Ernst Torulf
| Ernst Torulf | |
 | |
| Född | 9 oktober 1872[1][2] Friggeråkers församling, Sverige |
|---|---|
| Död | 30 november 1936[1] (64 år) Göteborg[3], Sverige |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Arkitekt[1] |
| Redigera Wikidata | |
Ernst Torsten Torulf, född 9 oktober 1872 i Friggeråkers församling i Skaraborgs län, död 30 november 1936 i Göteborg[4], var en svensk arkitekt som huvudsakligen var verksam i Göteborg. Han var bror till ingenjören Helge Torulf och farbror till författaren Gunnel Beckman och den fascistiska politikern Nora Torulf.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Ernst Torulfs föräldrar var disponent Johan Nilsson och Helga Maria Nilsson, född Fagerström. Efter studenten vid Högre allmänna läroverket i Skara studerade han vid Chalmers tekniska institut i Göteborg 1888–1893 och vid Kungliga Akademien för de fria konsterna i Stockholm 1893–1896. Torulf var anställd på ritkontor 1896–1897, vid Eksjö stad 1897–1898 och vid Skara stad 1898–1899. Åren 1901–1903 var han verksam i Stockholm, men flyttade därefter tillbaka Göteborg. Åren 1906–1912 arbetade han i kompanjonskap med Ivar Tengbom i Stockholm varefter han drev egen verksamhet och kom att bidraga till göteborgsarkitekturens nya storhetstid. Han var medarbetare vid Jubileumsutställningen i Göteborg 1923.
Hans stil kan ofta uppfattas som tung och pompös, med sin förkärlek för släta murar och mörkt tegel.
Torulf har fått en gata - Ernst Torulfsgatan - uppkallad efter sig i Munkebäck i stadsdelen Kålltorp i östra Göteborg.
Verk (i urval)[redigera | redigera wikitext]
- Vattentorn i Skara, 1898
- Vattentorn i Lidköping, 1899
- Skaraborgs läns sparbank, Järnvägsgatan 16, Skara, 1902–1905
- Göteborgs högskola, tillsammans med Erik Hahr, 1904–1907
- Borås rådhus, tillsammans med Tengbom, 1906–1910
- Klubbhus för Göteborgs golfklubb i Hovås, tillsammans med Tengbom, 1910[5]
- Renströmska badanstalten i Stampen, Göteborg, 1910[5]
- Trefaldighetskyrkan i Arvika, tillsammans med Tengbom, 1909–11
- Sparbanken, Storgatan 8, Halmstad, tillsammans med Tengbom, 1912–1914
- Vanföreanstalten i Göteborg, 1912
- Renströmska sjukhuset i Kålltorp, Göteborg, 1913.
- Gamla Badhuset i Åmål, 1913
- Varmbadhuset – nu musikskola – i Falkenberg, 1914
- Elverkets understation i Bagaregården, Göteborg, 1914[5]
- Villor i Lorensbergs villastad: Villa Lembke vid Högåsplatsen 4 (1915), Ågrenska villan vid Högåsplatsen 2 (1916) och Villa Smedmark vid Bengt Lidnersgatan 7 (1916) samt Villa Torulf vid Högåsplatsen 3 (1918)
- Västra Vallgatan 53, Varberg, 1917
- Frimurarlogens hus i Göteborg, ombyggnad 1918
- Latinläroverket (nuvarande Hvitfeldtska gymnasiet, Göteborg, 1919
- Caroline Wijks sjuksköterskehem i Vasastaden, Göteborg, 1919[5]
- Sparbanken, Järnvägstorget, Ulricehamn, 1921–1922
- Sparbanken, Storgatan 37, Falkenberg, 1921
- Naturhistoriska museet, 1923
- Centralposthuset, Göteborg, 1925
- Sparbanken, Storgatan 7–9, Falköping, 1926-1928.
- Rörbeckska huset, Falkenberg, 1929[6]
- Grand Hôtel, Falkenberg, 1930
- Säffle samrealskola, 1931
- Västgötabanans stationshus, Göteborg, 1932[5]
- Trollhättans högre allmänna läroverk, 1935
- Ögon- och öronpoliklinik, Sahlgrenska sjukhuset, Göteborg, 1936
Bilder av några verk[redigera | redigera wikitext]
-
Trefaldighetskyrkan i Arvika -
Vattentornet i Skara -
Borås rådhus -
Göteborgs högskola (numera Göteborgs universitets huvudbyggnad) -
Renströmska sjukhuset i Göteborg -
Göteborgs Centralpost -
Lorensberg 11:2, Göteborg -
Sparbanken Ulricehamn -
Hvitfeldtska gymnasiet i Göteborg -
Västra Vallgatan 53, Varberg -
Gamla Badhuset i Åmål
.jpg)
.JPG)
Källor[redigera | redigera wikitext]
- KulturNav: Torulf, Ernst
- 1872 års män, N S Lundström, Hasse W Tullbergs Boktryckeri, Stockholm 1927 s. 187
- Kronologiska anteckningar om viktigare händelser i Göteborg 1619-1982, A. Rundqvist, R. Scander, A. Bothén, E. Lindälv, utgiven av Göteborgs Hembygdsförbund 1982 s. 82, 84, 95.
- Göteborgs Gatunamn 1621-2000, red. Greta Baum, Tre Böcker Förlag, Göteborg 2001 ISBN 91-7029-460-7 s. 91, 239
Fotnoter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c] Arkitekter verksamma i Sverige, 11 juli 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]
- ^ Andreas Beyer & Bénédicte Savoy (red.), Artists of the World Online, K.G. Saur Verlag och Walter de Gruyter, 2009, 10.1515/AKL, Ernst Torulf.[källa från Wikidata]
- ^ Arkitekter verksamma i Sverige, 9 januari 2015, licens: CC0.[källa från Wikidata]
- ^ Sveriges dödbok 1901-2009 Swedish death index 1901-2009 (Version 5.0). Solna: Sveriges släktforskarförbund. 2010. Libris 11931231. ISBN 978-91-87676-59-8
- ^ [a b c d e] Från Börsen till Park Avenue: Intressanta göteborgsbyggnader uppförda mellan 1850 och 1950, uppställda i kronologisk ordning och avbildade på vykort, Ove Nylén, Haspen Förlag 1988 ISBN 91-970916-3-4, s. 66, 75, 81, 96.
- ^ Bebyggelseregistrets byggnadspresentation
Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]
- Linde Bjur, Gunilla; Engström, Krister (2013). Arkitekter & fasader : Göteborg 1850-1920. Stockholm: Balkong. sid. 208-219. Libris 12154213. ISBN 9789185581542
- Tepfers, Ira (1991). Universitetsbyggnaden i Vasaparken. Göteborgs universitet 1891-1991, 99-1317685-9. Göteborg: Informationsavd., Univ. Libris 7637626. ISBN 91-7360-180-2
- Wærn, Simon: Arkitekten Ernst Torulf - Ett västsvenskt perspektiv på det tidiga 1900-talets svenska arkitektur, GU (2019) [1]
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
- Torulf, Ernst Torsten i Nordisk familjebok (andra upplagans supplement, 1926)
|