Erwin Weinmann

Från Wikipedia
Erwin Weinmann
Oberführer
Född6 juli 1909
Frommenhausen, Kungariket Württemberg, Kejsardömet Tyskland
Dödförsvunnen 1945, dödförklarad 9 juni 1949
Inträdejuni 1932
Tjänstetid1932–1945
BefälSonderkommando 4a inom Einsatzgruppen
Utmärkelser Krigsförtjänstkorset av andra klassen med svärd[1]

Erwin Weinmann, född 6 juli 1909 i Frommenhausen, försvunnen 1945, dödförklarad 9 juni 1949,[2] var en tysk promoverad läkare och SS-Oberführer. Han var chef för avdelning IV D i Reichssicherheitshauptamt, Tredje rikets säkerhetsministerium. Från januari till juli 1942 var Weinmann befälhavare för Sonderkommando 4a, en mobil insatsstyrka som under andra världskriget mördade judar, partisaner och andra för Tredje riket misshagliga personer i det ockuperade Ukraina. Från augusti 1942 var han befälhavare för Sicherheitspolizei (Sipo) och Sicherheitsdienst (SD) i Prag.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Weinmanns far stupade i första världskriget.[3]

År 1927 inledde Weinmann sina medicinstudier vid Tübingens universitet.[3] Han var en av de ledande inom Nationalsocialistiska tyska studentförbundet (NSDStB) vid detta universitet.[4] År 1935 avlade han medicine doktorsexamen med avhandlingen Ein Fall von Lipodystrophia progressiva. Därefter verkade han som läkare vid Tübingens universitetssjukhus.

Weinmann inträdde i SD 1936[5] och blev i mars 1941 chef för avdelningen för bekämpning av motståndare i ockuperade områden, Amt IV D, i Reichssicherheitshauptamt, Tredje rikets säkerhetsministerium.[2] I januari 1942 efterträdde Weinmann Paul Blobel som befälhavare för Sonderkommando 4a,[6] en mobil insatsstyrka inom Einsatzgruppe C, som hade i uppdrag att mörda judar, partisaner och politruker i Ukraina. I augusti 1942 utsågs Weinmann till befälhavare för Sicherheitspolizei och Sicherheitsdienst (Befehlshaber der Sicherheitspolizei und des SD, BdS) i Prag. Weinmann anmäldes försvunnen vid krigsslutet 1945 och antas ha stupat i Prag.[7] Han dödförklarades av Amtsgericht Reutlingen den 9 juni 1949.[2] År 1962 uppgav Walter Hammer i förhör att han hade träffat Weinmann i slutet av 1950-talet.[8]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Wildt 2009, s. 262
  2. ^ [a b c] Klee 2007, s. 663
  3. ^ [a b] Wildt 2009, s. 52
  4. ^ Wildt 2009, s. 46
  5. ^ Wildt 2009, s. 103
  6. ^ Wildt 2009, s. 272
  7. ^ Wildt 2009, s. 363
  8. ^ Wildt 2009, s. 525

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Klee, Ernst (2007) (på tyska). Das Personenlexikon zum Dritten Reich (2). Frankfurt am Main: Fischer Taschenbuch Verlag. ISBN 978-3-596-16048-8 
  • Wildt, Michael (2009) (på engelska). An Uncompromising Generation: The Nazi Leadership of the Reich Security Main Office. George L. Mosse Series in Modern European Cultural and Intellectual History. Madison, Wisconsin: University of Wisconsin Press. ISBN 978-0-299-23464-5