Eugene Wigner

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Eugene Wigner Nobelpristagare i fysik 1963
Wigner.jpg
Född17 november 1902
Budapest
Död1 januari 1995 (92 år)
PrincetonUSA[1]
BegravdNew Jersey[2]
MedborgarskapÖsterrike-Ungern och USA[3][4]
Utbildad vidFasori Gimnázium och Technische Universität Berlin Arbcom ru editing.svg
SysselsättningMatematiker, teoretisk fysiker, universitetslärare[5], fysiker, kärnfysiker
ArbetsgivarePrinceton University
Universitetet i Leiden
Göttingens universitet
University of Wisconsin–Madison
Technische Universität Berlin
Universitetet i Leiden (1956–1957)[5]
ReligionApostasi i katolicism
SläktingarPaul Dirac
UtmärkelserFranklinmedaljen (1950)
Richtmyer Memorial-priset (1955)
Enrico Fermi-priset (1958)
Max Planck-medaljen (1961)
Nobelpriset i fysik (1963)[6][7]
Josiah Willard Gibbs-föreläsningen (1968)
National Medal of Science (1968)
Albert Einstein-priset (1972)
Wigner-medaljen (1978)
Medlem av American Physical Society
Utländsk ledamot av Royal Society
John von Neumanns föreläsarpris
NamnteckningEugene wigner sig.jpg
Redigera Wikidata

Eugene Paul Wigner (ungersk namnform Wigner Pál Jenő), född i Budapest 17 november 1902, död i Princeton 1 januari 1995, var en ungerskfödd fysiker och matematiker som verkade i Tyskland och USA.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Wigner var professor i Chicago och deltog i framtagandet av den första atombomben. Han fick Nobelpriset i fysik 1963 för sitt arbete med att tillämpa gruppteorikvantmekanik. Han belönades speciellt för sina insatser inom teorin för atomkärnorna och elementarpartiklarna, särskilt genom upptäckten och tillämpningen av fundamentala symmetriprinciper.[8]

Wigner lade grunden för arbete inom symmetri i kvantfysik och för hans forskning om atomkärnan och för flera matematiska teorem. Eugene Wigner påpekar matematikens "orimliga effektivitet" inom naturvetenskap.

Wignereffekten[redigera | redigera wikitext]

Wignereffekten är en förändring av en fast kropps fysikaliska eller kemiska egenskaper genom strålningsskador, orsakade av att atomer kan avlägsnas från sin normala plats i kristallgittret när de träffas av kärnpartiklar. Effekten kan medföra förändringar i de fysikaliska och mekaniska egenskaperna hos komponenterna i kärnreaktorer som är utsatta för intensiv neutronbestrålning.[8]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Eugene Wigner (1903-1995) (på engelska), läs online, (Källa från Wikidata)
  2. ^ hämtat från: franskspråkiga Wikipedia, (Källa från Wikidata)
  3. ^ läs online, The New York Times, (Källa från Wikidata)
  4. ^ läs online, The New York Times, (Källa från Wikidata)
  5. ^ [a b] Leidse Hoogleraren, Leidse Hoogleraren-ID: 2778, läst: 19 juni 2019, (Källa från Wikidata)
  6. ^ läs online, Nobelprize.org, (Källa från Wikidata)
  7. ^ läs online, Nobelprize.org, (Källa från Wikidata)
  8. ^ [a b] Bra Böckers lexikon, 1980.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]