Expressen

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Expressen
Expressen wordmark.svg
Publikationstyp Kvällstidning
Grundad 16 november 1944
Huvudkontor Gjörwellsgatan 30, Stockholm, Sverige
Chefredaktör Thomas Mattsson
Ansvarig utgivare Thomas Mattsson, tf Karin Olsson[1]
Politisk redaktör Anna Dahlberg
Politisk beteckning Obunden liberal
Språk Svenska
Frekvens Daglig
Upplaga 164 600 (2014 inkl. GT och KvP)[2]
Format Tabloid
Huvudägare Bonnier AB
Webbplats Expressen.se
AB Kvällstidningen Expressen
Expressen 2008.jpg
Expressens huvudkontor.
Org.nr 556025-4525
Typ Privat aktiebolag
Nyckelpersoner Tomas Franzén
Styrelseordförande
Anders Eriksson
Vd
Antal anställda 398 – December 2016
Ekonomi
Omsättning 1,285 miljarder SEK
Rörelseresultat 22,126 miljoner SEK
Vinst efter skatt 6,24 miljoner SEK
Tillgångar 756,68 miljoner SEK
Eget kapital 195,849 miljoner SEK
Struktur
Moderbolag Tidnings AB Marieberg
Övrigt
Fotnoter Statistik från 2015 års bokslut.[3]

Expressen är en svensk kvällstidning med beteckningen "obunden liberal", som grundades 16 november 1944 av Albert Bonnier Jr., Ivar Harrie och Carl-Adam Nycop. AB Kvällstidningen Expressen ingår i affärsområdet Bonnier Newspapers inom Bonnierkoncernen.

Nuvarande styrelseordförande är Tomas Franzén, verkställande direktör för Bonnier AB, verkställande direktör för Expressen är Anders Eriksson; chefredaktör är Thomas Mattsson, som tidigare var chefredaktör för Expressen.se; ansvarig utgivare är Thomas Mattsson (tf Karin Olsson).

Om Expressen[redigera | redigera wikitext]

Expressens förste chefredaktör, Ivar Harrie.

Tidningen utkommer dagligen. Till tidningen utges också olika magasin varje vecka. Till Expressen hör också webbplatsen Expressen.se. Huvudkontoret är beläget vid Gjörwellsgatan i centrala Stockholm, huset delas med tidningarna Dagens Nyheter och Dagens Industri. Expressen har också redaktioner i New York, USA och i London, Storbritannien. Anna Dahlberg är politisk redaktör på Expressen och Karin Olsson är kulturchef och tf ansvarig utgivare.

Bland journalisterna på redaktionen finns en rad namn som sportkrönikören Mats Olsson som precis som allmänkrönikören Cecilia Hagen tilldelats Stora Journalistpriset. Tidningens medarbetare har tilldelats Stora Journalistpriset 15 gånger. Chefen för grävgruppen Christian Holmén tilldelades 2006 tillsammans med Dick Sundevall Föreningen Grävande Journalisters utmärkelse Guldspaden för boken Tre bröder en granskning om Rinkebymordet.[4] 2007 vann Christian Holmén tillsammans med fem Expressen-kollegor Guldspaden igen, då för avslöjande av moderatministern Maria Borelius affärer[5]. Christian Holmén, Leo Lagercrantz och Mikael Ölander vann 2008 också Guldspaden för sina artiklar om Brilloboxaffären med Andy Warhols konstverk[6].

Expressen äger regionaltidningarna GT och Kvällsposten, som leds av chefredaktörerna Sofia Dahlström respektive Katrin Säfström.

År 2007 startade Expressen med TV4-Gruppen TV-kanalen TV4 Sport, en sportinriktad svensk tv-kanal. Expressen är delägare i en rad bolag såsom GI Viktkoll, Hemonline, 118 100. Expressen driver också sajterna AlltOmMat.se, DinaPengar.se och AlltOmBarn.se ihop med andra Bonnierföretag.

Expressen Digitala Medier är ett affärsområde inom AB Kvällstidningen Expressen. I affärsområdet ingår Expressen.se.

