Odödlighet

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Evigt liv)
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Det eviga livets fontän i Cleveland, Ohio. Fontänen symboliserar "Människosläktet som reser sig över döden och sträcker sig upp mot Gud och mot fred."[1]

Odödlighet är ett stadium av oändlig existens där livet aldrig upphör och döden uteblir. Läran om odödligheten kallas atanatologi.[2]


Historik[redigera | redigera wikitext]

Gravfynd från olika delar av världen visar att man alltid har tänkt sig fortsatt existens efter döden, men arten av detta liv är beroende av synen på människans natur. I Gamla testamentet har tanken på personlig fortsatt existens växt fram mycket sent. Nya testamentet och kristendomen förutsätter ett Guds livgivande, som yttrar sig i att personligheten efter döden uppväcks, förebildat i Jesu uppståndelse. Också islam räknar med personligt evigt liv. I religioner där själen anses vara av gudomlig natur, är den bärare av evigt liv. [3]

Odödlighet har länge varit ett populärt tema i skönlitteratur, och nämns bland annat i Gilgamesheposet som anses vara ett av världens äldsta litterära verk.

Projekt SENS[redigera | redigera wikitext]

Aubrey de Grey, en engelsk gerontolog, mest känd för sitt mål och arbete för att bekämpa åldrandet.

Typer av odödlighet[redigera | redigera wikitext]

Flera olika former av odödlighet finns beskrivna i mytologi och annan litteratur.

  • Osårbarhet innebär att kroppen är okänslig för all åverkan. Detta kombineras i litteraturen oftast med någon svaghet, en Akilleshäl (efter Akilles, som var osårbar utom i hälen).
  • Evig ungdom innebär att man är skonad från åldrande, men kan vara känslig för våld, gift och andra faror. Ett exempel är Tolkiens alver.
  • Regeneration innebär att kroppsskador återställs snabbt. Exempel är Hulken.
  • Återfödelse innebär att själen flyttar till ett annat levande väsen efter döden.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Marshall Fredericks (2003). ”GCVM History and Mission”. Greater Cleveland Veteran's Memorial, Inc. Arkiverad från originalet den 16 februari 2009. https://web.archive.org/web/20090216170723/http://www.clevelandvetsmemorial.org/GCVM_History.html. Läst 14 januari 2009. 
  2. ^ Frithiof Dahlby och Lars Åke Lundberg: Nya kyrkokalendern, Verbum Förlag AB, 1983, ISBN 9152602974
  3. ^ Bra Böckers lexikon, 1978.