Eugène Sue

Från Wikipedia
Eugène Sue.

Joseph Marie Eugène Sue, född 10 december 1804 i Paris, död 3 augusti 1857 i Annecy, Savojen, var en fransk romanförfattare.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Sue, vars far var överkirurg i Napoleons armé, deltog även själv som militärläkare i spanska fälttåget 1823, i flera sjöexpeditioner och i sjöslaget vid Navarino 1827. År 1829 frånträdde han sin befattning och bosatte sig i Paris, där han ägnade sig åt målning och författarskap.

Till sina första romaner, som influerades av Lord Byron, hämtade han material från sitt liv till sjöss. Efter dessa följde ett par historiska romaner 1835–1840 om bland annat Ludvig XIV. Vid denna tidpunkt tog Sue starkt intryck av de socialistiska idéerna och blev förespråkare för sociala och politiska utopier. De böcker han skrev i den andan 1841–1845 blev stora framgångar och de publicerades, liksom de flesta av hans senare romaner, i de större Paristidningarna.

Sues stil var ur litterär synpunkt undermålig och upplösningen i hans romaner är förutsägbar, men hans förmåga att fängsla nyfikenheten och åstadkomma kraftiga melodramatiska effekter och pikanta så kallade sedemålningar gav honom stor popularitet. Sue förvisades ut ur Frankrike efter statskuppen 1851.

I Sverige spelade Sue en betydande roll som förebild för romanförfattarna vid mitten av 1800-talet, bland annat för August Blanche.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Kernock le pirate - 1830
  • Plick et Plock - 1831
  • Atar-Gull - 1831
  • La Salamandre - 1832
  • La Coucaratcha - 18321834
  • La vigie de Koatven - 1833
  • ' Vakttornet Koat-Vën: sjöroman (1780-1830) (översättning Anders Fredrik Dalin, Hjerta, 1835)
  • Histoire de la marine française sous Louis XIV - 18351837
  • Latréaumont - 1837
    • Latréaumont eller en sammansvärjning under Ludvig XIV: historisk roman (översättning Wilhelmina Stålberg, Bonnier, 1847)
  • Jean Cavalier - 1840
  • Mathilde, ou mémoires d'une jeune jemme - 1841
    • Mathilda: ett ungt fruntimmers anteckningar (anonym översättning, Hierta, 1841)
    • En ung frus memoarer (översättning Ingrid Hag, Göteborg, 1922)
  • Les mystères de Paris - 18421843
    • Parisiska mysterier (anonym översättning, Hjerta, 1844)
    • Pariser-mysterier (fritt öfversatt af Carl Sander, Svecia, 1898-1899)
    • Paris mysterier (anonym översättning?, Rasmusson & Hansén, 1914)
    • Paris' mysterier (översättning Stina Bergman, Bonnier, 1931)
    • Paris mysterier (övers. och bearb. av Folke Himmelstrand, Lindqvist, 1953)
  • Le juif errant - 18441845
    • Den vandrande juden (anonym översättning, Hjerta, 1845)
    • Den vandrande juden (anonym översättning, Johanna Cederwaller & son, Viborg 1846)
    • Den vandrande Juden (översättning Robert Bachmann, 1876, Expeditionen af Romanbiblioteket)
    • Den vandrande juden (översättning W. Granath, Lundquist, 1898)
    • Den vandrande juden (anonym översättning?, Rasmusson & Hansén, 1913)
  • Martin, l'enfant trouvé - 1847
    • Martin, hittebarnet, eller En kammartjänares memoirer (anonym översättning?, 1846-1847)
  • Les sept péchés capitaux - 18471849 [7 delar]
    • De sju dödssynderna) (anonym översättning?, Bonnier, 1847-1849)
    • De sju dödssynderna (anonym översättning, Hierta, 1849?)
  • Les mystères du peuple - 18491856
  • Les enfants de l'amour - 1850
    • Kärlekens barn (anonym översättning?, Bonnier, 1850)
  • Le diable médecin - 18551857
  • Paula Monti - [okänt originalår]
    • Paula Monti: en samtids-historia (anonym översättning?, 1846)

Ej identifierade översättningar[redigera | redigera wikitext]

  • Slaget vid Navarino (översättning F. G. Engelbrecht, Fahlun: Roselli, 1835)
  • Crao (översättning Thure Gustaf Rudbeck, Thomson, 1836)
  • Konsten att behaga: novell (anonym översättning, Hjerta, 1842)
  • Äfventyraren eller Djefvuls-klinten (översättning Wilhelmina Stålberg, Bonnier, 1848)
  • Religions-svärmarne på Sevennerna (anonym översättning?, 1850)
  • Spådomen (anonym översättning?, 1851)
  • Negerslafvens hämnd (anonym översättning?, Killberg, 1880)
  • Överstens kärlekshistoria (översättning A. Berg, Holmquist, 1914)
  • En riddarbragd (översättning Esther Toppelius, Wahlström & Widstrand, 1925)

Källor[redigera | redigera wikitext]