Europeiska politiska samarbetet

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Europeiska politiska samarbetet, förkortat EPS (eng. EPC), infördes 1970 och var synonym med Europeiska unionens utrikespolitiska samordning fram till att den ersattes av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken i Maastrichtfördraget i november 1993.

Under hela 1950- och 1960-talet försökte medlemsstaterna att ge den inre marknaden en utrikespolitisk dimension, men misslyckades med försöken två gånger. Den överstatliga Europeiska försvarsgemenskapen beordrade utrikesministerna under toppmötet i Haag 1969 att "studera det bästa sättet att nå framsteg i fråga om politiska enande inom ramen för utvidgningen".[1] Utrikesministrarna utarbetade därefter Luxemburg / Davignonrapporten (1970), som skapade en informell mellanstatlig mekanism för samråd där medlemsstaterna kan uppnå "politics of scale".[2]

Medan EPC antog en mellanstatliga karaktär enligt Fouchet-planen, bortsåg den från den "franska storheten" från Charles de Gaulles era. Medverkan av Storbritannien garanterade sin Atlantistiska filosofi. Europeiska kommissionen skulle dessutom kunna uttala sig i frågor som rörde sitt kompetensområde. Slutligen hade EPC inte med den starka Paris-baserade sekretariatet som ingick i Fouchet-förslaget. Nederländerna hade alltid varit orolig för den här idén, eftersom de trodde att samarbetet skulle förvandlas till en konkurrent till Europeiska kommissionen. EPC ändrades och stärktes i Köpenhamnrapporten 1973 och Londonrapporten 1981. EPC blev kodifierat i och med Europeiska enhetsakten 1986.

EPC blev en "blandad framgång". Under 1970-talet var det en aktiv aktör i konflikten i Mellanöstern och i bildandet av Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa. Afghansk-sovjetiska kriget (1979) och hanteringen av de jugoslaviska krigen (1991-1995), visade dock den svaga sidan av EPC.

Årtal 1952 1954 1958 1967 1987 1993 1999 2003 2009
Europeiska gemenskaperna:
Europeiska atomenergigemenskapen (EURATOM)
Europeiska kol- och stålgemenskapen (EKSG) Europeiska unionen (EU)
Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEG) Europeiska gemenskapen (EG)
Rättsliga och inrikes frågor (RIF)
Polissamarbete och straffrättsligt samarbete (PSS)
Europeiska politiska
samarbetet
(EPS)
Gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (GUSP)
Västeuropeiska unionen (VEU)

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 14 september 2010.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ The Hague Communiqué 1969, artikel 15. CVCE
  2. ^ Ginsberg, R.H. (1989), Foreign Policy Actions of the European Community: The Politics of Scale, Boulder: Lynne Rienner.

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Nuttall, S.J. (1992), European Political Co-operation, Oxford: Clarendon Press.
  • Smith, M.E. (2004), Europe’s Foreign and Security Policy: The Institutionalization of Cooperation, Cambridge: Cambridge University Press.