Eurovision Song Contest 1956

Från Wikipedia
Version från den 12 januari 2018 kl. 18.14 av InternetArchiveBot (Diskussion | Bidrag) (Räddar 1 källor och märker 0 som döda. #IABot (v1.6.1))
Eurovision Song Contest 1956
[[Fil:|240px]]
Datum24 maj 1956
Arrangemang
PlatsSchweiz Lugano, Schweiz
ArenaTeatro Kursaal
TV-bolagRadiotelevisione svizzera di lingua italiana (RTSI)
ProgramledareLohengrin Filipello
DirigentFernando Paggi
Bidrag
Vinnare Schweiz
Refrain
Röstningssystem
Varje land hade två jurymedlemmar som hade två röster var. De fick även rösta på sitt eget land, men endast vinnaren tillkännagavs.
Antal bidrag14 (2 från varje deltagarland)
Debutanter Belgien
 Frankrike
 Italien
 Luxemburg
 Nederländerna
 Schweiz
 Västtyskland
Paus-
underhållning
Les Joyeux Rossignols & Les Trois Ménestrels
Eurovision Song Contest
Eurovision Song Contest 19561957 ►
Denna sida är museimärkt och hålls inte längre uppdaterad. Den behålls främst av historiska skäl.
Se eventuellt diskussionssidan för mer information.
  Deltagande länder.

Eurovision Song Contest 1956 (då Grand Prix Eurovision de la Chanson Européenne 1956) var den första upplagan av musiktävlingen Eurovision Song Contest och hölls på Teatro Kursaal i Lugano i Schweiz. Denna pan-europeiska musiktävling organiserades av Europeiska radio- och TV-unionen (EBU) och var inspirerad av den italienska Musikfestivalen i Sanremo. Lohengrin Filipello var värd för den första tävlingen, som varade i ungefär 1 timme och 40 minuter. Sju länder deltog i den första upplagan, där varje land framförde två sånger var, för att försöka vinna Eurovision Song Contest. Två jurymedlemmar från varje land avlade sina röster i hemlighet, baserat på vilken sång som var deras favorit. Lys Assia vann tävlingen för värdlandet Schweiz med sången ”Refrain”.[1]

Historia

Under ett möte i Monaco 1955 diskuterade medlemmar av Europeiska radio- och TV-unionen idéer om hur man skulle kunna arrangera en pan-europeisk musiktävling, med inspiration från den italienska Musikfestivalen i Sanremo. Vid detta möte föddes grundidén till Eurovision Song Contest. Man enades om att hålla den allra första tävlingen i den schweiziska orten Lugano året därpå.[1]

Plats


Lugano
Värdstaden Lugano i Schweiz

Lugano är en stad i södra Schweiz i den italienskspråkiga kantonen Ticino, som gränsar till Italien. Staden, som ligger vid Luganosjön, är Schweiz 9:e största stad sett till befolkningsstorleken och den största italienskspråkiga staden utanför Italien. Den är känd för sitt överflöd av europeisk kultur och sin vänliga gästfrihet.[2]

Genom kapital från Italien från 1945 till in på 1960-talet växte Lugano till att bli Schweiz tredje största finanscentrum. Staden upplevde också en stor förbättring av transportinfrastrukturen under 1900-talets första hälft. Detta, tillsammans med en ökning av antalet hotell, reflekterade stadens önskan om att erbjuda turisterna bättre härbärgering.[3]

På senare år har Luganos varma somrar och plats vid sjön gjort att staden har dragit till sig ett ökande antal kändisar, underhållare och framgångsrika idrottspersoner, vilket har gett staden smeknamnet ”Schweiz' Monte Carlo”.[4][5]

Den första arenan för tävlingen var Teatro Kursaal i Lugano.

Utformning

Värd för det första programmet var Lohengrin Filipello, och det varade i ungefär 1 timme och 40 minuter. Även om det till största delen var ett radioprogram, fanns det kameror i studion, för de få européer, som ägde en televisionsapparat.[1]

Endast soloartister tilläts delta i tävlingen och sångerna fick inte vara längre än tre och en halv minut långa. Musiken framfördes av en orkester på 24 musiker, ledd av Fernando Paggi. Pausunderhållningen, som bestod av visslande av Les Joyeux Rossignols, fick förlängas, på grund av en försening i röstningsförfarandet. Obligatoriska nationella uttagningar för att välja ut sångerna hölls i varje deltagande land, efter att man hade rekommenderat detta, för att få fram sångbidrag.[1]

Röstningskontrovers

Två jurymedlemmar från varje deltagarland reste till Lugano för att avlägga sina röster i hemlighet. Jurymedlemmarna från Luxemburg lyckades dock inte ta sig till Lugano. Röstningssystemet vid denna tävling tillät jurymedlemmarna att rösta på vilket bidrag de ville, inklusive från deras eget land. Dessutom tilläts den schweiziska juryn av EBU att rösta åt Luxemburg. Detta system har sedan aldrig använts igen.[1]

De förlorade banden

Trots att tävlingen visades och spelades in för tv-sändning i vissa europeiska länder (då tv-apparater vid denna tid ännu var relativt okända i Europa), har inga kopior bevarats, förutom av Lys Assias framförande av vinnarbidraget i slutet av tävlingen. Det är därmed den ena av endast två tävlingar, som inte har bevarats i sin helhet (den andra är 1964 års tävling, där banden har förstörts i en brand). Däremot finns en fullständig radioinspelning av tävlingen bevarad.

