Ernst-Hugo Järegård

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Ernst Hugo Järegård)
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ernst-Hugo Järegård
Järegård i en uppsättning av Jean-Paul Sartres Fångarna i Altona på Göteborgs Stadsteater 1961.
Järegård i en uppsättning av Jean-Paul Sartres Fångarna i AltonaGöteborgs Stadsteater 1961.
FöddErnst-Hugo Alfred Järegård
12 december 1928
Ystad, Skåne län
Död6 september 1998 (69 år)
Lidingö, Stockholms län
BegravdLidingö församlings kyrkogård
MakaKarin Nordström
(1949-1998; hans död)
Betydande roller
Stig Helmer i Riket
IMDb SFDb

Ernst-Hugo Alfred Järegård, född 12 december 1928 i Ystad, död 6 september 1998Lidingö,[1] var en svensk skådespelare. Han slog igenom i början av 1960-talet och var därefter verksam vid Dramaten under flera decennier, liksom i TV- och filmproduktioner.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Uppväxt[redigera | redigera wikitext]

Järegård växte upp i Ystad med en 13 år äldre syster som son till bankdirektören Ernst Järegård med hustru.[2] Ernst-Hugos mor var i sin tur dotter till en inflyttad vallonska och en trädgårdsmästare från Helsingborg.[3] Fadern hade arbetat sig upp efter att ha börjat som springpojke på Ystads tobaksfabrik, varefter han fått anställning som kassör vid Ljunits och Herrestads härads sparbank och så småningom avancerat till chef.[4] Han satt med i styrelsen för stadens konstförening samt dess teaterförening och var själv aktiv som spexare i stadens amatörsällskap. Samtidigt föraktade han de som primärt tjänade sitt uppehälle genom konsten som samtida författare och skådespelare.[5] Ernst-Hugo Järegård har i senare intervjuer beskrivit uppväxten som kärlekslös, särskilt från faderns sida och att de negativa känslorna från den tiden varit till användning när han byggt upp senare rollfigurer.[6]

Han gick i folkskola och sedan vid Ystads allmänna läroverk. På läroverket fick han dåliga betyg och blev befriad från gymnastiklektionerna.[7] Efter en incident på skolan blev han, trots att fadern satt i skolstyrelsen, tvingad att lämna läroverket. Vid 13 års ålder anlände han så till Osby internatskola mitt i terminen med förväntningar att senare ta studenten. På skolan rådde penalism och han tvingades passa upp på de äldre eleverna och utstå fysiska bestraffningar.[8] Han vantrivdes på internatet och närde skådespelardrömmar.[9] Efter hand lyckades han få utlopp för sin skådespelartalang på elevaftnarna i aulan där han spelade upp olika roller och spex inspirerade av populära filmer eller av pjäser som Mäster Olof.[10] Efter tre år på Osby med lägsta betyg som resultat gick han ut med realexamen.[11]

Teaterdrömmar och genombrott[redigera | redigera wikitext]

År 1944 påbörjade Järegård gymnasiestudier vid Lunds privata elementarskola, men hoppade efter bara några månader av. Genom rektorns försorg fick Järegård kontakt med Anders Ek som vid tillfället var skådespelare vid Malmö stadsteater. Ek rekommenderade den unge mannen vidare till teaterlärare Ruth Kylberg, varefter Järegård under en tid blev bosatt i hennes och maken Carl Kylbergs hem i Stockholm.[12] Fru Kylberg menade att den bästa utbildningen fanns utomlands och ordnade därför med ekonomiska medel och praktiska förberedelser för teaterstudier i Paris. Vistelsen i den franska huvudstaden påbörjades bara några månader efter krigsslutet och skulle vara i ett och ett halvt år.[13] Dåvarande direktören för Institut Tessin Gunnar W. Lundberg rekommenderade Charles Dullins teaterskola och Järegård började studera där samtidigt som han läste franska på Alliance française. Studierna innebar fribiljetter till stadens teatrar vilket innebar många chanser att ta in de franska skådespelarnas uttrycksfulla och med svenska mått mätt överdrivna kroppsspråk.[14] I Frankrike läste han också de samtida existensialisterna Camus, de Beauvoir och Sartre samtidigt som han beställde dit en hel del svensk litteratur från bokhandeln hemma i Ystad.[15] Till slut blev han tvungen att återvända till Sverige för att mönstra. Militärtjänsten fullgjorde han som malaj.[16]

