Europeisk tryckvattenreaktor

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

EPR (European Pressurized Water Reactor) är en modern tredje generationens tryckvattenreaktor som utvecklats i Frankrike och Tyskland.

Allmänt[redigera | redigera wikitext]

Kraftverket är en tryckvattenreaktor med 4 reaktorcirkulationskretsar och har många likheter med de så kallade N4-reaktorer som togs i drift i Frankrike åren 2000-2002. Stora satsningar har gjorts för att öka verkets säkerhet med bland annat fyra oberoende nödkylsystem (varav ett passivt), en härdfångare (core-catcher) placerad under reaktortanken som på ett kontrollerat sätt ska kunna innehålla en smält härd i händelse av härdsmälta, samt förbättrad inneslutning med dubbla betongväggar med en sammanlagd tjocklek av 2,6 m för att hindra radioaktiva utsläpp samt även kunna tåla påflygning av stora trafikflygplan.[1]

Reaktorn anges kunna laddas både med traditionellt bränsle bestående av anrikat uran, samt bränsle med inblandning av upparbetat plutonium, så kallat MOX-bränsle.[2]

I Kina startade som första EPR i världen Taishan-1 i kommersiell drift den 13 december 2018.[3] Taishan-2 startade i kommersiell drift 7 september 2019.[4] Kärnkraftverk av denna typ håller på att byggas vid Olkiluoto kärnkraftverk i Finland, vid Flamanville i Frankrike samt vid Hinkley Point i Storbritannien.

Reaktorn Olkiluoto 3 hade sin första kriticitet den 21 december 2021, och förväntas ha sin första anslutning mot yttre nät i slutet av januari 2022.[5]

Kraftverken i Finland[6] och Frankrike[7] har drabbats av avsevärda förseningar med omkring trefaldigad byggtid och kostnad.

EPR-reaktorer i drift och under uppförande[redigera | redigera wikitext]

Alla data från IAEA PRIS.[8]

Station Typ Netto-

kapacitet

Byggstart Första

Nätanslutning

Start

Kommersiell drift

Stoppad
Olkiluoto 3 EPR 1 600 MWe 2005-08-12 - april 2022 (plan)[9] -
Flamanville 3 EPR 1 630 MWe 2007-12-03 - 2023 (plan)[10] -
Taishan-1 EPR 1 660 MWe 2009-11-18 2018-06-29 2018-12-13 -
Taishan-2 EPR 1 660 MWe 2010-04-15 2019-06-23 2019-09-07[4] -
Hinkley Point C-1 EPR-1750 1 630 MWe 2018-12-11 - - -
Hinkley Point C-2 EPR-1750 1 630 MWe 2019-12-12 - - -

Planerade reaktorer[redigera | redigera wikitext]

Sizewell C är ett föreslaget projekt bestående av två reaktorer av typen EPR med en sammanlagd elektrisk effekt på 3 260 MW. Projektet är snarlikt projektet Hinkley Point C som också avser två EPR-reaktorer. Projektet har varit på planeringsstadiet sedan 2013. En så kallad DCO - Development Consent Order - insändes 2020, men uppförandet har (2021) ännu inte påbörjats.[11][12]

Frankrikes president Emanuel Macron har 2021 presenterat planer för byggnation av nya EPR-reaktorer [13] för att klara klimatmålen 2050.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”EPR broschure - AREVA”. Areva. Maj 2005. https://web.archive.org/web/20071129121411/http://www.areva-np.com/common/liblocal/docs/Brochure/EPR_US_%20May%202005.pdf. Läst 15 augusti 2019. 
  2. ^ ”MOX, Recycling Nuclear Energy” (på engelska). china.orano.group. https://www.orano.group/country/china/en/our-stories/mox-recycling-nuclear-energy. Läst 26 december 2021. 
  3. ^ ”First EPR enters commercial operation”. WNN - World Nuclear News. 14 december 2018. https://www.world-nuclear-news.org/Articles/First-EPR-enters-commercial-operation. Läst 9 augusti 2019. 
  4. ^ [a b] ”World's second EPR starts operations”. Word Nuclear News. 9 september 2019. https://www.world-nuclear-news.org/Articles/World-s-second-EPR-starts-operations. Läst 13 september 2019. 
  5. ^ ”Europe's first EPR reaches criticality”. WNN - World Nuclear News. 21 december 2021. https://www.world-nuclear-news.org/Articles/Europe-s-first-EPR-reaches-criticality. Läst 26 december 2021. 
  6. ^ Darrell Proctor (12 oktober 2017). ”Startup of Olkiluoto 3 Nuclear Plant Delayed Again”. Power Magazine. https://www.powermag.com/startup-of-olkiluoto-3-nuclear-plant-delayed-again/. Läst 14 oktober 2021. 
  7. ^ Darrell Proctor (25 juli 2018). ”EDF Announces More Delays, Cost Overruns for Flamanville 3 Reactor”. Power Magazine. https://www.powermag.com/edf-announces-more-delays-cost-overruns-for-flamanville-3-reactor/. Läst 14 oktober 2021. 
  8. ^ ”IAEA PRIS - Power Reactor Information System”. IAEA - International Atomic Energy Agency. https://pris.iaea.org/PRIS/CountryStatistics/CountryDetails.aspx?current=RU. Läst 9 augusti 2019. 
  9. ^ ”Ny tidtabell för kärnkraftverket Olkiluoto 3 igen - regelbunden elproduktion i gång först 2022”. Svenska Yle. 28 augusti 2020. https://svenska.yle.fi/artikel/2020/08/28/ny-tidtabell-for-karnkraftverket-olkiluoto-3-igen-regelbunden-elproduktion-i-gang. Läst 1 september 2020. 
  10. ^ ”Weld Repairs To Push Flamanville Start Up To 2023”. Nuclear Street. 31 juli 2019. https://nuclearstreet.com/nuclear_power_industry_news/b/nuclear_power_news/archive/2019/07/31/weld-repairs-to-push-flamanville-start-up-to-2023-07_2f00_31_2f00_01?fbclid=IwAR2W9XltB79M99ag71VsxLSSct6UmupEMVaOUlnEhno9-EdU-PMM-JOm1Ig#.XU0v5fkzaHt. Läst 9 augusti 2019. 
  11. ^ ”Initial Proposals and Options, Consultation Document Summary, Sizewell C”. EDF Energy. November 2012. https://edf.thirdlight.com/pf.tlx/mi4muzRmu0s1b7. Läst 13 oktober 2021. 
  12. ^ ”Sizewell C nuclear power plant”. Suffolk County Council. https://www.suffolk.gov.uk/planning-waste-and-environment/major-infrastructure-projects/sizewell-c-nuclear-power-plant/. Läst 13 oktober 2021. 
  13. ^ ”Emmanuel Macron annonce la construction de nouveaux réacteurs nucléaires de type EPR”. Le Figaro. 10 november 2021. https://www.lefigaro.fr/economie/emmanuel-macron-annonce-la-construction-de-nouveaux-reacteurs-nucleaires-de-type-epr-20211109. Läst 10 november 2021.