Europeiska unionens budget

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök




Circle frame.svg

Inkomstområden 2019

  BNI-avgift (72,2 %)
  Momsbaserad avgift (12,0 %)
  Traditionella egna medel (tull- och sockeravgifter) (14,5 %)
  Övriga inkomster (1,3 %)



Circle frame.svg

Utgiftsområden 2019

  Hållbar tillväxt: naturtillgångar (38,7 %)
  Smart tillväxt för alla (45,6 %)
  Administration (6,7 %)
  Europa i världen (6,3 %)
  Säkerhet och medborgar­skap (2,4 %)
  Särskilda instrument (0,3 %)

Europeiska unionens budget är den allmänna budget som Europaparlamentet och Europeiska unionens råd antar årligen och som innehåller en sammanställning av unionens planerade inkomster och utgifter under det kommande kalenderåret. Budgeten omfattar cirka 150 miljarder euro, vilket motsvarar ungefär en procent av medlemsstaternas bruttonationalinkomst (BNI) eller en femtiondedel av medlemsstaternas samlade nationella budgetar.

Till skillnad från medlemsstaterna får unionen inte gå med underskott, vilket innebär att budgetens inkomster och utgifter måste balansera varandra. Budgeten finansieras huvudsakligen av BNI-avgifter från medlemsstaterna samt momsbaserade avgifter och så kallade traditionella egna medel.

Största delen av budgeten flödar tillbaka till medlemsstaterna i form av omfördelande bidrag och åtgärder för att skapa tillväxt och jobb. Runt 6 procent av budgeten går till administration. Mer ekonomiskt utvecklade medlemsstater bidrar med en större andel till budgetens finansiering, medan mindre ekonomiskt utvecklade medlemsstater erhåller en större andel av investeringarna.

Budgetsystemet[redigera | redigera wikitext]

Europeiska unionens budget utgör en av tre delar av unionens budgetsystem. De två andra är systemet med egna medel och den fleråriga budgetramen. Finansieringen av budgeten fastställs genom systemet med egna medel. Egna medel är de medel som unionen själv förfogar över och kan använda för sin verksamhet. Detta innefattar de avgifter som medlemsstaterna betalar in till unionen. De egna medlen sätter taket för hur stora åtaganden och betalningar unionen kan ha varje år.

Genom den fleråriga budgetramen fastställs i stora drag hur unionens egna medel ska användas till dess olika verksamhetsområden. Budgetramen upprättas för en period av sju år i taget och syftar till att säkerställa att unionen har en regelbunden utveckling av sina utgifter inom gränserna för vad dess egna medel tillåter. Den preciserar hur stora unionens åtaganden ska vara per utgiftskategori.

Unionens årliga budget är den tredje delen av budgetsystemet och preciserar i detalj hur utgifterna ska fördelas under ett kalenderår. Budgeten måste vara förenlig med de utgiftstak som finns fastställda i den fleråriga budgetramen. Till skillnad från medlemsstaterna får unionen inte gå med underskott, vilket innebär att budgetens inkomster och utgifter måste balansera varandra.[1]

Budgetförfarande[redigera | redigera wikitext]

Europaparlamentet fyller tillsammans med rådet en nyckelroll i budgetförfarandet.

Den årliga budgeten antas i enlighet med ett särskilt lagstiftningsförfarande som kallas för budgetförfarandet. Europaparlamentet och Europeiska unionens råd ansvarar gemensamt för antagandet av budgeten.[2] Budgeten måste vara förenlig med de årliga utgiftsbegränsningar som är satta i den fleråriga budgetramen.[3]

Europeiska kommissionen lägger fram ett förslag till budget baserat på institutionernas prognostiserade utgifter. Rådet behandlar budgeten först och antar sin ståndpunkt, som översänds till Europaparlamentet. Om Europaparlamentet inom 42 dagar godkänner rådets ståndpunkt eller avstår från att fatta något beslut, är budgeten antagen. I annat fall ska Europaparlamentet, efter beslut med absolut majoritet, översända sin ståndpunkt till rådet. I så fall ska en förlikningskommitté bestående av företrädare för parlamentet och rådet sammankallas för att nå en överenskommelse. Om en överenskommelse inte kan nås måste kommissionen lägga fram ett nytt förslag till budget. Budgetförfarandet avslutas med att Europaparlamentets talman förklarar budgeten antagen.[2][4]