Väl i Sverige tog han lektioner hos den välkända talpedagogen Karin Alexandersson för att träna bort skånskan.[17] Åter i Kylbergs hem så förberedde han sig för sitt intagningsprov genom studier vid Terserus teaterskola vid Munkbron.[18] Han misslyckades dock vid intagningsprovet till Dramatens elevskola 1947 och skulle istället få sin utbildning på elevskolan vid Malmö Stadsteater.[19] Innan han landade i Malmö hann han bli premiärelev vid nybildade Norrköping-Linköping stadsteater, men bröt kontraktet mitt i säsongen för att gå till Per-Axel Branners Nya teatern i Stockholm där han stannade tills han våren 1948 flyttade till Malmö.[20]

På Malmö stadsteater spelade han huvudsakligen småroller innan han 1953 flyttade till Uppsala stadsteater och fick viss uppmärksamhet, bland annat för sin roll som Jimmy Porter i Se dig om i vrede.[21] Där spelade han också Lucky i Sverigepremiären av I väntan på Godot,[a] mot bland andra Jan-Olof Strandberg.[22] År 1958 bytte han till Helsingborgs stadsteater och året efter till Göteborgs stadsteater.[21] Där filmades uppsättningen av Karl Wittlingers Vintergatan för SVT 1961,[23] vilket blev Jåregårds första framträdande inför en samlad TV-publik. Han anställdes av Dramaten 1962 och framträdde därefter allt oftare i TV och film.[21]

Efter genombrottet[redigera | redigera wikitext]

Järegård han medverka i omkring tjugo filmer och ett fyrtiotal TV-produktioner. Hans första filmroll var i Ragnar Frisks Raggargänget från 1962. Till hans mer kända roller på scen kan räknas Estragon i Samuel Becketts I väntan på Godot (Dramaten 1966 och senare för SVT 1971), titelrollen i Molières Tartuffe och Hjalmar Ekdal i Henrik Ibsens Vildanden (i regi av Ingmar Bergman på Dramaten 1972).[1]

Ernst-Hugo Järegård spelade alla tre rollfigurerna i Jerome K. Jeromes komedi Tre män i en båt.[1] 1970 gjorde han en krogshow på Hamburger Börs i Stockholm tillsammans med Cornelis Vreeswijk och Östen WarnerbringLyckohjulet, eller Var ska jag hänga min hatt i natt?. Den resulterade även i en LP-skiva, Östen, Ernst-Hugo & Cornelis på börsen. Han gjorde reklamfilmer som Järegård tillsammans med Margaretha Krook för bordsmargarinet Flora.[1]

Hans röst användes i en rad olika sammanhang. Bland annat var han rösten till Elaka Måns i den tecknade filmen Pelle Svanslös (1981), guden Loke i Valhall samt berättaren i TV-serien Kalle och chokladfabriken (1983).[1]

I TV-serien Skånska mord (1986), som baserats på verkliga historiska fall, medverkade Järegård i tre av avsnitten. Här gör han tre olika män, samtliga skåningar och kallblodiga mördare.[1]

Åt Lars von Trier gjorde Järegård först en biroll i filmen Europa, med följd att Trier särskilt för honom skrev den stora rollen som den koleriske och danskhatande överläkaren Stig Helmer i TV-serien Riket. Järegård och von Trier blev med tiden mycket goda vänner[19] och flera av replikerna som Stig Helmer hade skrevs av Järegård själv.[24] För sin roll erhöll Järegård Danmarks filmpris Robert i kategorin Bästa manliga huvudroll 1995 och även Bodilpriset i samma kategori.[25][26] Han blev genom rollen även känd för en yngre publik och turnerade åren efter som diktuppläsare med flera svenska band.[21]

