunman är begravd på Sandsborgskyrkogården i Stockholm.

Filmografi (urval)

Teater

Roller (ej komplett)

År Roll Produktion Regi Teater
1906 Vaktmästaren Spindelväven
Thore Blanche
Vasateatern[2]
1907 Larssons dotter
Selfrid Kinmansson
Östermalmsteatern[3]
Postrånet
Eugène Moreau, Paul Siraudin och Alfred Delacour
Justus Hagman Östermalmsteatern[4]
Hoppet
Herman Heijermans
Östermalmsteatern[5]
Samvetets mask
Ludwig Anzengruber
Östermalmsteatern[6][7]
Greven av Monte Christo
Alexandre Dumas den äldre
Östermalmsteatern[8]
1908 De små landstrykarna
Pierre Decourcelle
Östermalmsteatern[9]
Jorden runt på åttio dagar
Jules Verne
Östermalmsteatern[10]
En smålänning, eller Sin egen lyckas smed
Algot Sandberg
Östermalmsteatern[11]
1909 Fröken Sherlock Holmes
Alfred Grünwald och Julius Brammer
Östermalmsteatern[12]
Charleys tant
Brandon Thomas
Östermalmsteatern[13]
Det kära barnet
Arthur Wing Pinero
Östermalmsteatern[14]
1910 Nickel Löjtnanten som förmyndare
Leo Walter Stein
Knut Nyblom Vasateatern[15]
Blivet Utan inbjudningskort
Tristan Bernard
Knut Nyblom Vasateatern[16]
En poliskommissarie English spoken
Tristan Bernard
Knut Nyblom Vasateatern[17]
1911 Trikoche Ballongen
Paul Armont och Nicolas Nancey
Knut Nyblom Vasateatern[18]
Joclyn Alias Jimmy Valentine
Paul Armstrong
Knut Nyblom Vasateatern[19][20]
Buzenol Coralie och Co
Maurice Hennequin och Albin Valabrègue
Knut Nyblom Vasateatern[21]
Antonin Tribleau Nattlampan
Miguel Zamocois
Vasateatern[22]
Prosper Bénaveut 1.000.000
Georges Berr och Marcel Guillemand
Knut Nyblom Vasateatern[23]
1912 Min baby
Margaret Mayo och Theo Wall
Vasateatern[24]
Kommanditbolaget Wall, Berger & C:o
Einar Fröberg
Knut Nyblom Vasateatern[25]
Hur man vinner en man
Rida Johnson-Young
Vasateatern[26]
1913 Pleschke Min herr far
Franz Arnold och Victor Arnold
Knut Nyblom Vasateatern[27]
Leopold Huber Som man är klädd...
Gábor Drégely
Knut Nyblom Vasateatern[28]
August Farmer Ett modernt äktenskap
Raoul Auernheimer
Knut Nyblom Vasateatern[29][30]
Bienassis Borgmästarinnan
Maurice Hennequin och Pierre Veber
Albert Ranft Vasateatern[31]
Lord Amerseth Amatörtjuven
E. W. Hornung och Eugene Presbrey
Knut Nyblom Vasateatern[32]
1914 Spanska flugan
Franz Arnold och Ernst Bach
Vasateatern[33]
Quiroga Affären Costa Negra
Gustaf Janson
Vasateatern[34]
James Tyler Kontanter
James Montgomery
Knut Nyblom Vasateatern[35]
Friedrich Kompanjonen
Adolph L'Arronge
Knut Nyblom Vasateatern[36]
1916 Major Lartigoul Herkulespillerna
Maurice Hennequin
Vasateatern[37]
1919 En flickpension
Alexandre Bisson
Folkteatern[38]
Mannen utan minne
B. Decker och Robert Pohl
Otto Malmberg Folkteatern[39]
Bröderna Östermans huskors
Oscar Wennersten
Folkteatern[40]
1923 Gamla herrgården
Oscar Wennersten
Gustaf Linden Skansens friluftsteater[41]
1924 Hattmakarns bal
Selfrid Kinmanson
Ernst Brunman Folkets hus teater[42]
1926 Lätta Isabell
Robert Gilbert och Hans Hellmut Zerlett
Gunnar Cronwin Blancheteatern[43]
1927 Kristoffer Slug Så tuktas en argbigga
William Shakespeare
Gösta Ekman
Johannes Poulsen
Oscarsteatern[44]
1928 Spring Gröna hissen
Avery Hopwood
Gösta Ekman Oscarsteatern
Vasateatern[45][46]
1929 Leone Volpone
Ben Jonson
Gunnar Klintberg Oscarsteatern[47]
1931 Skolmästaren Hans nåds testamente
Hjalmar Bergman
Per Lindberg Vasateatern[48]
Augustus Merrick Mammas förflutna
Paul Osborn
Tollie Zellman Vasateatern[49]
1934 Labaume Kokottskolan
Paul Armont och Marcel Gerbidon
Karl Gerhard Folkteatern[50]
1936 Chresten Give, kakelugnsmakare Kloka gubben
Paul Sarauw
Sigurd Wallén Södra Teatern[51]
1937 Birger Meyer Vår ära och vår makt
Nordahl Grieg
Alf Sjöberg Dramaten
1938 Ola i Gyllby Värmlänningarna
Fredrik August Dahlgren och Andreas Randel
Ernst Eklund Skansens friluftsteater[52]
1942 Mazurka
Joseph Beer, Fritz Löhner-Beda, Alfred Grünwald
Karl Kinch Skansens friluftsteater
1943 Major Henri de Château-Fegure Fröken Nitouche
Hervé, Henri Meilhac och Albert Millaud
Max Hansen Vasateatern[53]
1947 d'Artagnan Cyrano de Bergerac
Edmond Rostand
Sandro Malmquist Oscarsteatern[54]
1948 Borgmästaren Vita hästen
Hans Müller och Ralph Benatzky
Max Hansen Oscarsteatern[55]