Kontinuerliga sammanträden äger rum mellan Europaparlamentets talman och rådets och kommissionens ordförande kring budgetförfarandet.[5] Genom ett interinstitutionellt avtal mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen har institutionerna fastställt mer detaljerade bestämmelser om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning.[6]

Genomförande och ansvarsfrihet[redigera | redigera wikitext]

Europeiska kommissionen ansvarar tillsammans med medlemsstaterna för genomförandet av budgeten. Detta ska ske i enlighet med de bestämmelser om budgetens uppställning och genomförande och om redovisning och revision som Europaparlamentet och rådet har antagit genom en förordning i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet.[7] Kommissionen rapporterar årligen till Europaparlamentet och rådet om genomförandet av föregående års budget, inklusive en redovisning av unionens tillgångar och skulder.[8]

Både Europaparlamentet och rådet har till uppgift att granska kommissionens genomförande av budgeten. Europaparlamentet beviljar därefter kommissionen ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten på rekommendation av rådet och mot bakgrund av rapporter från Europeiska revisionsrätten.[9] Parlamentet har vid två tillfällen nekat kommissionen ansvarsfrihet; den första gången var 1984 och den andra gången var 1998. Det andra fallet ledde till att en undersökningskommitté tillsattes för att utreda oegentligheter inom kommissionen. Kommitténs resultat ledde till att kommissionen Santer avgick.[10]

Varje år sammanställer revisionsrätten hur stor andel av budgeten som har betalats ut felaktigt. Andelen ligger vanligtvis runt 3–5 procent, vilket är över revisionsrättens krav om 2 procent. Att en utbetalning har skett felaktigt behöver inte nödvändigtvis innebära att det rör sig om korruption eller oegentligheter. I många fall handlar det om att en underskrift saknas eller att en offentlig upphandling inte har genomförts på ett korrekt sätt. De flesta felaktiga utbetalningarna sker av medlemsstaterna, som i praktiken administrerar runt 80 procent av budgeten.[11]

Om revisionsrätten, eller någon annan institution, misstänker oegentligheter eller annan olaglig verksamhet kan de anmäla detta till Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf).

Inkomster och utgifter[redigera | redigera wikitext]

Den årliga budgeten finansieras genom systemet med egna medel, som innebär att medlemsstaterna enligt ett fastställt och enhetligt regelverk överför avgifter som blir unionens egna medel. Den fleråriga budgetramen fastställer hur de egna medlen ska användas och hur mycket unionen får spendera per år för att säkerställa en regelbunden utveckling av utgifterna inom gränserna för vad de egna medlen tillåter. Eftersom unionen inte har möjlighet att gå med underskott måste inkomster och utgifter alltid balansera varandra.

Inkomstområden[redigera | redigera wikitext]

Egna medel[redigera | redigera wikitext]

Egna medel är de medel som medlemsstaterna har överfört till unionen och som finansierar unionens budget. Till skillnad från de flesta andra internationella organisationer finansieras unionens verksamhet inte av bidrag från dess medlemsstater. Istället finns det ett enhetligt regelverk som bestämmer hur mycket varje medlemsstat ska betala in baserat på bland annat dess bruttonationalinkomst (BNI). Unionens egna medel är inte föremål för något godkännande av de nationella myndigheterna. Medlemsstaterna kan inte heller kräva vad deras andelar av budgeten ska gå till. Enligt universalitetsprincipen görs det ingen skillnad på de inbetalda medlen, utan alla medel omfördelas till att täcka alla utgifter.

Det finns tre olika typer av egna medel: traditionella egna medel, momsbaserade avgifter och BNI-avgifter. Även om traditionella egna medel, i form av tull- och sockeravgifter, ursprungligen var tänkta att täcka budgetens alla utgifter utgör denna typ av egna medel en förhållandevis liten andel av hela budgeten.

Historiskt har istället momsbaserade avgifter utgjort den största inkomstposten i unionens budget. Den momsbaserade avgiften innebär att alla medlemsstater betalar en enhetlig avgift på 0,3 procent av den mervärdesskatt som de uppbär. Den momsbaserade avgiften har dock under 1990- och 2000-talet gradvis ersatts av en BNI-baserad avgift. Denna avgift täcker hela mellanskillnaden mellan unionens utgifter och inkomsterna från de traditionella medlen och den momsbaserade avgiften. De egna medlen får inte överstiga en viss procentsats som fastställs genom systemet med egna medel. Den nuvarande procentsatsen är 1,23 procent av unionens samlade bruttonationalinkomst.