År 1987 på började han ett fyraårigt arbete med den italienske designern Claudio Lugli som mynnade ut i en egen klädkollektion.[27]

Han och Warnerbring har även gett namn åt Skånetrafikens Pågatåg.[28]

Privatliv[redigera | redigera wikitext]

Han gifte sig i oktober 1949 i Hököpinge kyrka med skådespelarkollegan vid Malmö stadsteater Karin Nordström. Vigseln förrättades av brudens far kyrkoherden N. J. Nordström.[29] Hustrun skulle senare lämna yrket och bli hemmafru för att ta hand om deras son född 1956 och stötta makens fortsatta karriär.[19] Sonen Johannes Järegård har filmat en dokumentär om och med sin far med titeln Aktörens läte. Ernst-Hugo Järegård insjuknade och avled i myelom och begravdes på Lidingö kyrkogård. Han efterlämnade sin hustru Karin och sonen Johannes.[1]

Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Filmografi[redigera | redigera wikitext]

TV[redigera | redigera wikitext]

Teater[redigera | redigera wikitext]

Roller (ej komplett)[redigera | redigera wikitext]

År Roll Produktion Regi Teater
1947 Diana går på jakt
Terence Rattigan
Gösta Terserus Bellevueteatern[30]
Romeo och Julia
William Shakespeare
Johan Falck Norrköping-Linköping stadsteater
Kungens paket
Staffan Tjerneld och Alf Henrikson
Hans Dahlin Norrköping-Linköping stadsteater
Emil Engelstrand Den heliga familjen
Rudolf Värnlund
Gunnar Skoglund Norrköping-Linköping stadsteater[31]
1948 Erik XIV
August Strindberg
Johan Falck Norrköping-Linköping stadsteater
1949 Yerma
Federico García Lorca
Bengt Ekerot Malmö Stadsteater[32]
Doktor Knock eller Läkarkonstens triumf
Jules Romains
Georg Årlin Malmö Stadsteater[32]
Marius
Marcel Pagnol
Bengt Ekerot Malmö Stadsteater[32]
Skattkammarön
Robert Louis Stevenson
Arne Lydén Malmö Stadsteater[32]
1951 Å, en sån dag!
Dodie Smith
Gunnar Ekström Malmö Stadsteater[32]
1952 Hederligt folk
Paul Vincent Carroll
Mats Johansson Malmö Stadsteater[32]
Othello
William Shakespeare
Lars-Levi Læstadius Malmö Stadsteater[32]
Greve Öderland
Max Frisch
Lars-Levi Læstadius Malmö Stadsteater[32]
Bödeln Kronbruden
August Strindberg
Ingmar Bergman Malmö Stadsteater[33]
Man lyder
Sivar Arnér
Mats Johansson Malmö Stadsteater[32]
1953 Som ni behagar
William Shakespeare
Lars-Levi Læstadius Malmö Stadsteater[32]
Mästerdetektiven Blomkvist på nya äventyr
Astrid Lindgren
Bertil Norström Malmö Stadsteater[32]
Dårskapens timme
Anna Bonacci
Börje Mellvig Uppsala Stadsteater[34]
1954 Pojken Ljuva ungdomstid
Eugene O'Neill
Gösta Folke[35] Uppsala Stadsteater[36]
Lucky Vi väntar på Godot
Samuel Becket
Hans Dahlin Uppsala Stadsteater[22]
1955 Sergeant Gregovich Thehuset Augustimånen
John Patrick
Palle Granditsky Uppsala Stadsteater[37]
1957 Olaus Petri Mäster Olof
August Strindberg
Uppsala Stadsteater[21][38]
1959 Gisslan
Brendan Behan
Staffan Aspelin Göteborgs stadsteater[39]
Besök av gammal dam
Friedrich Dürrenmatt
