Estlands försvarsmakt

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Estlands försvarsmakt
Eesti Kaitsevägi
Information
NationEstland Estland
OrganisationerMaavagi crest.svg Landförsvarsstyrkorna
Estonian Navy emblem.svg Flottan
Esti ohuvagi crest.svg Flygvapnet
HögkvarterTallinn
Högste befälhavarePresident Kersti Kaljulaid
StatsrådFörsvarsminister Jüri Luik
FörsvarschefChef för Försvarsmakten Generalmajor Martin Herem[1]
MilitärtjänstJa, 8-11 månader.[2]
Stående styrkor6000[3]
Reservstyrkor10 000[4]
Ekonomi
Budget449 miljoner EUR (2016)[5]
Andel av BNP2,07 % (2016)[5]
Övrigt

Estlands försvarsmakt (estniska: Eesti Kaitsevägi) är Republiken Estlands väpnade stykor som består av Landförsvarsstyrkorna, Flottan och Flygvapnet. Estlands försvarsmakt assisteras också av Estlands försvarsförbund som samlar ungefär 13 000 soldater. [4]

Estland är med i både Nordatlantiska fördragsorganisationen (NATO) och Europeiska unionen (EU). Den huvudsakliga inriktningen för Estlands försvarsmakt i krig är att assistera övergången till krigsorganisation, underlätta för allierade styrkor och försvara riket till dess de sistnämnda anlänt.[4] Genom NATO och EU har Estlands försvarsmakt kommit att delta i flertalet insatser utomlands, bland annat i Libanon, Mali och Irak. [6]

Ledning[redigera | redigera wikitext]

Estlands president är den högste befälhavaren för Estlands försvarsmakt och tillika den som i krig leder försvarsmakten. I frågor som gäller försvaret biträdes presidenten av Nationella försvarsrådet som utgöres av talmannen i Estlands parlament, Estlands premiärminister, chefen för Försvarsmakten, försvarsministern, inrikesministern, utrikesministern samt ordföranden i parlamentets försvarsutskott.

I fredstid är chefen för Försvarsmakten den som leder verksamheten, denne utses av parlamentet på förslag av republikens president.[3]

Försvarsmaktens högkvarter[redigera | redigera wikitext]

Chefen för Estlands försvarsmakt, generalmajor Martin Herem.

Den högsta ledningsenheten inom Estlands försvarsmakt är Högkvarteret, 1991-2008 benämnd Generalstaben.

Högkvarteret lyder under chefen för Försvarsmakten och står under en brigadgenerals befäl. Till Högkvarterets uppgifter hör att samordna de olika organisationsdelarna, övervaka och följa upp de olika organisationsenheternas resultat, bistå de olika organisationsenheterna i den omfattning som är nödvändigt, inhämta och sammanställa nödvändig information för försvarsplaneringen samt besluta om och vidmakthålla erforderlig beredskapsnivå. [7]

Högkvarteret består av nio olika avdelningar:

  • Allmänna avdelningen
  • Strategiska Kommunikationsavdelningen
  • Personalavdelningen (J1)
  • Operationsavdelningen (J3)
  • Logistikavdelningen (J4)
  • Analys- och planavdelningen (J5)
  • Signalavdelningen (J6)
  • Utbildningsavdelningen (J7)
  • Ekonomiavdelningen (J8)

Personal[redigera | redigera wikitext]

Korpral i landförsvarstyrkorna under övning i Lettland 2014.

Estlands försvarsmakt har en stående styrka om 6000 man, av dessa är ungefär hälften värnpliktiga. I krigstid uppgår den fullt mobiliserade försvarsmakten till 16 000 soldater, tillsammans med Estlands försvarsförbunds 13 000 soldater består alltså den fullständiga krigsorganisationen av knappt 30 000 soldater. [3][4]

Estland har allmän värnplikt för män, detta innebär att de män som bedöms lämpliga uttas till en militär grundutbildning om 8 eller 11 månader. Var den värnpliktige placeras beror på dennes hemort. Under utbildningen får de värnpliktiga den utbildning som krävs för att de ska kunna verka i krigsförband. Vissa värnpliktiga utbildas till reservunderofficerare eller reservofficerare som en del av grundutbildningen. Efter grundutbildningen är den värnpliktige skyldig att undergå repetitionsutbildning vart femte år. [2]

Kvinnor har kunnat tjänstgöra inom det estniska försvaret på olika sätt allt sedan den återupprättades 1991 och 2013 utgjordes 11,4 % av personalen i aktiv tjänst av kvinnor. Sedan april 2013 kan kvinnor frivilligt genomföra värnpliktstjänstgöring i samma omfattning som män utan inskränkningar. [2]

Internationella insatser[redigera | redigera wikitext]

Estlands dåvarande utrikesminister Urmas Paet talar till estniska soldater i Irak 2007.

Estland är medlem i både NATO och EU och deltar inom ramen för dessa båda organisationer i ett antal internationella insatser. [6]

Land Organisation Operation Styrka
Afghanistan Afghanistan Nato Nato RSM 4 (stabspersonal)
Irak Irak Internationell styrka OIR Officerare
Kosovo Kosovo Nato Nato KFOR 1 (stabspersonal)
Libanon Libanon Förenta nationerna Förenta nationerna UNFIL En pluton
Mali Mali Förenta nationerna Förenta nationerna MINUSMA Stabspersonal
Mali Mali Europeiska unionen Europeiska unionen EUTM Officerare
Medelhavet Europeiska unionen Europeiska unionen EU Navfor Med 1 (stabspersonal)
Mellanöstern Förenta nationerna Förenta nationerna UNTSO Observatörer

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Commander”. Estlands försvarsmakt. http://www.mil.ee/en/defence-forces/commander. Läst 5 juni 2019.  (engelska)
  2. ^ [a b c] ”Compulsory military service”. Estlands försvarsmakt. http://www.mil.ee/en/defence-forces/compulsory-military-service. Läst 17 april 2017.  (engelska)
  3. ^ [a b c] ”Estonian Defence Forces”. Estlands försvarsmakt. http://www.mil.ee/en/defence-forces. Läst 17 april 2017.  (engelska)
  4. ^ [a b c d] ”Defence and Armed Forces”. Estniska försvarsministeriet. http://www.kmin.ee/en/objectives-activities/defence-and-armed-forces. Läst 17 april 2017.  (engelska)
  5. ^ [a b] ”Estonian defence budget 2016 exceeds 2 percent GDP”. Estniska försvarsministeriet. http://www.kmin.ee/en/news/estonian-defence-budget-2016-exceeds-2-percent-gdp. Läst 17 april 2017.  (engelska)
  6. ^ [a b] ”Operations abroad”. Estlands försvarsmakt. http://www.mil.ee/en/defence-forces/operations-abroad. Läst 17 april 2017.  (engelska)
  7. ^ ”Headquarters”. Estlands försvarsmakt. http://www.mil.ee/en/defence-forces/Headquarters-of-the-Estonian-Defence-Forces. Läst 17 april 2017.  (engelska)

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]