Regi

År Produktion Upphovsmän Teater
1920 Krasch, revy
Karl-Ewert och Karl Gerhard Folkteatern
Clara från Narvavägen
Björn Hodell Folkteatern
1924 Hattmakarns bal
Selfrid Kinmanson Folkets hus teater[42]

Radioteater

Roller

År Roll Produktion Regi
1954 Stor-Frans, fjärdingsman Auktion
Josef Briné och Nils Ferlin
Lars Madsén[56]

Referenser

  1. ^ Sveriges dödbok 1901–2009 Swedish death index 1901–2009 (Version 5.0). Solna: Sveriges Släktforskarförbund. 2010. Libris 11931231 
  2. ^ Johan Nordling (1906). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 19 (13): sid. 161. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1906/pdf/1906_13.pdf. Läst 19 november 2015. 
  3. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 1 september 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-09-01/13417A/3. Läst 4 augusti 2015. 
  4. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 30 september 1907. http://arkivet.dn.se/tidning/1907-09-30/13446A/3. Läst 5 februari 2017. 
  5. ^ Bo Bergman (17 oktober 1907). ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-10-17/13463A/3. Läst 4 augusti 2015. 
  6. ^ Bo Bergman (9 november 1907). ”Östermalmsteatern: Premiären på den omstridda 'Samvetets mask'”. Dagens Nyheter: s. 3. http://arkivet.dn.se/tidning/1907-11-09/13486A/3. Läst 5 februari 2017. 
  7. ^ ”Teater och musik: Östermalmsteatern: 'Samvetets mask'”. Svenska Dagbladet: s. 7. 9 november 1907. https://www.svd.se/arkiv/1907-11-09/7. Läst 5 februari 2017. 
  8. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 23 november 1907. http://arkivet.dn.se/tidning/1907-11-23/13500A/3. Läst 5 februari 2017. 
  9. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 10 februari 1908. http://arkivet.dn.se/tidning/1908-02-10/13575/3. Läst 5 februari 2017. 
  10. ^ Bo Bergman (18 mars 1908). ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. http://arkivet.dn.se/tidning/1908-03-18/13612A/3. Läst 5 februari 2017. 
  11. ^ Bo Bergman (6 december 1908). ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. http://arkivet.dn.se/tidning/1908-12-06/13869c/3. Läst 5 februari 2017. 
  12. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 2. 11 januari 1909. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1909-01-11/13901B/2. Läst 5 februari 2017. 
  13. ^ ”Teater och musik”. Dagens Nyheter: s. 8. 11 mars 1909. https://www.svd.se/arkiv/1909-03-11/8. Läst 6 februari 2017. 
  14. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 2. 22 april 1909. http://arkivet.dn.se/tidning/1909-04-19/13996a/2. Läst 6 februari 2017. 
  15. ^ ”Löjtnanten som förmyndare”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22427&pos=170. Läst 7 juli 2015. 
  16. ^ ”Utan inbjudningskort”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22428&pos=172. Läst 7 juli 2015. 
  17. ^ ”English spoken”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22429&pos=174. Läst 7 juli 2015. 
  18. ^ ”Ballongen”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22434&pos=28. Läst 5 juli 2015. 
  19. ^ ”Alias Jimmy Valentine”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22430&pos=17. Läst 5 juli 2015. 
  20. ^ ”Nyårsdagen: Premiärernas dag”. Dagens Nyheter: s. 6. 2 januari 1911. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1911-01-02/14603/6. Läst 2 augusti 2015. 
  21. ^ ”Coralie och Co”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22431&pos=176. Läst 8 juli 2015. 
  22. ^ ”Nattlampan”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22435&pos=180. Läst 8 juli 2015. 
  23. ^ ”1.000.000”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22436&pos=181. Läst 8 juli 2015. 
  24. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 8. 31 januari 1912. http://arkivet.dn.se/tidning/1912-01-31/14986/8. Läst 15 mars 2017. 
  25. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 6. 31 augusti 1912. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1912-08-29/15191/6. Läst 29 augusti 2015. 
  26. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 9. 21 november 1912. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1912-11-21/15275/9. Läst 19 juli 2015. 
  27. ^ ”Min herr far”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF23251&pos=199. Läst 8 juli 2015. 