Johan Falck Göteborgs stadsteater[40]
1960 Den ena för den andra
Gustav III
Lars Engström Göteborgs stadsteater[41]
1961 Vintergatan
Karl Wittlinger
Göteborgs stadsteater[21]
1962 Arkadij Skogen
Aleksandr Ostrovskij
Mimi Pollak Dramaten[42]
Lancelot Gobbo Köpmannen i Venedig
William Shakespeare
Alf Sjöberg Dramaten[43]
1963 Gilbert Folliot, biskop av London Becket
Jean Anouilh
Olof Molander Dramaten[44]
Antoine Magneau, Estelles far Victor eller När barnen tar makten
Roger Vitrac
Mimi Pollak Dramaten[45]
Adolf Hitler Svejk i andra världskriget
Bertolt Brecht
Alf Sjöberg Dramaten[46]
1964 Biskopen Balkongen
Jean Genet
Frank Sundström Dramaten[47]
Herr 37 Om vi leker
Erland Josephson
Bengt Ekerot Dramaten[48]
Sempronio, Calistos tjänare Celestina
Fernando de Rojas
Mimi Pollak Dramaten[49]
En främling & Gutta Perka Galenpannan
Lars Forssell
Bengt Ekerot Dramaten[50]
1965 Sganarelle Don Juan
Molière
Ingmar Bergman Dramaten[51]
Utroparen Mordet på Marat
Peter Weiss
Frank Sundström Dramaten[52]
1966 Estragon I väntan på Godot
Samuel Becket
Jackie Söderman Dramaten[22]
Å, vilken härlig fred
Hans Alfredson och Tage Danielsson
Hans Alfredson Dramaten[53]
Ignaz Vigseln
Witold Gombrowicz
Alf Sjöberg Dramaten[54]
1967 Tersites Troilus och Cressida
William Shakespeare
Alf Sjöberg Dramaten[55]
1968 Arnie Spel för Arnold M
David Storey
Ulf Palme Dramaten[56]
1969 Ernst Josephson Carl XVI Joseph
Arne Törnqvist
Mimi Pollak Dramaten[57]
1970 Doktor Prentice Vad betjänten såg
Joe Orton
Frank Sundström Dramaten[58]
1971 Organ Tartuffe
Molière
Mimi Pollak Dramaten[59]
1972 Hjalmar Ekdal Vildanden
Henrik Ibsen
Ingmar Bergman Dramaten[60]
1973 Mark Meddle Mondäna kretsar
Dion Boucicault
Mimi Pollak Dramaten[61]
1974 Nero Britannicus
Jean Racine
Ernst Günther Dramaten[62]
Oldfux Den jäktade
Ludvig Holberg
Henning Moritzen Dramaten[63]
1975 August Strindberg Tribadernas natt
Per Olov Enquist
Per Verner-Carlsson Dramaten[64]
1976 Carl XVI Joseph
Arne Törnqvist
Lennart Olsson Malmö Stadsteater[32]
Chefen Chez nous
Per Olov Enquist och Anders Ehnmark
Lars Göran Carlson Dramaten[65]
1978 Richard Strauss Den arme Richard
Sven Delblanc
Claes Lundberg Dramaten[66]
1980 Rickard III Richard III
William Shakespeare
Lars Göran Carlson Dramaten[67]
1981 Alexander I Tsaren
Arne Törnqvist
Per Sjöstrand Dramaten[68]
1982 Berlioz, Stravinskij & Pontius Pilatus Mästaren och Margarita
Michail Bulgakov
Peter Luckhaus Dramaten[69]
1983 Guido Contini Nine
Maury Yeston
Gene Nettles Oscarsteatern[70][71]
1985 Chlestakov Riksrevisorn
Nikolaj Gogol
Göran Graffman Dramaten[72]
1987 Sven, V.D. V.D.
Stig Larsson
Stig Larsson Dramaten[73]
1989 Bruscon Teatermakaren
Thomas Bernhard
Staffan Roos Dramaten[74]
1994 Resor med moster Augusta
Graham Greene
Hans Klinga Dramaten[75]

Radioteater[redigera | redigera wikitext]

Roller (ej komplett)[redigera | redigera wikitext]