Flera medlemsstater har erhållit särskilda rabatter på sina bidrag till unionens budget. Storbritannien fick 1984 en rabatt som minskar dess nettobidrag till budgeten med 66 procent. Även Danmark, Nederländerna, Sverige, Tyskland och Österrike har i olika former fått rabatter för att minska sina stora nettobidrag till budgeten.

Fördelningen av egna medel efter medlemsstat för budgetåret 2019[12]
(euro)
Medlemsstat Traditionella egna medel Momsbaserade avgifter och BNI-avgifter (9) = (3)+(7)
Egna medel
(1)
Sockeravgifter, netto (80 %)
(2)
Tullavgifter, netto (80 %)
(3) = (1)+(2)
Totalt, netto
(4)
Momsbaserade egna medel
(5)
BNI-baserade egna medel
(6)
Korrigering för rabatter
(7)=(4)+(5)+(6)
Nationella avgifter, totalt
(8)
Andel (%)
Belgien Belgien &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 &&&&&02231751142.&&&&&02 231 751 142 &&&&&02231751142.&&&&&02 231 751 142 &&&&&&0596875500.&&&&&0596 875 500 &&&&&03047168574.&&&&&03 047 168 574 &&&&&&0275343807.&&&&&0275 343 807 &&&&&03919387881.&&&&&03 919 387 881 &&&&&&&&&&&&&&03.1400003,14 &&&&&06151139023.&&&&&06 151 139 023
Bulgarien Bulgarien &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 &&&&&&&085589891.&&&&&085 589 891 &&&&&&&085589891.&&&&&085 589 891 &&&&&&&081719400.&&&&&081 719 400 &&&&&&0365042957.&&&&&0365 042 957 &&&&&&&032985480.&&&&&032 985 480 &&&&&&0479747837.&&&&&0479 747 837 &&&&&&&&&&&&&&00.3800000,38 &&&&&&0565337728.&&&&&0565 337 728
Cypern Cypern &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 &&&&&&&023314503.&&&&&023 314 503 &&&&&&&023314503.&&&&&023 314 503 &&&&&&&031201350.&&&&&031 201 350 &&&&&&0135452477.&&&&&0135 452 477 &&&&&&&012239559.&&&&&012 239 559 &&&&&&0178893386.&&&&&0178 893 386 &&&&&&&&&&&&&&00.1400000,14 &&&&&&0202207889.&&&&&0202 207 889
Danmark Danmark &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 &&&&&&0360488843.&&&&&0360 488 843 &&&&&&0360488843.&&&&&0360 488 843 &&&&&&0355763400.&&&&&0355 763 400 &&&&&02052996922.&&&&&02 052 996 922 &&&&&&&041759014.&&&&&041 759 014 &&&&&02450519336.&&&&&02 450 519 336 &&&&&&&&&&&&&&01.9600001,96 &&&&&02811008179.&&&&&02 811 008 179
Estland Estland &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 &&&&&&&032355040.&&&&&032 355 040 &&&&&&&032355040.&&&&&032 355 040 &&&&&&&038415900.&&&&&038 415 900 &&&&&&0167372947.&&&&&0167 372 947 &&&&&&&015123911.&&&&&015 123 911 &&&&&&0220912758.&&&&&0220 912 758 &&&&&&&&&&&&&&00.1800000,18 &&&&&&0253267798.&&&&&0253 267 798
Finland Finland &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 &&&&&&0148161643.&&&&&0148 161 643 &&&&&&0148161643.&&&&&0148 161 643 &&&&&&0304539300.&&&&&0304 539 300 &&&&&01589956385.&&&&&01 589 956 385 &&&&&&0143669323.&&&&&0143 669 323 &&&&&02038165008.&&&&&02 038 165 008 &&&&&&&&&&&&&&01.6300001,63 &&&&&02186326651.&&&&&02 186 326 651
Frankrike Frankrike &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 &&&&&01685105856.&&&&&01 685 105 856 &&&&&01685105856.&&&&&01 685 105 856 &&&&&03255672300.&&&&&03 255 672 300 &&&&016188935777.&&&&&016 188 935 777 &&&&&01462841031.&&&&&01 462 841 031 &&&&020907449108.&&&&&020 907 449 108 &&&&&&&&&&&&&016.75000016,75 &&&&022592554964.&&&&&022 592 554 964
Grekland Grekland &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 &&&&&&0171054793.&&&&&0171 054 793 &&&&&&0171054793.&&&&&0171 054 793 &&&&&&0222417000.&&&&&0222 417 000 &&&&&01240552303.&&&&&01 240 552 303 &&&&&&0112096980.&&&&&0112 096 980 &&&&&01575066283.&&&&&01 575 066 283 &&&&&&&&&&&&&&01.2600001,26 &&&&&01746121076.&&&&&01 746 121 076
