Eugene Wigner

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Eugene Wigner

Eugene Paul Wigner (ungersk namnform Wigner Pál Jenő), född i Budapest 17 november 1902, död i Princeton 1 januari 1995, var en ungerskfödd fysiker och matematiker som verkade i Tyskland och USA.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Wigner var professor i Chicago och deltog i framställningen av den första atombomben. Han fick Nobelpriset i fysik 1963 för sitt arbete med att tillämpa gruppteorikvantmekanik. Han belönades speciellt för sina insatser inom teorin för atomkärnorna och elementarpartiklarna, särskilt genom upptäckten och tillämpningen av fundamentala symmetriprinciper.[1]

Wigner lade grunden för arbete inom symmetri i kvantfysik och för hans forskning om atomkärnan och för flera matematiska teorem. Eugene Wigner påpekar matematikens "orimliga effektivitet" inom naturvetenskap.

Wignereffekten[redigera | redigera wikitext]

Wignereffekten är en förändring av en fast kropps fysikaliska eller kemiska egenskaper genom strålningsskador, orsakade av att atomer kan avlägsnas från sin normala plats i kristallgittret när de träffas av kärnpartiklar. Effekten kan medför förändringar i de fysikaliska och mekaniska egenskaperna hos komponenterna i kärnreaktorer som är utsatta för intensiv neutronbestrålning.[1]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Bra Böckers lexikon, 1980.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]