Europeiska unionens budget

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök




Circle frame.svg

Inkomstområden 2020

  BNI-avgift (72,0 %)
  Momsbaserad avgift (12,3 %)
  Traditionella egna medel (tull- och sockeravgifter) (14,4 %)
  Övriga inkomster (1,3 %)



Circle frame.svg

Utgiftsområden 2020

  Jordbruks- och fiskeripolitik samt vissa miljöåtgärder (37,7 %)
  Regionalpolitik, inre marknaden, forskning och infrastruktur (47,1 %)
  Utrikespolitik och andra yttre åtgärder (5,8 %)
  Administration (6,7 %)
  Särskilda instrument (0,3 %)

Europeiska unionens budget är den allmänna budget som Europaparlamentet och Europeiska unionens råd antar årligen och som innehåller en sammanställning av unionens planerade inkomster och utgifter under det kommande kalenderåret. Budgeten omfattar cirka 150 miljarder euro, vilket motsvarar ungefär en procent av medlemsstaternas bruttonationalinkomst (BNI) eller en femtiondedel av medlemsstaternas samlade nationella budgetar.

Till skillnad från medlemsstaterna får unionen inte gå med underskott, vilket innebär att budgetens inkomster och utgifter måste balansera varandra. Budgeten finansieras huvudsakligen av BNI-avgifter från medlemsstaterna samt momsbaserade avgifter och så kallade traditionella egna medel.

Största delen av budgeten flödar tillbaka till medlemsstaterna i form av omfördelande bidrag och åtgärder för att skapa tillväxt och jobb. Strax under sju procent av budgeten går till administration. Mer ekonomiskt utvecklade medlemsstater bidrar med en större andel till budgetens finansiering, medan mindre ekonomiskt utvecklade medlemsstater erhåller en större andel av investeringarna.

Budgetsystemet[redigera | redigera wikitext]

Europeiska unionens budget utgör en av tre delar av unionens budgetsystem. De två andra är systemet med egna medel och den fleråriga budgetramen. Finansieringen av budgeten fastställs genom systemet med egna medel. Egna medel är de medel som unionen själv förfogar över och kan använda för sin verksamhet. Detta innefattar de avgifter som medlemsstaterna betalar in till unionen. De egna medlen sätter taket för hur stora åtaganden och betalningar unionen kan ha varje år.

Genom den fleråriga budgetramen fastställs i stora drag hur unionens egna medel ska användas till dess olika verksamhetsområden. Budgetramen upprättas för en period av sju år i taget och syftar till att säkerställa att unionen har en regelbunden utveckling av sina utgifter inom gränserna för vad dess egna medel tillåter. Den preciserar hur stora unionens åtaganden ska vara per utgiftskategori.

Unionens årliga budget är den tredje delen av budgetsystemet och preciserar i detalj hur utgifterna ska fördelas under ett kalenderår. Budgeten måste vara förenlig med de utgiftstak som finns fastställda i den fleråriga budgetramen. Till skillnad från medlemsstaterna får unionen inte gå med underskott, vilket innebär att budgetens inkomster och utgifter måste balansera varandra.[1]

Budgetförfarande[redigera | redigera wikitext]

Europaparlamentet fyller tillsammans med rådet en nyckelroll i budgetförfarandet.

Den årliga budgeten antas i enlighet med ett särskilt lagstiftningsförfarande som kallas för budgetförfarandet. Europaparlamentet och Europeiska unionens råd ansvarar gemensamt för antagandet av budgeten.[2] Budgeten måste vara förenlig med de årliga utgiftsbegränsningar som är satta i den fleråriga budgetramen.[3]

Europeiska kommissionen lägger fram ett förslag till budget baserat på institutionernas prognostiserade utgifter. Rådet behandlar budgeten först och antar sin ståndpunkt, som översänds till Europaparlamentet. Om Europaparlamentet inom 42 dagar godkänner rådets ståndpunkt eller avstår från att fatta något beslut, är budgeten antagen. I annat fall ska Europaparlamentet, efter beslut med absolut majoritet, översända sin ståndpunkt till rådet. I så fall ska en förlikningskommitté bestående av företrädare för parlamentet och rådet sammankallas för att nå en överenskommelse. Om en överenskommelse inte kan nås måste kommissionen lägga fram ett nytt förslag till budget. Budgetförfarandet avslutas med att Europaparlamentets talman förklarar budgeten antagen.[2][4]