Irland Irland &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 &&&&&&0304670375.&&&&&0304 670 375 &&&&&&0304670375.&&&&&0304 670 375 &&&&&&0274269900.&&&&&0274 269 900 &&&&&01742092238.&&&&&01 742 092 238 &&&&&&0157416401.&&&&&0157 416 401 &&&&&02173778539.&&&&&02 173 778 539 &&&&&&&&&&&&&&01.7400001,74 &&&&&02478448914.&&&&&02 478 448 914
Italien Italien &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 &&&&&01930311295.&&&&&01 930 311 295 &&&&&01930311295.&&&&&01 930 311 295 &&&&&02116640700.&&&&&02 116 640 700 &&&&011887159058.&&&&&011 887 159 058 &&&&&01074130150.&&&&&01 074 130 150 &&&&015077929908.&&&&&015 077 929 908 &&&&&&&&&&&&&012.&8000012,08 &&&&017008241203.&&&&&017 008 241 203
Kroatien Kroatien &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 &&&&&&&046087877.&&&&&046 087 877 &&&&&&&046087877.&&&&&046 087 877 &&&&&&&078574650.&&&&&078 574 650 &&&&&&0341111233.&&&&&0341 111 233 &&&&&&&030822996.&&&&&030 822 996 &&&&&&0450508879.&&&&&0450 508 879 &&&&&&&&&&&&&&00.3600000,36 &&&&&&0496596756.&&&&&0496 596 756
Lettland Lettland &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 &&&&&&&036460118.&&&&&036 460 118 &&&&&&&036460118.&&&&&036 460 118 &&&&&&&037007700.&&&&&037 007 700 &&&&&&0197220041.&&&&&0197 220 041 &&&&&&&017820910.&&&&&017 820 910 &&&&&&0252048651.&&&&&0252 048 651 &&&&&&&&&&&&&&00.2000000,20 &&&&&&0288508769.&&&&&0288 508 769
Litauen Litauen &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 &&&&&&&085705837.&&&&&085 705 837 &&&&&&&085705837.&&&&&085 705 837 &&&&&&&055587300.&&&&&055 587 300 &&&&&&0291628286.&&&&&0291 628 286 &&&&&&&026351691.&&&&&026 351 691 &&&&&&0373567277.&&&&&0373 567 277 &&&&&&&&&&&&&&00.3000000,30 &&&&&&0459273114.&&&&&0459 273 114
Luxemburg Luxemburg &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 &&&&&&&023145219.&&&&&023 145 219 &&&&&&&023145219.&&&&&023 145 219 &&&&&&&061691850.&&&&&061 691 850 &&&&&&0267818985.&&&&&0267 818 985 &&&&&&&024200269.&&&&&024 200 269 &&&&&&0353711104.&&&&&0353 711 104 &&&&&&&&&&&&&&00.2800000,28 &&&&&&0376856323.&&&&&0376 856 323
Malta Malta &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 &&&&&&&012601119.&&&&&012 601 119 &&&&&&&012601119.&&&&&012 601 119 &&&&&&&018154050.&&&&&018 154 050 &&&&&&&078811046.&&&&&078 811 046 &&&&&&&&07121409.&&&&&07 121 409 &&&&&&0104086505.&&&&&0104 086 505 &&&&&&&&&&&&&&00.&800000,08 &&&&&&0116687624.&&&&&0116 687 624
Nederländerna Nederländerna &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 &&&&&02634190508.&&&&&02 634 190 508 &&&&&02634190508.&&&&&02 634 190 508 &&&&&&0488400750.&&&&&0488 400 750 &&&&&05226550213.&&&&&05 226 550 213 &&&&&0-642144651.1000000−642 144 650 &&&&&05072806313.&&&&&05 072 806 313 &&&&&&&&&&&&&&04.&600004,06 &&&&&07706996821.&&&&&07 706 996 821
Polen Polen &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 &&&&&&0718731428.&&&&&0718 731 428 &&&&&&0718731428.&&&&&0718 731 428 &&&&&&0642540900.&&&&&0642 540 900 &&&&&03276819614.&&&&&03 276 819 614 &&&&&&0296095200.&&&&&0296 095 200 &&&&&04215455714.&&&&&04 215 455 714 &&&&&&&&&&&&&&03.3800003,38 &&&&&04934187142.&&&&&04 934 187 142
Portugal Portugal &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 &&&&&&0169070922.&&&&&0169 070 922 &&&&&&0169070922.&&&&&0169 070 922 &&&&&&0302068800.&&&&&0302 068 800 &&&&&01323889089.&&&&&01 323 889 089 &&&&&&0119627338.&&&&&0119 627 338 &&&&&01745585227.&&&&&01 745 585 227 &&&&&&&&&&&&&&01.4000001,40 &&&&&01914656149.&&&&&01 914 656 149
Rumänien Rumänien &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 &&&&&&0172620830.&&&&&0172 620 830 &&&&&&0172620830.&&&&&0172 620 830 &&&&&&0235882500.&&&&&0235 882 500 &&&&&01383139821.&&&&&01 383 139 821 &&&&&&0124981266.&&&&&0124 981 266 &&&&&01744003587.&&&&&01 744 003 587 &&&&&&&&&&&&&&01.4000001,40 &&&&&01916624417.&&&&&01 916 624 417
