Euler-Lagranges ekvationen används inom en metod i variationskalkylen för att hitta maximum- och minimumvärden. Nämnda metod påminner om - men är mycket mer avancerad än - motsvarande metod för att hitta maximum- och minimumvärden inom differentialkalkylen. Euler-Lagranges ekvation anses ha en central ställning inom variationskalkylen. Ekvationen utvecklades genom samarbete mellan Leonhard Euler och Joseph Louis Lagrange under 1750-talet.
Euler-Langrage differentialekvationen ger att följande integral:
(1)
där
,
har en stationär punkt om följande Euler-Langrange differentialekvation är uppfylld:
Vi vill hitta ett bivillkor för Lagrange-funktionen så att integralen
blir maximal eller minimal. Vi skriver om
med avseende på
, på följande sätt:
Här har vi ändrat
s koordinater med en liten variation
som är oändligt deriverbar. Villkoret
ska också gälla.
Vi deriverar
med avseende på
innanför integraltecknet och sätter det hela lika med 0:
Vi måste hitta partiella derivator för
och
.
Vi använder partiell integration för att integrera vidare:
![{\displaystyle \int _{n_{1}}^{n_{2}}{\partial f \over \partial Y'}\eta '(n)dn=\underbrace {{\Biggl [}{{\partial f \over \partial Y'}\eta }{\Biggl ]}} _{=0}-\int _{n_{1}}^{n_{2}}{\operatorname {d} \over \operatorname {d} \!n}{\partial f \over \partial Y'}\eta '}](https://wikimedia.org/api/rest_v1/media/math/render/svg/ee74864b67ecbeb20ed2bcddc96662a678992082)
Här ser vi att den mittersta termen blir noll eftersom vi satte gränser till noll.
Nu kan vi bryta ut
. Integralen försvinner för alla variationer av
om och endast om parenteserna runt försvinner.
Detta ger upphov till Euler-Lagrange-ekvationen:
Integralen
ovan är ett optimeringsproblem. Detta går att lösa genom att hitta dess extrema värden. Vi ska försöka lösa denna typen av problem som ges ovan genom att införa de nödvändiga villkor för att hitta ett maxima till integralen.
Betrakta funktionen
som ges av
.
där
Vi vill hitta
som minimerar
.
Kalkylen är följande:
Vi har,
och
Euler-Lagrange differentialekvationen (2) ges nu av:
Där
.
Vi integrerar och får
där D är en konstant, och 
.
Om vi integrerar en gång till får vi
, för konstanter C och D.
Vi kan hitta värden på konstanterna genom att utgå från att
, och att
och att
Vi får då:
,
,
Vilket ger
och
.
Lösningen
till Euler-Lagrange ekvationen i
blir
Vi ser att
för alla
,
Det medför att
för alla
Däremot är
.
Då
för all
, följer det att
minimerar
.
[1] [2] [3] [4]
Hittills har vi undersökt
, dvs funktionen av en variabel och dess derivata. Om man betraktar funktionen av flera variabler blir situationen som nedan