Kontinuerliga sammanträden äger rum mellan Europaparlamentets talman och rådets och kommissionens ordförande kring budgetförfarandet.[5] Genom ett interinstitutionellt avtal mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen har institutionerna fastställt mer detaljerade bestämmelser om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning.[6]

Genomförande och ansvarsfrihet[redigera | redigera wikitext]

Europeiska kommissionen ansvarar tillsammans med medlemsstaterna för genomförandet av budgeten. Detta ska ske i enlighet med de bestämmelser om budgetens uppställning och genomförande och om redovisning och revision som Europaparlamentet och rådet har antagit genom en förordning i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet.[7] Kommissionen rapporterar årligen till Europaparlamentet och rådet om genomförandet av föregående års budget, inklusive en redovisning av unionens tillgångar och skulder.[8]

Både Europaparlamentet och rådet har till uppgift att granska kommissionens genomförande av budgeten. Europaparlamentet beviljar därefter kommissionen ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten på rekommendation av rådet och mot bakgrund av rapporter från Europeiska revisionsrätten.[9] Parlamentet har vid två tillfällen nekat kommissionen ansvarsfrihet; den första gången var 1984 och den andra gången var 1998. Det andra fallet ledde till att en undersökningskommitté tillsattes för att utreda oegentligheter inom kommissionen. Kommitténs resultat ledde till att kommissionen Santer avgick.[10]

Varje år sammanställer revisionsrätten hur stor andel av budgeten som betalats ut felaktigt. Andelen ligger vanligtvis runt 3–5 procent, vilket är över revisionsrättens krav om 2 procent. Att en utbetalning har skett felaktigt behöver inte nödvändigtvis innebära att det rör sig om korruption eller oegentligheter. I många fall handlar det om att en underskrift saknas eller att en offentlig upphandling inte har genomförts på ett korrekt sätt. De flesta felaktiga utbetalningarna sker av medlemsstaterna, som i praktiken administrerar runt 80 procent av budgeten.[11] Under 2017 var andelen fel i utbetalningarna 2,4 procent, vilket var en rekordlåg nivå men fortfarande över revisionsrättens krav.[12]

Om revisionsrätten, eller någon annan institution, misstänker oegentligheter eller annan olaglig verksamhet kan de anmäla detta till Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf).

Inkomster och utgifter[redigera | redigera wikitext]

Den årliga budgeten finansieras genom systemet med egna medel, som innebär att medlemsstaterna enligt ett fastställt och enhetligt regelverk överför avgifter som blir unionens egna medel. Den fleråriga budgetramen fastställer hur de egna medlen ska användas och hur mycket unionen får spendera per år för att säkerställa en regelbunden utveckling av utgifterna inom gränserna för vad de egna medlen tillåter. Eftersom unionen inte har möjlighet att gå med underskott måste inkomster och utgifter alltid balansera varandra.

Inkomstområden[redigera | redigera wikitext]

Egna medel[redigera | redigera wikitext]

Egna medel är de medel som medlemsstaterna har överfört till unionen och som finansierar unionens budget. Till skillnad från de flesta andra internationella organisationer finansieras unionens verksamhet inte av bidrag från dess medlemsstater. Istället finns det ett enhetligt regelverk som bestämmer hur mycket varje medlemsstat ska betala in baserat på bland annat dess bruttonationalinkomst (BNI). Unionens egna medel är inte föremål för något godkännande av de nationella myndigheterna. Medlemsstaterna kan inte heller kräva vad deras andelar av budgeten ska gå till. Enligt universalitetsprincipen görs det ingen skillnad på de inbetalda medlen, utan alla medel omfördelas till att täcka alla utgifter.

Det finns tre olika typer av egna medel: traditionella egna medel, momsbaserade avgifter och BNI-avgifter. Även om traditionella egna medel, i form av tull- och sockeravgifter, ursprungligen var tänkta att täcka budgetens alla utgifter utgör denna typ av egna medel en förhållandevis liten andel av hela budgeten.

