Ettringit

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ettringit
Ettringite-Oyelite-Ettringite-Kalahari-Namibia-136mm 0762closeup.jpg
Ettringitkristaller på oyelit, N'Chwaning-gruvan, Sydafrika.
Strunz klassificering7.DG.15
Kemisk formelCa6Al2(SO4)3(OH)12•26H2O[1]
FärgFärglös, mjölkvit eller gul.
KristallstrukturTrigonalt[2]
BrottOjämnt
Hårdhet (Mohs)2–2,5
GlansGlasaktig
Ljusbrytningnω=1,491, nε=1,470[1]
Dubbelbrytningδ = 0,021[1]
Optisk karaktärEnaxlig negativ
TransparensTransparent till opak.
StreckfärgVit
Specifik vikt1,77[3]
TyplokalEttringen i Eifelområdet, Tyskland
Nålformig ettringit.

Ettringit är ett hydrerat kalcium-aluminium-sulfat-mineral med formeln: Ca6Al2(SO4)3(OH)12•26H2O. Det bildar färglösa eller gula prisma- eller nålformiga pseudohexagonala kristaller.[4] Efter initial oklarhet om dess kristallstruktur, har man funnit att ettringit bildar kristaller inom det trigonala systemet.[2] Ettringit innehåller mycket vatten, cirka 37% och om även OH- omvandlas (till exempel vid upphettning) till vatten blir det totalt cirka 46%.

Mineralet ingår i den så kallade ettringitgruppen, vilken inkluderar andra sulfater såsom thaumasit och bentorit.[5]

Ettringit i cement[redigera | redigera wikitext]

Cement, en viktig beståndsdel i betong, innehåller vanligtvis cirka 8 % trikalciumaluminat, inom byggkemin förkortat C3A. För att hindra en alltför snabb stelning vid kontakt med vatten, på grund av bildning av kalciumaluminathydrat, tillsätts en andel gips (ca 6 %), med vilket C3A istället bildar ettringit. Detta medför en tillfällig volymmässig expansion i och med dess stora vatteninnehåll, men det omvandlas redan inom det första dygnet till mindre voluminöst kalciumaluminatmonosulfat, ofta bara kallat monosulfat.[6]

Om däremot redan hård betong utsätts för sulfater kan dessa reagera med monosulfatet, varvid ettringit åter bildas.[7] Det sker under stort vattenupptag, vilket ger en expansion med risk för skadlig sprängverkan på betongen.[6]

I cement finns även cirka 11 % tetrakalciumaluminatferrit, C4AF, som innehåller järn. Detta kan sägas ge modifierade former av ettringit och monosulfat, där en del av aluminiumet ersatts av järn.[6]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Ettringite, 18 oktober 2016.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] ”Ettringit” (på tyska). chemie.de. http://www.chemie.de/lexikon/Ettringit.html. Läst 10 maj 2017. 
  2. ^ [a b] Leon Black: Raman spectroscopy of cementious materials i: Jack Yarwood et al. (red.): Spectroscopic Properties of Inorganic and Organometallic Compounds. Techniques, Materials and Applications. Volume 40. RSC Publishing, 2009. Läst 9 maj 2017.
  3. ^ Ettringite mindat.org, läst 2017-11-20.
  4. ^ Nicholas Eastaugh et al.: Ettringite i: Pigment Compendium: A Dictionary and Optical Microscopy of Historical Pigments, 2008. Butterworth-Heinemann. Läst 8 maj 2017.
  5. ^ Ettringite Group mindat.org, läst 8 maj 2017.
  6. ^ [a b c] Göran Fagerlund (april 2011): Inverkan av salter på betong - Kemisk och fysikalisk påverkan[död länk] Elforsk. Läst 9 maj 2017.
  7. ^ Mariusz Kalinowski (2013). ”Sulfatbeständighet med kalkstensfiller”. CBI-nytt (Betonginstitutet) (1): sid. 2-3. ISSN 0349-2060. http://www.cbi.se/objfiles/1/Sulfatbestandig_1984491824.pdf. Läst 10 maj 2017. [död länk]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]