Etisk plattform för prioriteringar inom hälso- och sjukvården
Den etiska plattformen för prioriteringar inom hälso- och sjukvården antogs av Sveriges riksdag 1997 för att styra prioriteringar inom hälso- och sjukvården i Sverige.
Prioriteringar[redigera | redigera wikitext]
Prioriteringarna ska utgå från tre grundläggande etiska principer, i rangordning:[1]
- Människovärdet: Alla människor har lika värde och samma rätt oberoende av personliga egenskaper och funktioner i samhället. ("Människovärdesprincipen"[2])
- Behov och solidaritet: Resurserna bör i första hand fördelas till de områden där behoven är störst. ("Behovs- och solidaritetsprincipen")
- Kostnadseffektivitet: Man bör eftersträva en rimlig relation mellan kostnader och effekt då man väljer mellan verksamhetsområden eller åtgärder mätt i hälsa och livskvalitet. ("Kostnadseffektivitetsprincipen"[2])
Rangordningen innebär att om det finns effektiva åtgärder så går svåra sjukdomar före lindrigare, även om vården av de svårare tillstånden kostar väsentligt mycket mer.
Andra tänkbara prioriteringar[redigera | redigera wikitext]
Det har även diskuterats för- och nackdelar med att lägga till en ansvarsprincip som berör självförvållad sjukdom eller skada.[2] En nyttoprincip skulle, utöver självförvållad sjukdom eller skada, även ta hänsyn till ålder.[2]
Enligt en rapport 2022 saknar många metoder som används i sjukvården tillräcklig bevisad effekt. Insatser som har liten patientnytta kostar stora summor varje år.[3]
Se även[redigera | redigera wikitext]
- Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV)
- Högkostnadsskydd
- Särläkemedel
- Sveriges kommuner och landstings sjukvårdsdelegation
- NT-rådet (nya terapier)
- NLT-gruppen (nya läkemedelsterapier)
- Hälsoekonomisk lönsamhet
- Socialstyrelsens råd för vissa rättsliga, sociala och medicinska frågor
- Etisk stress — Den påfrestning som vårdpersonal utsätts för vid hårda prioriteringar[4]:8
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ Socialstyrelsens artikel "Vård för papperslösa Arkiverad 6 juni 2015 hämtat från the Wayback Machine."[1] Arkiverad 9 juni 2015 hämtat från the Wayback Machine. ISBN 978-91-7555-161-6 Artikelnummer 2014-2-28, sid 12 stycke "Etisk plattform för prioriteringar", socialstyrelsen.se, februari 2014. Läst den 9 juni 2015.
- ^ [a b c d] Elisabeth Furberg "Ansvar för sin hälsa? - Problem och möjligheter med att tillämpa en ansvarsprincip inom hälso- och sjukvården Arkiverad 17 augusti 2017 hämtat från the Wayback Machine." ISSN 1650-8475 sid 1 stycke 1.1 Bakgrund, maj 2007, Linköpings universitet, februari 2014. Åtkomst den 17 augusti 2017.
- ^ "Nyheter från Ekot" kl 08:00 (vid 3m39s), Ekot , Sveriges Radio, 10 april 2022.
- ^ ”Nationella principer för prioritering inom intensivvård under extraordinära förhållanden”. Arkiverad från originalet den 30 mars 2020. https://web.archive.org/web/20200330005731/https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/dokument-webb/ovrigt/nationella-prioriteringar-intensivarden.pdf. Läst 6 april 2020. socialstyrelsen.se, mars 2020.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
- Prioriteringscentrum vid Linköpings universitet - ett nationellt kunskapscentrum för prioriteringar inom vård och omsorg, samt kunskapsstöd för regioner/landsting, kommuner, myndigheter och kliniska verksamheter gällande prioriteringar.
- Fredagsintervjun: Lars Sandman hämtat från the Wayback Machine (arkiverat 4 april 2020). (mp3), Kvartal, 4 april 2020.