Eugene Wigner

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Eugene Wigner Nobelpristagare i fysik 1963
Wigner.jpg
Född17 november 1902
BudapestUngern
Död1 januari 1995 (92 år)
Princeton, New Jersey[1]USA
BegravdNew Jersey
NationalitetÖsterrike-Ungern och Amerikan[2][3]
Utbildad vidFasori Gimnázium och Technische Universität Berlin Blue pencil.svg
SysselsättningMatematiker, teoretisk fysiker, universitetslärare[4], fysiker, kärnfysiker
ArbetsgivarePrinceton University
Universitetet i Leiden
Göttingens universitet
University of Wisconsin–Madison
Technische Universität Berlin
Universitetet i Leiden (1956–1957)[4]
ReligionApostasi i katolicism
SläktingarPaul Dirac
UtmärkelserNobelpriset i fysik (1963)[5][6]
Max Planck-medaljen (1961)
Enrico Fermi-priset (1958)
Albert Einstein-priset (1972)
National Medal of Science (1968)
Wigner-medaljen (1978)
Josiah Willard Gibbs-föreläsningen (1968)
Franklinmedaljen (1950)
Richtmyer Memorial-priset (1955)
Medlem av American Physical Society
Utländsk ledamot av Royal Society
NamnteckningEugene wigner sig.jpg
Redigera Wikidata

Eugene Paul Wigner (ungersk namnform Wigner Pál Jenő), född i Budapest 17 november 1902, död i Princeton 1 januari 1995, var en ungerskfödd fysiker och matematiker som verkade i Tyskland och USA.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Wigner var professor i Chicago och deltog i framtagandet av den första atombomben. Han fick Nobelpriset i fysik 1963 för sitt arbete med att tillämpa gruppteorikvantmekanik. Han belönades speciellt för sina insatser inom teorin för atomkärnorna och elementarpartiklarna, särskilt genom upptäckten och tillämpningen av fundamentala symmetriprinciper.[7]

Wigner lade grunden för arbete inom symmetri i kvantfysik och för hans forskning om atomkärnan och för flera matematiska teorem. Eugene Wigner påpekar matematikens "orimliga effektivitet" inom naturvetenskap.

Wignereffekten[redigera | redigera wikitext]

Wignereffekten är en förändring av en fast kropps fysikaliska eller kemiska egenskaper genom strålningsskador, orsakade av att atomer kan avlägsnas från sin normala plats i kristallgittret när de träffas av kärnpartiklar. Effekten kan medföra förändringar i de fysikaliska och mekaniska egenskaperna hos komponenterna i kärnreaktorer som är utsatta för intensiv neutronbestrålning.[7]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] läs online,
  2. ^ läs online,
  3. ^ läs online,
  4. ^ [a b] Leidse Hoogleraren, Leidse Hoogleraren ID: 2778, läst: 19 juni 2019
  5. ^ läs online,
  6. ^ läs online,
  7. ^ [a b] Bra Böckers lexikon, 1980.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]