Eskilstuna stad

Från Wikipedia
Eskilstuna stad
(1659–1970)
Eskilstuna stadsvapen
Eskilstuna stadsvapen
LänSödermanlands län
LandskapSödermanland
CentralortEskilstuna
Kommunkod0484
Numera del avEskilstuna kommun
Denna artikel handlar om den tidigare kommunen Eskilstuna stad. För orten se Eskilstuna, för dagens kommun, se Eskilstuna kommun.

Eskilstuna stad var tidigare en kommun i Södermanlands län.

Administrativ historik

Den 25 oktober 1659[1] gavs av Karl X Gustav stadsprivilegier till Karl Gustavs stad som bröts ut ur Fors socken väster om Eskilstunaån. Den nya staden anlades kring Reinhold Rademachers nygrundade järnmanufaktur, Rademachersmedjorna. Stadsprivilegierna omfattade också den äldre handelsplatsen Tuna (Tunafors) öster om ån i Klosters socken. Vid mitten av 1700-talet bröts manufakturverksamheten ur staden och drevs vidare under namnet Carl Gustafs stad, varvid staden återfick det gamla namnet Eskilstuna. År 1771 styckades området söder (väster) om ån av till en ny stadsbildning som fick namnet Eskilstuna fristad, och det dröjde ända till år 1833 innan de två städerna förenades till en enhet, Eskilstuna stad.

Staden blev en egen kommun, enligt Förordning om kommunalstyrelse i stad (SFS 1862:14) från och med den 1 januari 1863, då Sveriges kommunsystem infördes. 1907 inkorporerades Fors landskommun med Nyfors municipalsamhälle och Klosters landskommun i Eskilstuna stad. 1971 gick staden upp i den då nybildade Eskilstuna kommun.[2]

Judiciell tillhörighet

Staden hade en egen jurisdiktion med rådhusrätt och uppgick 1971 i Eskilstuna tingsrätt och dess domsaga.[3]

Kyrklig tillhörighet

Till staden hörde från 1659 Eskilstuna stadsförsamling. Denna delades 1931 upp och delen öster om ån ingick med Klosters församling i Eskilstuna Klosters församling, den väster om ån ingick med Fors församling i Eskilstuna Fors församling. [4]

Sockenkod

För registrerade fornfynd med mera så återfinns staden inom ett område definierat av sockenkod 0318[5] som motsvarar den omfattning staden med dess landskommun hade kring 1950, vilket innebär att sockenkoden också används för Klosters socken och Fors socken som annars även har egna sockenkoder.

Stadsvapnet

Blasonering: I fält av silver ett från en av en vågskura bildad blå stam uppskjutande svart städ med röd sockel, över vilket en ur ett blått moln i övre vänstra sköldhörnet framkommande röd arm svingar en svart slägga.

Vapnet fastställdes av Kungl Maj:t för Eskilstuna stad 1937. Det är en heraldisk tolkning av ett sigill från 1665. Det registrerades i PRV 1974.

Geografi

Eskilstuna stad omfattade den 1 januari 1952 en areal av 89,75 km², varav 88,35 km² land.[6] Efter nymätningar och arealberäkningar färdiga den 1 januari 1961 omfattade staden samma datum en areal av 90,57 km², varav 89,40 km² land.[7]

Tätorter i staden 1960

Tätort Folkmängd
Eskilstuna &&&&&&&&&&053919.&&&&&053 919
Ärna &&&&&&&&&&&&0764.&&&&&0764
Flacksta &&&&&&&&&&&&0705.&&&&&0705
Berga &&&&&&&&&&&&0455.&&&&&0455
Måsta &&&&&&&&&&&&0356.&&&&&0356
Sal &&&&&&&&&&&&0330.&&&&&0330
Odlaren &&&&&&&&&&&&0292.&&&&&0292
Skogstorp, del av[a] &&&&&&&&&&&&0121.&&&&&0121

Tätortsgraden i staden var den 1 november 1960 96,6 %.[8]

Politik

Mandatfördelning i valen 1919–1966

ValårVSSPCFRFPMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19193488
3488
5063,1
437
19203479
3479
5039,4
46
1922231710
31710
5046,0
46
1926234428
3448
5057,1
48
1930362228
368
5065,4
50
193436266
3666
5069,3
46
19383965
3965
5073,2
437
19423965
3965
5073,8
437
1946432104
432104
5081,0
4010
195034133
34133
5086,4
3911
1954231125
31125
5083,6
419
1958231107
31107
5083,1
419
19622321105
32105
5084,3
428
19664283105
4283105
5084,9
428
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Källor

Anmärkningar

  1. ^ Tätorten Skogstorp var delad mellan Husby-Rekarne landskommun (1 223 inv.) och Eskilstuna stad (121 inv.).