Eugen Thorburn

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Eugen Thorburn

Eugen Jacobi Thorburn, född 3 augusti 1860 i Bäve socken i Bohuslän, död 26 augusti 1931 i Göteborg,[1] var en svensk arkitekt och kommunpolitiker.

Liv och verk[redigera | redigera wikitext]

Thorburn tog studenten vid Latinläroverket i Göteborg 1880, blev civilingenjör vid Kungl. Tekniska högskolan 1883 och bedrev därefter studier vid Akademien för de fria konsterna 1883-1886, studier och praktik i Italien, Österrike, Danmark, England, Frankrike och Tyskland 1887-90. Han blev arkitekt i Stockholm 1886-1887 och var praktiserande arkitekt i Göteborg 1890-1931. Eugen Thorburn var arkitekt för Allmänna lantbruksmötet i Göteborg 1894. Han var ledamot av Göteborgs stadsfullmäktige 1905-1912, av byggnadsnämnden där 1895-1912 och av Egnahemsnämnden 1909-1911. Vidare var han revisor för Slöjdföreningen 1891-1892, för Renströmska bad- och tvättanstalten 1893-1894 och 1906-1907 samt för Renströmska badanstalten i Majorna 1895. Thorburn var ledamot av Vasa församlings kyrkoråd och ordförande i Tekniska samfundets avdelning för husbyggnadskonst 1918-1921.

Thorburn uppförde flera offentliga byggnader i Göteborg, dessutom Strömstads stadshus (fullbordat 1917), skolor i Vänersborg och Uddevalla med mera.

Familj[redigera | redigera wikitext]

Thorburn var son till grosshandlaren Robert Thorburn och Mathilda "Alma" Thorburn, född Jacobi. Han gifte sig 18 september 1893 med Louise Bååth (1871-1947), dotter till justitierådman Thure Martin Bååth och Karolina "Lina" Bååth, född Tidén. Barn: Alvar (1894-1954), Birgit (född 1895), Ellen (1897-1968), Agne Eugen (född 1902) och Berndt Johan (1912-1973).[2][3]

Exempel på byggnader i Göteborg, ritade av Eugen Thorburn[redigera | redigera wikitext]

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter

  1. ^ Göteborgs Gatunamn 1621-2000, red. Greta Baum, Tre Böcker Förlag, Göteborg 2001 ISBN 91-7029-460-7 s.287
  2. ^ Göteborgsstudenter I : Göteborgs högre elementarläroverks och Göteborgs högre latinläroverks studenter 1865-1917, Erland Långström & Gustaf Stern, N. P. Pehrssons Förlag, Göteborg 1917 s. 75
  3. ^ Sveriges dödbok 1947-2003, (CD-ROM version 3.0), utgiven av Sveriges Släktforskarförbund 2005
  4. ^ Guide till Göteborgs arkitektur, professor Claes Caldenby, professor Gunilla Linde Bjur, arkitekt Sven-Olof Ohlsson, Arkitektur Förlag AB, Göteborgs stadsbyggnadskontor 2006 ISBN 91-86050-67-2 s. 114
  5. ^ Nylén, Ove (1988). Från Börsen till Park Avenue : intressanta Göteborgsbyggnader uppförda mellan 1850 och 1950, uppställda i kronologisk ordning och avbildade på vykort. Lerum: Haspen. Libris 7792864. ISBN 91-970916-3-4 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]