Hoppa till innehållet

Eva Ekselius

Lägg till länkar
Från Wikipedia
Eva Ekselius
Eva Ekselius på Bokmässan i Göteborg 2023
Född27 november 1942 (83 år)
Vetlanda församling, Småland
NationalitetSvensk
Yrke/uppdragJournalist, författare och litteraturvetare
PartnerJakob Lindberg
(sambo 1975–1981)
FöräldrarKarl Erik Ekselius
Inga Åselius

Astrid Eva Ekselius, född 27 november 1942 i Vetlanda församling i Jönköpings län[1], är en svensk kulturjournalist och litteraturvetare.

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Eva Ekselius är dotter till arkitekt SIR Karl Erik Ekselius och filosofie magister Inga Åselius (omgift Wahlström). Efter studentexamen i Eksjö 1961 studerade hon konsthistoria, litteraturhistoria och teoretisk filosofi vid Lunds universitet 1961–1964. Hon anställdes 1964 på Idun/Vecko-Journalen som bl a vikarierande kulturredaktör. Efter avlagd journalistexamen 1967 kom hon 1968 till Dagens Nyheter. Som socialreporter skrev hon där uppmärksammade reportageserier om bland annat fängelsesamhället och den psykiatriska vården. 1982 kom hennes bok Våld mot kvinnor. Om kvinnomisshandel, våldtäkt, incest och sexuella övergrepp på barn.[2] Åren 1976–1978 var hon reportagechef, men övergick 1981 till kulturredaktionen, där hon var kvar till pensioneringen 2007, som bland annat redaktör för essäsidan och litteratursidan.

Deltidstjänstledig från DN blev hon 1986 doktorand litteraturvetenskap vid Stockholms universitet[3] och disputerade 1996 på en avhandling om Per Olov Enquist.[4] Som litteraturvetare har hon medverkat i en rad svenska och utländska antologier som Documentarism in Scandinavian literature [5] och Contemporary Jewish writing in Europe [6]; på svenska i Psykoanalys och kultur. Uppbrott och reflektioner [7] och i Jung och litteraturen.[8]

Efter examen från Paideia, European Institute for Jewish Studies in Sweden, 2007, har hennes forskning främst varit inriktad på judiska frågor.

Hennes bok Vakna, mitt folk! Det judiska Europa mellan den franska revolutionen och den ryska lovordades av kritiken [9] [10] och nominerades 2023 till både Augustpriset, kategorin årets bästa fackbok [11] och Stora Fackbokspriset.[12] Hon belönades 2024 med Axel Hirschs pris från Svenska Akademien[13], Letterstedtska författarpriset från Kungliga Vetenskapsakademien[14] och Lotten von Kræmers pris från Samfundet De Nio[15], samt stipendium från fonden Albert Bonniers 100-årsminne[16] och Stiftelsen Klockrosen, instiftad av författaren Kerstin Ekman med make Börje Frelin[17].

Familj

[redigera | redigera wikitext]

Åren 1975–1981 var hon sambo med departementsrådet Jakob Lindberg (1938–2019). De har två döttrar födda 1967 och 1975. Hon är syster till Jan Ekselius.

Bibliografi

[redigera | redigera wikitext]
  • 1974 – Ekselius, Eva. Ensam far, ensam mor: hur den ensamstående föräldern löser sina problem. Stockholm: Bonnier. Libris 7144095. ISBN 9100386642 
  • 1977 – Ekselius, Eva; Notini Dag, Öberg Gunnar. Människor i kris. Stockholm: Esselte studium. Libris 7225873. ISBN 9124265357 
  • 1977 – Ekselius, Eva. Den ömtåliga människan: om psykisk och social utsatthet. Stockholm: Esselte studium. Libris 7225877. ISBN 9124265470 
  • 1980 – Var så god och sitt : en berättelse i ord och bild om en möbelfabriks femtioåriga historia. Text: Eva Ekselius, Ulf Hård af Segerstad. Foto: Hans Gedda. Vetlanda 1980. Libris 244723
  • 1982 – Ekselius, Eva. Våld mot kvinnor: om kvinnomisshandel, våldtäkt, incest och sexuella övergrepp på barn. Stockholm: Prisma. Libris 7407022. ISBN 915181546X 
  • 1996 – Ekselius, Eva. Andas fram mitt ansikte : om den mytiska och djuppsykologiska strukturen hos Per Olov Enquist . Stockholm ; B. Östlings bokförl. Symposion. Libris 7607588. ISBN 9171392947
  • 1999 – Ekselius Eva, red. Fredens gränsland: en debattbok om konflikthantering. Stockholm: Pax. Libris 8379963. ISBN 9185678554 
  • 1999 – Ekselius, Eva; Eidem Stina. Fakta om judendomen. Stockholm: Almqvist & Wiksell. Libris 7222010. ISBN 9121177821 
  • 2018 – Siddur kol haneshama. Progressiv judendom i Stockholm. Libris https://libris.kb.se/bib/cmd42r0091wb1xxs. ISBN 9789163953019 
  • 2023 – Ekselius, Eva. Vakna, mitt folk! Det judiska Europa mellan den franska revolutionen och den ryska. Stockholm: Volante. Libris m35nshmqktmbmt16. ISBN 9789179652845 