Slovakien Slovakien &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 &&&&&&&096311277.&&&&&096 311 277 &&&&&&&096311277.&&&&&096 311 277 &&&&&&&096972600.&&&&&096 972 600 &&&&&&0618824984.&&&&&0618 824 984 &&&&&&&055917361.&&&&&055 917 361 &&&&&&0771714945.&&&&&0771 714 945 &&&&&&&&&&&&&&00.6200000,62 &&&&&&0868026222.&&&&&0868 026 222
Slovenien Slovenien &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 &&&&&&&070154687.&&&&&070 154 687 &&&&&&&070154687.&&&&&070 154 687 &&&&&&&066093300.&&&&&066 093 300 &&&&&&0315456472.&&&&&0315 456 472 &&&&&&&028504818.&&&&&028 504 818 &&&&&&0410054590.&&&&&0410 054 590 &&&&&&&&&&&&&&00.3300000,33 &&&&&&0480209277.&&&&&0480 209 277
Spanien Spanien &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 &&&&&01628890605.&&&&&01 628 890 605 &&&&&01628890605.&&&&&01 628 890 605 &&&&&01608243900.&&&&&01 608 243 900 &&&&&08194487726.&&&&&08 194 487 726 &&&&&&0740458362.&&&&&0740 458 362 &&&&010543189988.&&&&&010 543 189 988 &&&&&&&&&&&&&&08.4500008,45 &&&&012172080593.&&&&&012 172 080 593
Storbritannien Storbritannien &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 &&&&&03275958729.&&&&&03 275 958 729 &&&&&03275958729.&&&&&03 275 958 729 &&&&&03315837000.&&&&&03 315 837 000 &&&&015757589096.&&&&&015 757 589 096 &&&&0-4859201145.1000000−4 859 201 144 &&&&014214224952.&&&&&014 214 224 952 &&&&&&&&&&&&&011.39000011,39 &&&&017490183681.&&&&&017 490 183 681
Sverige Sverige &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 &&&&&&0545422296.&&&&&0545 422 296 &&&&&&0545422296.&&&&&0545 422 296 &&&&&&0310172550.&&&&&0310 172 550 &&&&&03132498640.&&&&&03 132 498 640 &&&&&0-128829687.1000000−128 829 686 &&&&&03313841504.&&&&&03 313 841 504 &&&&&&&&&&&&&&02.6500002,65 &&&&&03859263800.&&&&&03 859 263 800
Tjeckien Tjeckien &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 &&&&&&0282787246.&&&&&0282 787 246 &&&&&&0282787246.&&&&&0282 787 246 &&&&&&0263196600.&&&&&0263 196 600 &&&&&01344773264.&&&&&01 344 773 264 &&&&&&0121514443.&&&&&0121 514 443 &&&&&01729484307.&&&&&01 729 484 307 &&&&&&&&&&&&&&01.3900001,39 &&&&&02012271553.&&&&&02 012 271 553
Tyskland Tyskland &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 &&&&&04316437269.&&&&&04 316 437 269 &&&&&04316437269.&&&&&04 316 437 269 &&&&&02180437350.&&&&&02 180 437 350 &&&&023431327562.&&&&&023 431 327 562 &&&&&&0566532779.&&&&&0566 532 779 &&&&026178297691.&&&&&026 178 297 691 &&&&&&&&&&&&&020.97000020,97 &&&&030494734960.&&&&&030 494 734 960
Ungern Ungern &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 &&&&&&0158338358.&&&&&0158 338 358 &&&&&&0158338358.&&&&&0158 338 358 &&&&&&0169690500.&&&&&0169 690 500 &&&&&&0877763099.&&&&&0877 763 099 &&&&&&&079315150.&&&&&079 315 150 &&&&&01126768749.&&&&&01 126 768 749 &&&&&&&&&&&&&&00.9000000,90 &&&&&01285107107.&&&&&01 285 107 107
Österrike Österrike &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 &&&&&&0225447080.&&&&&0225 447 080 &&&&&&0225447080.&&&&&0225 447 080 &&&&&&0530600100.&&&&&0530 600 100 &&&&&02618276863.&&&&&02 618 276 863 &&&&&&&063305832.&&&&&063 305 832 &&&&&03212182795.&&&&&03 212 182 795 &&&&&&&&&&&&&&02.5700002,57 &&&&&03437629875.&&&&&03 437 629 875
Europeiska unionen Europeiska unionen &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 &&&&021471164786.&&&&&021 471 164 786 &&&&021471164786.&&&&&021 471 164 786 &&&&017738667150.&&&&&017 738 667 150 &&&0107094715672.&&&&&0107 094 715 672 &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 &&&0124833382822.&&&&&0124 833 382 822 &&&&&&&&&&&&0100.&&&&&0100,00 &&&0146304547608.&&&&&0146 304 547 608

