Estuna kyrka

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Estuna kyrka
Kyrka
Estuna kyrka i augusti 2009
Estuna kyrka i augusti 2009
Land Sverige Sverige
Län Stockholms län
Trossamfund Svenska kyrkan
Stift Uppsala stift
Församling Estuna och Söderby-Karls
församling
Koordinater 59°49′5.4″N 18°39′8″Ö / 59.818167°N 18.65222°Ö / 59.818167; 18.65222
Bebyggelse-
registret
21300000004399
Klockstapeln
Klockstapeln

Estuna kyrka är en kyrkobyggnad i Estuna i Norrtälje kommun. Den är en av två församlingskyrkor i Estuna och Söderby-Karls församling i Uppsala stift. Kyrkan är belägen norr om Norrtälje på en vidsträckt kyrkogård vid riksväg 76. Strax öster om bogårdsmuren ligger ett gravfält från yngre järnåldern.

Kyrkobyggnaden[redigera | redigera wikitext]

Kyrkan räknas till de äldsta och märkligaste i Uppland. Dess komplicerade byggnadshistoria är föremål för olika tolkningar. Murarna är av kluven gråsten. De äldsta partierna härrör från 1200-talet och består av ett rektangulärt långhus med ett smalare rakavslutat kor. Dess ursprungliga tunnvalv av gråstensflis är bevarat. Möjligen har ett östtorn planerats ovan koret. Under kyrkans golv har påträffats äldre gravar vilket kan tyda på att här har stått en träkyrka. Långhuset täcktes under en period av ett treklöverformat trätunnvalv. På dess högmurar och på vinden, ovanför de senare tegelvalven, finns kalkmålningar av en sällsynt art bevarade, utförda under 1200-talets senare hälft, ev omkring 1270. Högaltaret invigdes 1298, men då stod redan en kyrka sedan en tid på platsen. Från 1200-talets slut härrör även målningarna i korvalvet med vegetativa bladrankor.

Före 1350 förlängdes kyrkan mot väster med kvaderritsade murar. I sydmurens äldre partier upptogs en flersprångig sydportal. Sakristian uppfördes i norr. På 1400-talet byggdes vapenhuset i söder med blinderingar i tegelröstet. Kring mitten av samma sekel slogs tegelvalv i långhuset och de dekorerades (1463?) med figurativa kalkmålningar i Strängnässkolans stil. Även sakristian välvdes.

På 1700-talet utfördes flera reparationer. Ingången i väster upptogs. Interiören vitmenades. Från denna tid härrör huvudparten av inredningen, bland annat de slutna bänkarna från 1732 och orgelläktaren från 1764 i väster. 1844 utfördes en grundförstärkning. Samtidigt förstorades tre fönster i långhuset. En invändig restaurering 1929 under Erik Fant innebar bland annat framtagning av medeltida kalkmålningar och marmorering av bänkarna. Idag ger kyrkan ett medeltida intryck både exteriört och interiört. Invändigt präglas dock kyrkan även av den fasta inredningen från 1700-talet.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]