Hoppa till innehållet

Etnokrati

Från Wikipedia

En etnokrati är en typ av politisk struktur där statsapparaten kontrolleras av en dominerande etnisk grupp (eller grupper) för att främja den gruppens intressen, makt och resurser.

Etnokratiska regimer uppvisar ofta en demokratisk fasad som döljer en djupare etnisk struktur, där etnicitet (till exempel hudfärg, religion, språk) och inte medborgarskap är avgörande för tillgång till makt och resurser.[1]

Begreppet utvecklades först av den israeliske geografen Oren Yiftachel år 1997.[2]

Egenskaper

[redigera | redigera wikitext]

I en etnokrati är etnicitet – såsom språk eller ursprung – avgörande för tillgång till makt. Till exempel kan medborgarskap vara villkorat utifrån etnisk tillhörighet. En vit etnostat är ett exempel där makten är förbehållen personer med en viss hudfärg.[3]

Etnokratier bygger på att säkra statens viktigaste maktinstrument åt en specifik etnisk grupp, vilket ofta förutsätter omfattande institutionellt förtryck och kränkningar av mänskliga rättigheter.[4] Särskilt om den dominerande gruppen är i minoritet.

På kort sikt kan etnokratier dämpa etniska konflikter genom strikt kontroll över minoriteter och en tunn demokratisk fasad. På längre sikt tenderar de dock att bli instabila och drabbas av återkommande kriser, som ibland löses genom verklig demokratisering, uppdelning av staten eller maktdelning. Om konflikterna inte hanteras riskerar etnokratier att förfalla till långvariga inre stridigheter och institutionaliserad strukturell diskriminering, såsom apartheid.[5]

Herrenvolk-demokrati är en undertyp av etnokrati.[6] Där har endast en specifik etnisk grupp rösträtt och rätt att kandidera, medan övriga grupper är uteslutna från det demokratiska deltagandet. Etnisk demokrati har beskrivits som en mer inkluderande form av etnokrati, men har också kritiserats för att vara en orealistisk modell.[1]

Exempel

[redigera | redigera wikitext]
  • Israel: Har av forskare beskrivits som antingen en etnokrati eller etnisk demokrati.[7][8][9] Den Israeliska grundlagen Israel som det judiska folkets nationalstat från 2018 ger judar exklusiv rätt till självbestämmande.[10][11] Landet har också kritiserats för apartheidliknande behandling av palestinier.[12][13][14]
  • Malaysia: Har beskrivits som en etnokrati på grund av artikel 153 i landets konstitution som ger minoriteter färre rättigheter.[15]
  • Rwanda: Har idag ett tutsidominerat styre. Tidigare var landet en hutu-etnokrati, före folkmordet 1994.[16][17]
  • Turkiet: Bilge Azgın har pekat på en turkisk regeringspolitik vars mål är "uteslutning, marginalisering eller assimilering" av minoritetsgrupper som är icke-turkiska som de definierande elementen i turkisk etnokrati.[18] Turkiet har kritiserats för att marginalisera kurder och andra minoriteter.[18]