År Roll Produktion Regi
1967 Vridscenen Lars-Erik Liedholm Dramaten (i samarbete med SR)[76]
1968 Mr Smith Den skalliga primadonnan
Eugène Ionesco
Ernst Günther[77]

Ljudböcker[redigera | redigera wikitext]

Som uppläsare[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Kommentarer[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Uppsättningen gick under den svenska titeln Vi väntar på Godot

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g h] ”Ernst-Hugo Järegård”. Bonnier Audio. https://www.bonnieraudio.se/forfattare/33109/ernst-hugo-jaregard/. Läst 11 oktober 2021. 
  2. ^ Wennerholm 1983, s. 26-27.
  3. ^ Wennerholm 1983, s. 41-42.
  4. ^ Wennerholm 1983, s. 23, 26.
  5. ^ Wennerholm 1983, s. 45-48.
  6. ^ Wennerholm 1983, s. 12, 26.
  7. ^ Wennerholm 1983, s. 28.
  8. ^ Wennerholm 1983, s. 53-54.
  9. ^ Gullberg, Berit (1990). Samtal med 12 skådespelare. Stockholm: Trevi. sid. 101-113. Libris 7612903. ISBN 9171609520 
  10. ^ Wennerholm 1983, s. 56-57.
  11. ^ Wennerholm 1983, s. 54, 58.
  12. ^ Wennerholm 1983, s. 60.
  13. ^ Wennerholm 1983, s. 62, 64.
  14. ^ Wennerholm 1983, s. 65.
  15. ^ Wennerholm 1983, s. 66.
  16. ^ Wennerholm 1983, s. 67.
  17. ^ Wennerholm 1983, s. 68.
  18. ^ Wennerholm 1983, s. 70.
  19. ^ [a b c] Sandström, Bosse (7 september 1998). ”Han var en av de allra största”. Aftonbladet. http://wwwc.aftonbladet.se/nyheter/9809/07/eh10.html. Läst 13 juni 2009. 
  20. ^ Wennerholm 1983, s. 72.
  21. ^ [a b c d e f] ”Ernst-Hugo älskade sin scen”. DN.SE. 7 september 1998. https://www.dn.se/arkiv/kultur/ernst-hugo-alskade-sin-scen/. Läst 11 oktober 2021. 
  22. ^ [a b c] Kronlund, Dag. ”Dramatens första Godot – en klassiker”. www.dramaten.se. https://www.dramaten.se/kronlunds-kronika/dramatens-forsta-godot-en-klassiker. Läst 14 oktober 2021. 
  23. ^ ”Vintergatan: komedi Sveriges radio 1961”. smdb.kb.se. Svensk mediedatabas (SMDB). https://smdb.kb.se/catalog/id/001428817. Läst 11 oktober 2021. 
  24. ^ Ernst-Hugo, tv-dokumentär sänd på SVT 28 december 2008
  25. ^ ”www.filmkritik.dk”. Arkiverad från originalet den 12 januari 2009. https://web.archive.org/web/20090112193744/http://www.filmkritik.dk/1b.lasso?n=7#anchor1991. 
  26. ^ ”www.imdb.com”. http://www.imdb.com/name/nm0433495/awards. 
  27. ^ Lindén Ivarsson, Anna-Stina (16 juni 1991). ”Klädd med glädje”. Dagens Nyheter. 
  28. ^ Åklundh, Emy (5 juni 2009). ”Pågatågen har fått sina namn”. Sydsvenskan. Arkiverad från originalet den 8 december 2009. https://web.archive.org/web/20091208151606/http://sydsvenskan.se/omkretsen/article435104/Pagatagen-har-fatt-sina-namn.html. Läst 5 december 2009. 
  29. ^ Bröllop”. Dagens Nyheter. 8 oktober 1949. https://arkivet.dn.se/tidning/1949-10-08/272/13. Läst 16 oktober 2021. 
  30. ^ S. af Gm (22 juni 1947). ”Bellevueteatern”. Dagens Nyheter. https://arkivet.dn.se/tidning/1947-06-22/165/9. Läst 16 oktober 2021. 
  31. ^ Ny Silvio”. Dagens Nyheter. 16 november 1947. https://arkivet.dn.se/tidning/1947-11-16/311/12. Läst 16 oktober 2021. 