Historiskt har istället momsbaserade avgifter utgjort den största inkomstposten i unionens budget. Den momsbaserade avgiften innebär att alla medlemsstater betalar en enhetlig avgift på 0,3 procent av den mervärdesskatt som de uppbär. Den momsbaserade avgiften har dock under 1990- och 2000-talet gradvis ersatts av en BNI-baserad avgift. Denna avgift täcker hela mellanskillnaden mellan unionens utgifter och inkomsterna från de traditionella medlen och den momsbaserade avgiften. De egna medlen får inte överstiga en viss procentsats som fastställs genom systemet med egna medel. Den nuvarande procentsatsen är 1,23 procent av unionens samlade bruttonationalinkomst.

Flera medlemsstater har erhållit särskilda rabatter på sina avgifter till unionens budget. Storbritannien fick 1984 en rabatt som minskar dess nettobidrag till budgeten med 66 procent. Även Danmark, Nederländerna, Sverige, Tyskland och Österrike har i olika former fått rabatter för att minska sina stora nettobidrag till budgeten.

Fördelningen av egna medel efter medlemsstat för budgetåret 2020[13]
(euro)
Medlemsstat Traditionella egna medel Momsbaserade avgifter och BNI-avgifter (9) = (3)+(7)
Egna medel
(1)
Sockeravgifter, netto (80 %)
(2)
Tullavgifter, netto (80 %)
(3) = (1)+(2)
Totalt, netto
(4)
Momsbaserade egna medel
(5)
BNI-baserade egna medel
(6)
Korrigering för rabatter
(7)=(4)+(5)+(6)
Nationella avgifter, totalt
(8)
Andel (%)
Belgien Belgien 0 2 264 600 000 2 264 600 000 619 435 500 3 141 899 836 287 980 932 4 049 316 268 3,13 6 313 916 268
Bulgarien Bulgarien 0 113 700 000 113 700 000 88 266 900 402 814 779 36 921 284 528 002 963 0,41 641 702 963
Cypern Cypern 0 27 100 000 27 100 000 32 934 900 142 864 529 13 094 708 188 894 137 0,15 215 994 137
Danmark Danmark 0 372 700 000 372 700 000 371 044 800 2 113 421 758 47 378 903 2 531 845 461 1,96 2 904 545 461
Estland Estland 0 36 900 000 36 900 000 41 157 900 182 602 764 16 737 043 240 497 707 0,19 277 397 707
Finland Finland 0 163 500 000 163 500 000 315 389 100 1 618 283 073 148 328 939 2 082 001 112 1,61 2 245 501 112
Frankrike Frankrike 0 1 823 600 000 1 823 600 000 3 427 327 200 16 518 582 480 1 514 063 792 21 459 973 472 16,57 23 283 573 472
Grekland Grekland 0 193 100 000 193 100 000 229 944 000 1 284 230 869 117 710 310 1 631 885 179 1,26 1 824 985 179
Irland Irland 0 333 400 000 333 400 000 288 273 000 1 811 923 115 166 077 639 2 266 273 754 1,75 2 599 673 754
Italien Italien 0 1 998 200 000 1 998 200 000 2 213 768 700 11 933 722 664 1 093 823 723 15 241 315 087 11,77 17 239 515 087
Kroatien Kroatien 0 41 300 000 41 300 000 82 688 850 358 686 487 32 876 563 474 251 900 0,37 515 551 900
Lettland Lettland 0 47 000 000 47 000 000 38 331 000 213 917 454 19 607 292 271 855 746 0,21 318 855 746
Litauen Litauen 0 108 500 000 108 500 000 60 340 800 314 681 173 28 843 115 403 865 088 0,31 512 365 088
Luxemburg Luxemburg 0 16 800 000 16 800 000 66 411 900 288 080 571 26 404 951 380 897 422 0,29 397 697 422
Malta Malta 0 14 700 000 14 700 000 19 912 500 86 376 152 7 917 084 114 205 736 0,09 128 905 736
Nederländerna Nederländerna 0 2 758 500 000 2 758 500 000 515 516 250 5 402 019 857 −651 034 054 5 266 502 053 4,07 8 025 002 053
Polen Polen 0 844 800 000 844 800 000 799 446 600 3 486 287 247 319 546 868 4 605 280 715 3,56 5 450 080 715
Portugal Portugal 0 199 900 000 199 900 000 315 889 950 1 370 262 818 125 595 845 1 811 748 613 1,40 2 011 648 613
Rumänien Rumänien 0 206 000 000 206 000 000 241 473 900 1 474 514 767 135 151 392 1 851 140 059 1,43 2 057 140 059
Slovakien Slovakien 0 107 700 000 107 700 000 109 022 700 650 387 374 59 613 346 819 023 420 0,63 926 723 420
Slovenien Slovenien 0 90 700 000 90 700 000 70 831 200 330 322 576 30 276 778 431 430 554 0,33 522 130 554
Spanien Spanien 0 1 660 500 000 1 660 500 000 1 770 695 700 8 444 465 768 774 004 663 10 989 166 131 8,49 12 649 666 131
Storbritannien Storbritannien 0 3 174 500 000 3 174 500 000 3 616 100 700 16 828 602 919 −5 081 280 638 15 363 422 981 11,87 18 537 922 981
Sverige Sverige 0 538 600 000 538 600 000 315 379 950 3 180 555 360 −130 945 465 3 364 989 845 2,60 3 903 589 845
Tjeckien Tjeckien 0 316 800 000 316 800 000 286 364 100 1 403 875 666 128 676 738 1 818 916 504 1,40 2 135 716 504
Tyskland Tyskland 0 4 257 000 000 4 257 000 000 2 265 260 250 23 928 346 533 581 541 258 26 775 148 041 20,68 31 032 148 041
Ungern Ungern 0 223 900 000 223 900 000 183 783 600 935 556 207 85 751 412 1 205 091 219 0,93 1 428 991 219
Österrike Österrike 0 222 900 000 222 900 000 560 253 300 2 688 325 810 65 335 579 3 313 914 689 2,56 3 536 814 689
Europeiska unionen Europeiska unionen 0 22 156 900 000 22 156 900 000 18 945 245 250 110 535 610 606 0 129 480 855 856 100,00 151 637 755 856