Övriga inkomster[redigera | redigera wikitext]

Utöver de egna medlen kommer en mindre andel av budgetens inkomster från bland annat skatter som unionens anställda betalar, bidrag från tredjeländer för diverse olika projekt och program samt böter från företag som bryter mot konkurrenslagstiftningen.[13]

Utgiftsområden[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Fleråriga budgetramen

I enlighet med den fleråriga budgetramen fördelas budgeten över olika utgiftskategorier, som var och en motsvarar ett visst verksamhetsområde. Den största andelen av budgeten satsas på förvaltning och utveckling av naturtillgångar, ekonomisk, social och territoriell sammanhållning samt konkurrenskraft för tillväxt och jobb. En mindre andel läggs på bland annat administration, säkerhet och utrikespolitik.

Smart tillväxt för alla[redigera | redigera wikitext]

Den största utgiftskategorin är ”Smart tillväxt för alla”, som i sin tur består av två underkategorier: ”Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning” och ”Konkurrenskraft för tillväxt och jobb”. Denna utgiftskategori utgör närmare hälften av unionens budget och omfattar bland annat stöd till regional utveckling och sysselsättning, forskning, energi och transporter.[14]

Hållbar tillväxt: naturtillgångar[redigera | redigera wikitext]

Den näst största utgiftskategorin är ”Hållbar tillväxt: naturtillgångar”, som står för ungefär 40 procent av budgetens utgifter. Denna utgiftskategori omfattar bland annat den gemensamma jordbruks- och fiskeripolitiken, miljöpolitiken och landsbygdsutveckling.[14] Historiskt har denna utgiftskategori varit den största utgiftsposten i unionens budget, men den har gradvis minskat.

Administration[redigera | redigera wikitext]

Utgiftskategorin ”Administration” innefattar alla utgifter för unionens institutioner, organ och byråer, däribland personal- och lokalkostnader och kostnaden för översättning och tolkning. Dessa kostnader utgör runt 6 procent av budgetens utgifter. Kostnaden för att översätta och tolka mellan unionens officiella språk uppgår till ungefär 1 procent av budgetens utgifter.