  32. ^ [a b c d e f g h i j k l] ”Ernst-Hugo Järegård”. Malmö Stadsteater. https://www.malmostadsteater.se/arkiv/artist/ernst-hugo-jaregard. Läst 14 oktober 2021. 
  33. ^ ”Kronbruden”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/kronbruden. Läst 17 oktober 2015. 
  34. ^ Uppsala Stadsteater”. Dagens Nyheter. 11 november 1953. https://arkivet.dn.se/tidning/1953-11-11/306/14. Läst 16 oktober 2021. 
  35. ^ Uppsala stadsteater”. Dagens Nyheter. 14 januari 1954. https://arkivet.dn.se/tidning/1954-01-14/12/10. Läst 17 oktober 2021. 
  36. ^ Våren blir fransk i Uppsala”. Dagens Nyheter. 8 januari 1954. https://arkivet.dn.se/tidning/1954-01-08/6/9. Läst 17 oktober 2021. 
  37. ^ Barbro Hähnel (9 oktober 1955). ”Tehuset i Uppsala”. Dagens Nyheter: s. 11. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1955-09-10/245/11. Läst 22 augusti 2015. 
  38. ^ Wennerholm 1983, s. 79.
  39. ^ Ebbe Linde (28 augusti 1959). ”Brendan Behans 'Gisslan'”. Dagens Nyheter: s. 14. https://arkivet.dn.se/tidning/1959-08-28/232/14. Läst 26 september 2020. 
  40. ^ Scenförändringar: Dürrenmatt och Delaney”. Dagens Nyheter: s. 16. 30 september 1959. https://arkivet.dn.se/tidning/1959-09-30/265/16. Läst 26 september 2020. 
  41. ^ Nöjesnytt”. Dagens Nyheter: s. 9. 10 augusti 1960. https://arkivet.dn.se/tidning/1960-08-10/215/9. Läst 26 september 2020. 
  42. ^ ”Skogen”. old.dramaten.se. https://old.dramaten.se/medverkande/rollboken/Play/853. Läst 18 oktober 2021. 
  43. ^ ”Köpmannen i Venedig”. old.dramaten.se. https://old.dramaten.se/medverkande/rollboken/Play/860. Läst 18 oktober 2021. 
  44. ^ ”Becket”. old.dramaten.se. https://old.dramaten.se/medverkande/rollboken/Play/862. Läst 18 oktober 2021. 
  45. ^ ”Victor eller När barnen tar makten”. old.dramaten.se. https://old.dramaten.se/medverkande/rollboken/Play/867. Läst 18 oktober 2021. 
  46. ^ ”Svejk i andra världskriget”. old.dramaten.se. https://old.dramaten.se/medverkande/rollboken/Play/872. Läst 18 oktober 2021. 
  47. ^ ”Balkongen”. old.dramaten.se. https://old.dramaten.se/medverkande/rollboken/Play/881. Läst 18 oktober 2021. 
  48. ^ ”Om vi leker”. old.dramaten.se. https://old.dramaten.se/medverkande/rollboken/Play/889. Läst 18 oktober 2021. 
  49. ^ ”Celestina”. old.dramaten.se. https://old.dramaten.se/medverkande/rollboken/Play/893. Läst 18 oktober 2021. 
  50. ^ ”Galenpannan”. old.dramaten.se. https://old.dramaten.se/medverkande/rollboken/Play/901. Läst 18 oktober 2021. 
  51. ^ ”Don Juan”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/don-juan-0. Läst 21 oktober 2015. 
  52. ^ ”Mordet på Marat”. old.dramaten.se. https://old.dramaten.se/medverkande/rollboken/Play/913. Läst 18 oktober 2021. 
  53. ^ ”Å vilken härlig fred”. old.dramaten.se. https://old.dramaten.se/medverkande/rollboken/Play/931. Läst 18 oktober 2021. 
  54. ^ ”Vigseln”. old.dramaten.se. https://old.dramaten.se/medverkande/rollboken/Play/939. Läst 18 oktober 2021. 