Deltagarländer

Sju länder deltog i den första upplagan av tävlingen och varje land representerades av två sånger. Ytterligare tre länder (Danmark, Storbritannien och Österrike) förväntades också delta i tävlingen, men missade sista datum för att skicka bidrag och kunde därför inte delta i tävlingen. Det brittiska radio- och tv-bolaget BBC:s Festival of British Popular Song, som skulle ha hållits för att välja ut de brittiska bidragen, hölls i slutänden inte förrän efter själva tävlingen.[1]

Resultat

Förutom vinnarsången har resultaten aldrig blivit publicerade. Simon Barclays bok The Complete and Independent Guide to the Eurovision Song Contest 2010 inkluderar en tabell med vad som verkar vara resultaten, men författaren nämner ingen källa och under tabellen skriver han att ”rösterna har aldrig avslöjats”.[6] På den officiella hemsidan är ländernas placeringar delad 2:a plats, förutom Schweiz som segrade med "Refrain".[7]

NrLandArtistSångÖversättningSpråkPlacering
1 NederländernaJetty PaerlDe vogels van HollandHollands fåglarNederländska14
2 SchweizLys AssiaDas alte KarussellDen gamla karusellenTyska10
3 BelgienFud LeclercMessieurs les noyés de la SeineDe drunknade männen i SeineFranska9
4 VästtysklandWalter Andreas SchwarzIm Wartesaal zum großen GlückI den stora lyckans väntrumTyska11
5 FrankrikeMathé AltéryLe temps perduDen förlorade tidenFranska12
6 LuxemburgMichèle ArnaudNe crois pasTro inteFranska13
7 ItalienFranca RaimondiAprite le finestreÖppna fönstrenItalienska5
8 NederländernaCorry BrokkenVoorgoed voorbijFör alltid överNederländska7
9 SchweizLys AssiaRefrainRefrängFranska1
10 BelgienMony MarcLe plus beau jour de ma vieMitt livs vackraste dagFranska2
11 VästtysklandFreddy QuinnSo geht das jede NachtSå går det varje nattTyska3
12 FrankrikeDany DaubersonIl est làHan är härFranska4
13 LuxemburgMichèle ArnaudLes amants de minuitMidnattens älskareFranska6
14 ItalienTonina TorrielliAmami se vuoiÄlska mig om du villItalienska8

Internationella sändningar

Deltagarländernas nationella radiobolag skickade kommentatorer till tävlingen, för att de skulle kunna bevaka tävlingen på landets eget språk. Detaljer för kommentatorerna och det sändningsbolag de representerade visas i tabellen nedan.[8]

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia.
  1. ^ [a b c d e f] ”Eurovision History - Lugano 1956”. Europeiska radio- och TV-unionen. http://www.eurovision.tv/page/history/by-year/contest?event=273#Participants. Läst 5 mars 2012. 
  2. ^ ”About Lugano”. Lugano-Tourism. http://www.lugano-tourism.ch/en/35/lugano.aspx. Läst 12 juni 2012. 
  3. ^ Canton of Luganotyska, franska och italienska i webbaserade Schweiz historielexikon.
  4. ^ ”Svizzera – Lugano – Guida alle città svizzere”. Arkiverad från originalet den 13 oktober 2008. https://web.archive.org/web/20081013095203/http://www.svizzera.cc/lugano.html. Läst 24 november 2008.  (italienska)
  5. ^ ”Hôtels à Lugano”. Arkiverad från originalet den 11 december 2008. https://web.archive.org/web/20081211192156/http://www.hoteltravel.com/fr/switzerland/lugano/hotels.htm. Läst 24 november 2008.  (franska)
  6. ^ Barclay, Simon (17 juni 2010). The Complete and Independent Guide to the Eurovision Song Contest 2010. Silverthorn Press. sid. 24. ISBN 978-1-4457-8415-1. http://books.google.com/books?id=BfuBF7fOnyoC&source=gbs_navlinks_s 
  7. ^ ”Scoreboard results”. Eurovision Song Contest 1956. EBU. https://eurovision.tv/event/lugano-1956/final/participants. Läst 11 juni 2012. 
  8. ^ ”Eurovision 1956 Cast and Crew Details”. IMDb. http://www.imdb.com/title/tt0313343/. Läst 5 mars 2012. 
  9. ^ ”Nederlandse televisiecommentatoren bij het Eurovisie Songfestival” (på nederländska). Eurovision Artists. http://www.eurovisionartists.nl/index.htm?content/esf480.asp. 
  10. ^ ”Concours Eurovision de la Chanson 1956” (på franska). Songcontest.free.fr. 23 mars 2008. http://songcontest.free.fr/bdd/cec1956.htm. Läst 5 mars 2012. 

Externa länkar