Historiska exempel

[redigera | redigera wikitext]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b] Anderson, James (2016-11-30). ”ETHNOCRACY: Exploring and Extending the Concept” (på engelska). Cosmopolitan Civil Societies: An Interdisciplinary Journal 8 (3): sid. 1–29. doi:10.5130/ccs.v8i3.5143. ISSN 1837-5391. https://epress.lib.uts.edu.au/journals/index.php/mcs/article/view/5143/5715. Läst 7 april 2025. 
  2. ^ Oren Yiftachel (1997). ”Israeli Society and Jewish-Palestinian Reconciliation: Ethnocracy and Its Territorial Contradictions”. Middle East Journal 51 (4): sid. 505–519. 
  3. ^ S. V. T. Nyheter (29 augusti 2018). ”Krönika: Uppdrag gransknings reporter: Min väg in i extremhögern”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/granskning/ug/uppdrag-gransknings-reporter-min-vag-in-i-extremhogern. Läst 7 april 2025. 
  4. ^ Abu Sufian (September 2022). ”Ethnocracy”. International Encyclopedia of Geography: People, the Earth, Environment and Technology. John Wiley & Sons. https://www.researchgate.net/publication/363415281_Ethnocracy. Läst 9 april 2025. 
  5. ^ Yiftachel, Oren; Ghanem, As’ad (2004-08-01). ”Understanding ‘ethnocratic’ regimes: the politics of seizing contested territories”. Political Geography 23 (6): sid. 647–676. doi:10.1016/j.polgeo.2004.04.003. ISSN 0962-6298. https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0962629804000423. Läst 9 april 2025. 
  6. ^ Vickery, Kenneth P. (1974-06). ”‘Herrenvolk’ Democracy and Egalitarianism in South Africa and the U.S. South” (på engelska). Comparative Studies in Society and History 16 (3): sid. 309–328. doi:10.1017/S0010417500012469. ISSN 1475-2999. https://www.cambridge.org/core/journals/comparative-studies-in-society-and-history/article/herrenvolk-democracy-and-egalitarianism-in-south-africa-and-the-us-south/4BC993B9C6475FB6B1DC611B04DF6FC3. Läst 7 april 2025. 
  7. ^ Yiftachel, Oren (2006-07-25) (på engelska). Ethnocracy: Land and Identity Politics in Israel/Palestine. University of Pennsylvania Press. ISBN 978-0-8122-3927-0. https://books.google.se/books?id=VD082HtsKRsC&q=Ethnocracy:+Land+and+Identity+Politics+in+Israel/Palestine&redir_esc=y. Läst 7 april 2025 
  8. ^ Ram, Uri (2010-12-16) (på engelska). Israeli Nationalism: Social Conflicts and the Politics of Knowledge. Routledge. ISBN 978-1-136-91995-4. https://books.google.se/books?id=0JctCgAAQBAJ&pg=PA66&redir_esc=y#v=onepage&q&f=false. Läst 7 april 2025 
  9. ^ ”Ethnocracy – Land and Identity Politics in Israel/Palestine” (på amerikansk engelska). University of Pennsylvania Press. Penn Press. https://www.pennpress.org/9780812239270/ethnocracy/. Läst 9 april 2025. 
  10. ^ ”Israel 'nation-state' law sparks criticism around the world” (på engelska). NBC News. 20 juli 2018. https://www.nbcnews.com/news/world/israel-nation-state-law-prompts-criticism-around-world-n893036. Läst 7 april 2025. 
  11. ^ Emma Green (21 juli 2018). ”Israel's New Law Inflames the Core Tension in Its Identity” (på engelska). The Atlantic. https://www.theatlantic.com/international/archive/2018/07/israel-nation-state-law/565712/. Läst 7 april 2025. 
  12. ^ ”A regime of Jewish supremacy from the Jordan River to the Mediterranean Sea: This is apartheid” (på engelska). B'Tselem. Arkiverad från originalet den 31 mars 2025. http://web.archive.org/web/20250331092958/https://www.btselem.org/publications/fulltext/202101_this_is_apartheid. Läst 7 april 2025. 
  13. ^ ”Israel's apartheid against Palestinians” (på engelska). Amnesty International. 1 februari 2022. https://www.amnesty.org/en/latest/campaigns/2022/02/israels-system-of-apartheid/. Läst 7 april 2025. 
  14. ^ Shakir, Omar (2021-04-27). ”A Threshold Crossed” (på engelska). Human Rights Watch. https://www.hrw.org/report/2021/04/27/threshold-crossed/israeli-authorities-and-crimes-apartheid-and-persecution. Läst 7 april 2025. 
  15. ^ ”Malaysia’s dangerous racial and religious trajectory | Lowy Institute” (på engelska). www.lowyinstitute.org. https://www.lowyinstitute.org/the-interpreter/malaysia-s-dangerous-racial-religious-trajectory. Läst 7 april 2025. 
  16. ^ Reyntjens, Filip (2023-07-07). ”Rwanda: Ethnic amnesia as a cover for ethnocracy, and why this is dangerous” (på engelska). The Africa Governance Papers 1 (3). ISSN 3007-2646. https://tagp.gga.org/index.php/system/article/view/46. Läst 7 april 2025. 
  17. ^ ”Rwanda: The Preventable Genocide” (på engelska). The International Panel of Eminent Personalities to Investigate the 1994 Genocide in Rwanda and the Surrounding Events. The Organization of African Unity. Juli 2000. https://www.refworld.org/reference/countryrep/au/2000/en/77155. Läst 7 april 2025. ”In short, it was not hard for critics of the government and they were ample to make the following case: Rwanda after the genocide looked remarkably similar to Rwanda until the genocide, except that the positions of the two ethnic groups had been reversed a military ethnocracy was in charge” 
  18. ^ [a b] ”The Uneasy Democratization of Turkey's Laic-Ethnocracy” (på engelska). Research Explorer The University of Manchester. https://research.manchester.ac.uk/en/studentTheses/the-uneasy-democratization-of-turkeys-laic-ethnocracy. Läst 7 april 2025. 
  19. ^ Nagle, John (2009-02-01). ”The right to Belfast City Centre: From ethnocracy to liberal multiculturalism?”. Political Geography 28 (2): sid. 132–141. doi:10.1016/j.polgeo.2009.02.002. ISSN 0962-6298. https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0962629809000183. Läst 7 april 2025. 
  20. ^ Yeager, Rodger (1977). ”Review of Soldiers and Kinsmen in Uganda: The Making of a Military Ethnocracy”. The International Journal of African Historical Studies 10 (2): sid. 289–293. doi:10.2307/217352. ISSN 0361-7882. https://www.jstor.org/stable/217352?origin=crossref. Läst 7 april 2025. 
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Etnokrati&oldid=57406483”