Övriga inkomster[redigera | redigera wikitext]

Utöver de egna medlen kommer en mindre andel av budgetens inkomster från bland annat skatter som unionens anställda betalar, bidrag från tredjeländer för diverse olika projekt och program samt böter från företag som bryter mot unionens konkurrensregler.[14]

Utgiftsområden[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Fleråriga budgetramen

I enlighet med den fleråriga budgetramen fördelas budgeten över olika utgiftskategorier, som var och en motsvarar ett visst verksamhetsområde. Den största andelen av budgeten satsas på förvaltning och utveckling av naturtillgångar, ekonomisk, social och territoriell sammanhållning samt konkurrenskraft för tillväxt och jobb. En mindre andel läggs på bland annat administration, säkerhet och utrikespolitik.

Smart tillväxt för alla[redigera | redigera wikitext]

Den största utgiftskategorin är ”Smart tillväxt för alla”, som i sin tur består av två underkategorier: ”Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning” och ”Konkurrenskraft för tillväxt och jobb”. Denna utgiftskategori utgör närmare hälften av unionens budget och omfattar bland annat stöd till regional utveckling och sysselsättning, forskning, energi och transporter.[15]

Hållbar tillväxt: naturtillgångar[redigera | redigera wikitext]

Den näst största utgiftskategorin är ”Hållbar tillväxt: naturtillgångar”, som står för ungefär 40 procent av budgetens utgifter. Denna utgiftskategori omfattar bland annat den gemensamma jordbruks- och fiskeripolitiken, miljöpolitiken och landsbygdsutveckling.[15] Historiskt har denna utgiftskategori varit den största utgiftsposten i unionens budget, men den har gradvis minskat.

Administration[redigera | redigera wikitext]

Utgiftskategorin ”Administration” innefattar alla utgifter för unionens institutioner, organ och byråer, däribland personal- och lokalkostnader och kostnaden för översättning och tolkning. Dessa kostnader utgör strax under sju procent av budgetens utgifter. Kostnaden för att översätta och tolka mellan unionens officiella språk uppgår till ungefär 1 procent av budgetens utgifter.