Europa i världen[redigera | redigera wikitext]

Utgiftskategorin ”Europa i världen” står för runt 6 procent av budgetens utgifter och omfattar bland annat unionens utrikes- och säkerhetspolitik, humanitärt bistånd samt stöd i olika former till grannländer och kandidatländer.[14]

Säkerhet och medborgarskap[redigera | redigera wikitext]

Den minsta utgiftskategorin är ”Säkerhet och medborgarskap”, som utgör ungefär 2 procent av budgetens utgifter. Denna utgiftskategori omfattar bland annat unionens gränsskydd, det gemensamma asylsystemet, det rättsliga samarbetet, kultur, folkhälsa och konsumentskydd.[14] Större delen av kostnaderna för bland annat gränsskydd och asylsystemet står dock medlemsstaterna för, vilket förklarar varför utgiftsposten utgör en så liten andel av unionens totala utgifter.

Medlemsstaternas nettoflöde[redigera | redigera wikitext]

Större delen av unionens budget återflödar till medlemsstaterna i form av olika omfördelande bidrag och åtgärder för att skapa tillväxt och jobb. Eftersom medlemsstater med en större bruttonationalinkomst betalar mer till unionens egna medel än medlemsstater med en mindre bruttonationalinkomst, samtidigt som en större del av unionens utgifter läggs på mindre ekonomiskt utvecklade medlemsstater, har unionens budget en kraftigt omfördelande effekt. Det innebär att mer ekonomiskt utvecklade medlemsstater bidrar med en större andel till budgetens finansiering, medan mindre ekonomiskt utvecklade medlemsstater erhåller en större andel av investeringarna. Skillnaden mellan en medlemsstats bidrag till budgeten och dess återflöde i form av stöd och bidrag från unionen utgör dess nettoflöde.

Medlemsstaternas nettoflöde för budgeten 2013 presenteras nedan.[15]

Avgifter till unionens egna medel 2013 (miljoner euro)

Återflöde från unionens budget 2013 (miljoner euro)

Nettoflöde från unionens budget 2013 (miljoner euro)

Nettoflöde per capita från unionens budget 2013 (euro)

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Artikel 310 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 181. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  2. ^ [a b] ”Artikel 314 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 183-185. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  3. ^ ”Artikel 312.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 182. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  4. ^ ”Budgetbefogenheter”. Europaparlamentet. http://www.europarl.europa.eu/about-parliament/sv/powers-and-procedures/budgetary-powers. Läst 14 juli 2019. 
  5. ^ ”Artikel 324 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 188. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  6. ^ ”Interinstitutionellt avtal av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning (2013/C 373/01)”. EUT C 373, 20.12.2013, s. 1-11. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/legal-content/sv/TXT/PDF/?uri=CELEX:32013Q1220(01). 
  7. ^ ”Artikel 317 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 186. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  8. ^ ”Artikel 318 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 186. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  9. ^ ”Artikel 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 186-187. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  10. ^ ”Budgetary control : 1996 discharge raises issue of confidence in the Commission” (på engelska). Europaparlamentet. http://www.europarl.europa.eu/election/bilan/en/pf1901en.htm. Läst 14 juli 2019. 
  11. ^ ”Sverige vägrar EU-kommissionen ansvarsfrihet”. Europaportalen. 13 februari 2015. https://www.europaportalen.se/2015/02/sverige-vagrar-eu-kommissionen-ansvarsfrihet. Läst 14 juli 2019. 
  12. ^ ”Tabell 7 i slutgiltigt antagande (EU, Euratom) 2019/333 av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2019”. EUT L 67, 7.3.2019, s. 21. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32019B0333. 
  13. ^ ”Council agrees on own resources package” (på engelska). Europeiska unionens råd. 22 januari 2014. http://data.consilium.europa.eu/doc/document/ST-5587-2014-INIT/en/pdf. Läst 14 juli 2019. 
  14. ^ [a b c d] ”EU:s budget”. EU-upplysningen. 28 februari 2019. http://eu.riksdagen.se/vad-gor-eu/eus-budget/#. Läst 14 juli 2019. 
  15. ^ ”Vad EU-länderna betalar och vad de får tillbaka”. EU-upplysningen. 11 december 2014. http://eu-upplysningen.se/Om-EU/EUs-budget/Vad-EU-landerna-betalar-och-vad-de-far-tillbaka/. Läst 30 juli 2015. 
Europeiska flaggan EU-portalen – temasidan för Europeiska unionen på svenskspråkiga Wikipedia.