Eugene Wigner

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Eugene Wigner Nobelpristagare i fysik 1963
Wigner.jpg
Född17 november 1902
Budapest
Död1 januari 1995 (92 år)
Princeton[1], USA
BegravdPrinceton Cemetery[2][3]
kartor
MedborgarskapUngern och USA[4][5]
Utbildad vidFasori Gimnázium, [6]
Technische Universität Berlin, [6] Arbcom ru editing.svg
SysselsättningMatematiker, teoretisk fysiker, universitetslärare[7], fysiker, kärnfysiker
ArbetsgivareGöttingens universitet (1927–1928)[6]
Technische Universität Berlin (1928–1933)[6]
Princeton University (1930–1936)[6]
University of Wisconsin–Madison (1936–1938)[6]
Princeton University (1938–1942)[6]
Manhattanprojektet (1942–1945)[6]
Oak Ridge National Laboratory (1945–1946)[8]
Princeton University (1946–1971)[6][9]
Universitetet i Leiden (1956–1957)[7]
Gift medAmelia Frank
Mary Annette Wheeler
Eileen Clare-Patton Hamilton
BarnDavid Wheeler Wigner
SläktingarPaul Dirac
Utmärkelser
Presidentens merit-medalj (1946)[6]
Franklinmedaljen (1950)[6]
Richtmyer Memorial-priset (1955)
Enrico Fermi-priset (1958)[6]
Atoms for Peace Award (1960)[6]
Max Planck-medaljen (1961)[6]
Nobelpriset i fysik (1963)[10][11]
John von Neumanns föreläsarpris (1966)[6]
Josiah Willard Gibbs-föreläsningen (1968)[6]
National Medal of Science (1969)[6]
Utländsk ledamot av Royal Society (1970)[6]
Albert Einstein-priset (1972)
Wigner-medaljen (1978)
Medlem av American Physical Society
Namnteckning
Eugene wigner sig.jpg
Redigera Wikidata

Eugene Paul Wigner (ungersk namnform Wigner Pál Jenő), född i Budapest 17 november 1902, död i Princeton 1 januari 1995, var en ungerskfödd fysiker och matematiker som verkade i Tyskland och USA.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Wigner var professor i Chicago och deltog i framtagandet av den första atombomben. Han fick Nobelpriset i fysik 1963 för sitt arbete med att tillämpa gruppteorikvantmekanik. Han belönades speciellt för sina insatser inom teorin för atomkärnorna och elementarpartiklarna, särskilt genom upptäckten och tillämpningen av fundamentala symmetriprinciper.[12]

Wigner lade grunden för arbete inom symmetri i kvantfysik och för hans forskning om atomkärnan och för flera matematiska teorem. Eugene Wigner påpekar matematikens "orimliga effektivitet" inom naturvetenskap.

Wignereffekten[redigera | redigera wikitext]

Wignereffekten är en förändring av en fast kropps fysikaliska eller kemiska egenskaper genom strålningsskador, orsakade av att atomer kan avlägsnas från sin normala plats i kristallgittret när de träffas av kärnpartiklar. Effekten kan medföra förändringar i de fysikaliska och mekaniska egenskaperna hos komponenterna i kärnreaktorer som är utsatta för intensiv neutronbestrålning.[12]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Eugene Wigner (1903-1995), Atomic Archive (på engelska), läs online, läst: 30 januari 2021.[källa från Wikidata]
  2. ^ Find a Grave, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ läs online, www.cemeteryregister.com.[källa från Wikidata]
  4. ^ Eugene Wigner, 92, Quantum Theorist Who Helped Usher In Atomic Age, Dies (på engelska), The New York Times, 4 januari 1995, läs online, läst: 30 januari 2021.[källa från Wikidata]
  5. ^ Budapest Journal; Hungarian Fingerprints All Over the 20th Century (på engelska), The New York Times, 20 mars 1998, läs online, läst: 30 januari 2021.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r] MacTutor History of Mathematics archive.[källa från Wikidata]
  7. ^ [a b] Leidse Hoogleraren, Leidse Hoogleraren-ID: 2778, läst: 19 juni 2019.[källa från Wikidata]
  8. ^ s. 527, läs online.[källa från Wikidata]
  9. ^ s. 528, läs online.[källa från Wikidata]
  10. ^ The Nobel Prize in Physics 1963, Nobelprize.org (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online, läst: 30 januari 2021.[källa från Wikidata]
  11. ^ Table showing prize amounts (på engelska), Nobelstiftelsen, april 2019, läs online, läst: 30 januari 2021.[källa från Wikidata]
  12. ^ [a b] Bra Böckers lexikon, 1980.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]