  55. ^ ”Troilus och Cressida”. old.dramaten.se. https://old.dramaten.se/medverkande/rollboken/Play/951. Läst 18 oktober 2021. 
  56. ^ ”Spel för Arnold M”. old.dramaten.se. https://old.dramaten.se/medverkande/rollboken/Play/963. Läst 18 oktober 2021. 
  57. ^ ”Carl XVI Joseph”. old.dramaten.se. https://old.dramaten.se/medverkande/rollboken/Play/983. Läst 18 oktober 2021. 
  58. ^ ”Vad betjänten såg”. old.dramaten.se. https://old.dramaten.se/medverkande/rollboken/Play/1011. Läst 18 oktober 2021. 
  59. ^ ”Tartuffe”. old.dramaten.se. https://old.dramaten.se/medverkande/rollboken/Play/1024. Läst 18 oktober 2021. 
  60. ^ ”Vildanden”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/vildanden. Läst 14 oktober 2015. 
  61. ^ ”Mondäna kretsar”. old.dramaten.se. https://old.dramaten.se/medverkande/rollboken/Play/1059. Läst 18 oktober 2021. 
  62. ^ ”Brittanicus”. old.dramaten.se. https://old.dramaten.se/medverkande/rollboken/Play/1072. Läst 18 oktober 2021. 
  63. ^ ”Den jäktade”. old.dramaten.se. https://old.dramaten.se/medverkande/rollboken/Play/1081. Läst 18 oktober 2021. 
  64. ^ ”Tribadernas natt”. www.dramaten.se. https://www.dramaten.se/play/tribadernas-natt. Läst 14 oktober 2021. 
  65. ^ ”Chez nous”. old.dramaten.se. https://old.dramaten.se/medverkande/rollboken/Play/1128. Läst 18 oktober 2021. 
  66. ^ ”Den arme Richard”. old.dramaten.se. https://old.dramaten.se/medverkande/rollboken/Play/1173. Läst 18 oktober 2021. 
  67. ^ ”Rickard III”. old.dramaten.se. https://old.dramaten.se/medverkande/rollboken/Play/1198. Läst 18 oktober 2021. 
  68. ^ ”Tsaren”. old.dramaten.se. https://old.dramaten.se/medverkande/rollboken/Play/1232. Läst 18 oktober 2021. 
  69. ^ ”Mästaren och Margarita”. old.dramaten.se. https://old.dramaten.se/medverkande/rollboken/Play/1246. Läst 18 oktober 2021. 
  70. ^ ”Nine”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF25050&pos=106. Läst 15 juni 2015. 
  71. ^ Marcus Boldemann. ”'Nine' på Oscars: Utstuderad fantasi”. Dagens Nyheter: s. 22. https://arkivet.dn.se/sok/?searchTerm=&fromPublicationDate=1983-09-25&toPublicationDate=1983-09-25. Läst 30 augusti 2015. 
  72. ^ ”Riksrevisorn”. old.dramaten.se. https://old.dramaten.se/medverkande/rollboken/Play/1300. Läst 19 oktober 2021. 
  73. ^ ”V.D.”. old.dramaten.se. https://old.dramaten.se/medverkande/rollboken/Play/1336. Läst 19 oktober 2021. 
  74. ^ ”Teatermakaren”. old.dramaten.se. https://old.dramaten.se/medverkande/rollboken/Play/1372. Läst 19 oktober 2021. 
  75. ^ ”Resor med moster Augusta”. old.dramaten.se. https://old.dramaten.se/medverkande/rollboken/Play/1465. Läst 19 oktober 2021. 
  76. ^ ”Vridscenen (samarbete med Sveriges Radio)”. old.dramaten.se. https://old.dramaten.se/medverkande/rollboken/Play/944. Läst 18 oktober 2021. 
  77. ^ ”Den skalliga primadonnan”. Sveriges Radio. http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/647898?programid=4453. Läst 12 maj 2017. 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]