  28. ^ ”Som man är klädd...”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14520&pos=201. Läst 8 juli 2015. 
  29. ^ ”Ett modernt äktenskap”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14518&pos=203. Läst 8 juli 2015. 
  30. ^ Tygård, Britt-Marie (2012). Tollie Zellman: "Damen i rosa". Stockholm: [s.n.]. Libris 13619752. ISBN 978-91-637-1333-0 
  31. ^ ”Borgmästarinnan”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14358&pos=204. Läst 8 juli 2015. 
  32. ^ ”Amatörtjuven”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF23287&pos=19. Läst 5 juli 2015. 
  33. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 9. 5 mars 1914. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1914-03-05/15730/9. Läst 29 augusti 2015. 
  34. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 8. 9 januari 1914. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1914-01-09/15675/8. Läst 15 juli 2015. 
  35. ^ ”Kontanter”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14535&pos=207. Läst 8 juli 2015. 
  36. ^ ”Kompanjonen”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14534&pos=210. Läst 8 juli 2015. 
  37. ^ ”Herkulespillerna”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF23289&pos=236. Läst 10 juli 2015. 
  38. ^ ”Teater Musik”. Dagens Nyheter: s. 6. 17 september 1919. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1919-09-17/242/6. Läst 16 mars 2016. 
  39. ^ ”Teater Musik”. Dagens Nyheter: s. 6. 29 oktober 1919. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1919-10-29/284/6. Läst 16 mars 2016. 
  40. ^ ”Teater Musik: Pjäsombyte på Folkteatern”. Dagens Nyheter: s. 7. 27 november 1919. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1919-11-27/313/7. Läst 16 mars 2016. 
  41. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 7. 7 juli 1923. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1923-07-07/180/7. Läst 26 juli 2015. 
  42. ^ [a b] ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter. 28 augusti 1924. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1924-08-28/234/7. Läst 27 juli 2015. 
  43. ^ ”Operett på Blancheteatern: Den nya era inleder med 'Lätta Isabell'”. Dagens Nyheter: s. 11. 24 september 1926. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1926-09-24/259/11. Läst 7 april 2016. 
  44. ^ ”Så tuktas en argbigga”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22319&pos=149. Läst 11 juni 2015. 
  45. ^ ”Gröna hissen”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22273&pos=331. Läst 11 juli 2015. 
  46. ^ Teateralmanack 1928 i Svenska Dagbladets Årsbok – sjätte årgången, händelserna 1928 (1929) sid. 145
  47. ^ ”Volpone”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22277&pos=167. Läst 12 juni 2015. 
  48. ^ ”Teater, Musik och Film”. Dagens Nyheter: s. 9. 25 augusti 1931. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1931-08-25/229/9. Läst 3 januari 2016. 
  49. ^ ”Mammas förflutna”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14405&pos=347. Läst 11 juli 2015. 
  50. ^ Bo Bergman (28 april 1934). ”Fransk kokottskola på Folkteatern”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/tidning/1934-04-28/113/1. Läst 4 februari 2017. 
  51. ^ ”Teater Musik Film: Södra teaterns premiär”. Dagens Nyheter: s. 12. 3 oktober 1936. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1936-10-03/269/12. Läst 8 januari 2016. 
  52. ^ ”Teater, Musik, Film”. Dagens Nyheter: s. 15. 2 juni 1938. http://arkivet.dn.se/tidning/1938-06-02/147/15. Läst 4 februari 2017. 
  53. ^ ”'Fröken Nitouche' på Vasan”. Dagens Nyheter: s. 5. 23 januari 1943. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1943-01-23/21/5. Läst 24 augusti 2015. 
  54. ^ ”Cyrano de Bergerac”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24977&pos=26. Läst 3 juni 2015. [död länk]
  55. ^ ”Vita hästen”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24990&pos=164. Läst 11 juni 2015. 
  56. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 30. 19 september 1954. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1954-09-19/254/30. Läst 1 februari 2016. 
  • Ottoson, Elvin (1941). Minns du det än... : ett avsnitt ur operettens historia. Stockholm: Fritzes bokförl. sid. 140. Libris 1404046 


Externa länkar