Europa i världen[redigera | redigera wikitext]

Utgiftskategorin ”Europa i världen” står för runt sex procent av budgetens utgifter och omfattar bland annat unionens utrikes- och säkerhetspolitik, humanitärt bistånd samt stöd i olika former till grannländer och kandidatländer.[15]

Säkerhet och medborgarskap[redigera | redigera wikitext]

Den minsta utgiftskategorin är ”Säkerhet och medborgarskap”, som utgör ungefär två procent av budgetens utgifter. Denna utgiftskategori omfattar bland annat unionens gränsskydd, det gemensamma asylsystemet, det rättsliga samarbetet, kultur, folkhälsa och konsumentskydd.[15] Större delen av kostnaderna för bland annat gränsskydd och asylsystemet står dock medlemsstaterna för, vilket förklarar varför utgiftsposten utgör en så liten andel av unionens totala utgifter.

Medlemsstaternas nettoflöde[redigera | redigera wikitext]

Större delen av unionens budget återflödar till medlemsstaterna i form av olika omfördelande bidrag och åtgärder för att skapa tillväxt och jobb. Eftersom medlemsstater med en större bruttonationalinkomst betalar mer till unionens egna medel än medlemsstater med en mindre bruttonationalinkomst, samtidigt som en större del av unionens utgifter läggs på mindre ekonomiskt utvecklade medlemsstater, har unionens budget en kraftigt omfördelande effekt. Det innebär att mer ekonomiskt utvecklade medlemsstater bidrar med en större andel till budgetens finansiering, medan mindre ekonomiskt utvecklade medlemsstater erhåller en större andel av investeringarna. Skillnaden mellan en medlemsstats bidrag till budgeten och dess återflöde i form av stöd och bidrag från unionen utgör dess nettoflöde.

Medlemsstaternas nettoflöde för budgeten 2013 presenteras nedan.

Avgifter till unionens egna medel 2013 (miljoner euro)

Återflöde från unionens budget 2013 (miljoner euro)

Nettoflöde från unionens budget 2013 (miljoner euro)

Nettoflöde per capita från unionens budget 2013 (euro)

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Artikel 310 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 181. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  2. ^ [a b] ”Artikel 314 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 183–185. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  3. ^ ”Artikel 312.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 182. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  4. ^ ”Budgetbefogenheter”. Europaparlamentet. https://www.europarl.europa.eu/about-parliament/sv/powers-and-procedures/budgetary-powers. Läst 14 juli 2019. 
  5. ^ ”Artikel 324 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 188. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  6. ^ ”Interinstitutionellt avtal av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning (2013/C 373/01)”. EUT C 373, 20.12.2013, s. 1–11. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/sv/TXT/PDF/?uri=CELEX:32013Q1220(01). 
  7. ^ ”Artikel 317 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 186. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  8. ^ ”Artikel 318 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 186. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  9. ^ ”Artikel 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 186–187. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  10. ^ ”Budgetary control : 1996 discharge raises issue of confidence in the Commission” (på engelska). Europaparlamentet. https://www.europarl.europa.eu/election/bilan/en/pf1901en.htm. Läst 14 juli 2019. 
  11. ^ ”Sverige vägrar EU-kommissionen ansvarsfrihet”. Europaportalen. 13 februari 2015. https://www.europaportalen.se/2015/02/sverige-vagrar-eu-kommissionen-ansvarsfrihet. Läst 14 juli 2019. 
  12. ^ ”Rekordfå fel i EU:s budget”. Europaportalen. 4 oktober 2018. https://www.europaportalen.se/2018/10/rekordfa-fel-i-eus-budget. Läst 11 april 2020. 
  13. ^ ”Tabell 7 i slutgiltigt antagande (EU, Euratom) 2020/227 av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2020”. EUT L 57, 27.2.2020, s. 21. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32020B0227. 
  14. ^ ”Council agrees on own resources package” (på engelska). Europeiska unionens råd. 22 januari 2014. http://data.consilium.europa.eu/doc/document/ST-5587-2014-INIT/en/pdf. Läst 14 juli 2019. 
  15. ^ [a b c d] ”EU:s budget”. Sveriges riksdag. 28 februari 2019. http://eu.riksdagen.se/vad-gor-eu/eus-budget/#. Läst 14 juli 2019. 
Europeiska flaggan EU-portalen – temasidan för Europeiska unionen på svenskspråkiga Wikipedia.