Källor

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Sveriges befolkning 1990. Ramsele: Svensk arkivinformation (SVAR), Riksarkivet. 2011. Libris 12076919. ISBN 9789188366917 
  2. ^ Ekselius, Eva (1982). Våld mot kvinnor: om kvinnomisshandel, våldtäkt, incest och sexuella övergrepp på barn. Prisma. ISBN 978-91-518-1546-6. Läst 24 november 2025 
  3. ^ ”123 (Vem är hon)”. runeberg.org. 16 januari 1988. https://runeberg.org/vemarhon/0123.html. Läst 24 november 2025. 
  4. ^ Ekselius, Eva (1996). Andas fram mitt ansikte: om den mytiska och djuppsykologiska strukturen hos Per Olov Enquist. Stockholm: B. Östlings bokförl. Symposion. Libris 7607588. ISBN 91-7139-294-7 
  5. ^ Melancholy and the loss of a Metaphysical order in Per Olov Enquist´s novels and plays i Documentarism in Scandinavian literature, red. Poul Houe och Sven Hakon Rossel, s. 139-147. Rodopi. ISBN 978-90-420-0141-1 
  6. ^ Vivian Liska, Thomas Nolden, red (2008). Contemporary Jewish writing in Europe: a guide. Jewish literature and culture. Indiana University Press. ISBN 978-0-253-34875-3. Läst 24 november 2025 
  7. ^ Psykoanalys och kultur: uppbrott och reflektioner: en essäsamling. Natur och kultur. 1991. ISBN 978-91-27-02723-7. Läst 24 november 2025 
  8. ^ Jung och litteraturen. Natur och kultur. 1998. ISBN 978-91-27-07215-2. Läst 24 november 2025 
  9. ^ ”Jens Christian Brandt: ”Fascinerande bok om judiskt liv i Europas brokiga historia”. Dagens Nyheter 2023 11 27”. 27 november 2023. https://www.dn.se/kultur/fascinerande-bok-om-judiskt-liv-i-europas-brokiga-historia/. Läst 20 december 2025. 
  10. ^ ”Per Wirtén: ”Enastående om judars kamp för rättvisa””. Sydsvenskan 2023 11 17. https://www.sydsvenskan.se/kultur/bocker/enastaende-om-judars-kamp-for-rattvisa/. Läst 2025 12 20. 
  11. ^ Jansson, Björn (23 oktober 2023). ”Hela listan: De kan få Augustpriset 2023”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/hela-listan-de-kan-fa-augustpriset-2023. Läst 31 oktober 2023. 
  12. ^ Sölve Dahlgren (24 november 2023). ”Här är de nominerade till Stora Fackbokspriset 2023”. Boktugg.se. https://www.boktugg.se/2023/11/24/har-ar-de-nominerade-till-stora-fackbokspriset-2023/. Läst 24 november 2025. 
  13. ^ ”Axel Hirschs pris”. www.svenskaakademien.se. https://www.svenskaakademien.se/akademiens-priser/axel-hirschs-pris. Läst 24 november 2025. 
  14. ^ ”Bok om det judiska Europa och översättning av Olga Tokarczuk prisas”. Kungl. Vetenskapsakademien. 10 juni 2024. https://www.kva.se/nyheter/bok-om-det-judiska-europa-och-oversattning-av-olga-tokarczuk-prisas/. Läst 24 november 2025. 
  15. ^ ”Priser och Pristagare | Samfundet De Nio”. samfundetdenio.se. https://samfundetdenio.se/priser-och-pristagare/. Läst 24 november 2025. 
  16. ^ ”Stipendiefonden Albert Bonniers 100-årsminne: 2023 års mottagare”. Albert Bonniers Förlag. https://www.albertbonniersforlag.se/nyheter/stipendiefonden-albert-bonniers-100-arsminne-2023-ars-mottagare/. Läst 24 november 2025. 
  17. ^ ”Eva Ekselius får stipendium av Kerstin Ekman”. www.aftonbladet.se. 18 december 2024. https://www.aftonbladet.se/a/Xje4OW. Läst 24 november 2025. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Eva_Ekselius&oldid=58713893”