Esofagusvaricer

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Gastroskopi visandes esofagusvaricer.


Radiology 0045 Nevit.jpg

Esofagusvaricer är vidgningar, åderbråck, i de ytliga blodkärlen i esofagus, matstrupen. Bråcken uppstår när blodet från bukorganen har svårt att rinna den vanliga vägen via levern tillbaka till hjärtat. Det försämrade blodflödet genom levern gör att en hel del blod kommer att rinna via blodkärlen i esofagus, varpå dessa ytliga kärlen vidgas och blir sköra.

Levercirros[redigera | redigera wikitext]

Oftast uppstår Esofagusvaricer som en komplikation vid levercirros, som i sin tur ofta beror på alkoholism - då ibland kallat alkoholcirros. Esofagusvaricer finns hos >50% av alla cirrospatienter vid diagnostillfället[1]. Hos patienter utan varicer vid diagnostillfället, är risken att utveckla varicer ca 4-7% per år.


Prognos[redigera | redigera wikitext]

Prognosen, risken, att bråcket ska brista och börja blöda, är direkt kopplat till dess storlek. Statistiskt sett är risken för en sådan blödning inom 2 år, 7 % för små varicer och 30% för medelstora varicer[1]. Brustna Esofagusvaricer, varixblödningar, är ett mycket allvarligt tillstånd.

Mortalitet[redigera | redigera wikitext]

Mortaliteten vid en varixblödning är ca 20%. Dödsfallen sker vanligen på grund av efterföljande leversvikt, eller infektioner och inte på blödningen i sig, som kan vara långsam[1]. En varixblödning behöver alltså inte nödvändigtvis handla om en "störtblödning", som är ett akut livshotande tillstånd.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Internetmedicin.se, om Esofagusvaricer som komplikation vid Levercirros.