Historia från 1990-talet[redigera | redigera wikitext]

Efter Bo Strömstedts avgång som chefredaktör 1991 skakades Expressen av en rad motgångar. Efterträdaren Erik Månsson fick till exempel lämna chefredaktörskapet 1993 efter artikelserien Svart på vitt och den beryktade löpsedeln "KÖR UT DEM! Så tycker svenska folket om invandrare och flyktingar". Tidningens upplaga sjönk.

Under återstoden av 1990-talet fortsatte krisen att fördjupas samtidigt som chefredaktörerna avlöste varandra; under Christina Jutterströms ledning ändrades till och med tidningens officiella politiska uppfattning från "liberal" till "oberoende" samtidigt som konkurrenten Aftonbladet övertog positionen som Sveriges största dagstidning. Först 2002, då den tidigare Aftonbladetmedarbetaren Otto Sjöberg tillträdde, stabiliserades situationen.

År 2006 dömdes Expressens ansvarige utgivare Otto Sjöberg för förtal av skådespelaren Mikael Persbrandt i Stockholms tingsrätt.[7]

År 2016 kritiserades Expressen av Reklamombudsmannen för att ha genom typsnitt och utformning kamouflerat en annons som redaktionell text, vilket stred mot kraven på reklamidentifiering.[8]

Chefredaktörer[redigera | redigera wikitext]

Kända Expressen-journalister genom tiderna[redigera | redigera wikitext]

Kritik och beröm[redigera | redigera wikitext]

Publiceringen 2010, där en reporter under arbetet införskaffat en pistol för att påvisa hur lätt det var att få tag på illegala vapen, väckte debatt och ledde till att reportern, nyhetschefen och ansvarig utgivaren i maj 2012 fälldes i Högsta domstolen för vapenbrott.

Priser[redigera | redigera wikitext]

Expressens reportrar har tilldelats en lång rad journalistiska priser. Ett urval:

  • 1971: Stora journalistpriset till Olle Bengtzon, Expressen, och Bo Carlsson, Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – delat pris
  • 1972: Stora journalistpriset till Inger Wahlöö, Expressen
  • 1974: Stora journalistpriset till Lennart Öjesten, Expressen
  • 1976: Stora journalistpriset till Bo Strömstedt, Expressen, och Rolf Svensson, Göteborgs-Posten – delat pris
  • 1979: Stora journalistpriset till Gunnar Rosell, Aftonbladet, och Curt Rådström, Expressen, delat pris
  • 1981: Stora journalistpriset till Ingvar Hedlund, Expressen
  • 1984: Stora journalistpriset till Göran Skytte, Aftonbladet och Suzanne Sjöqvist, Expressen – delat pris
  • 1988: Stora journalistpriset till Per Wendel, Expressen
  • 1989: Stora journalistpriset (postumt hedersomnämnande) till Sigge Ågren, Expressen
  • 1992: Stora journalistpriset till Lennart Eriksson och Robert Österlind, Expressen – delat pris
  • 1995: Guldspaden (hedersomnämnande) till Jens Assur och Georg Cederskog för Reportageserie om det svenska klassamhället
  • 2000: Stora journalistpriset till Peter Kadhammar, Expressen
  • 2002: Lukas Bonniers Stora Journalistpris till Mats Olsson, Expressen
  • 2006: Lukas Bonniers Stora Journalistpris till Cecilia Hagen, Expressen
  • 2006[a]: Guldspaden till Christian Holmén, Mikael Ölander, Cecilia Garme, Tomas Carlsson, Peter Thunborg, Johan Wallqvist, "Boreliusaffären", Expressen
  • 2007: Guldspaden till Christian Holmén, Mikael Ölander, Leo Lagercrantz, för "Brillo-boxarna", Expressen
  • 2007: Guldspaden (hedersomnämnande) till Joel Holm, Emma Boëthius, Expressen.se för "Casino Cosmopol"
  • 2009: Guldspaden till Mikael Ölander, Mikael Hylin, för "Jan Guillou och KGB", Expressen
  • 2012: Guldspaden till David Baas och Christian Holmén, "SD-skandalen", Expressen
  • 2012: Gyllene dynamon till Christian Holmén, Expressen
  • 2013: Guldspaden till Martin Fredriksson, Mathias Wåg, My Vingren, Carl Tullgren, Måns Nilsson och Loan Sundman, Christian Holmén och David Baas för "Avpixlat avpixlade", Researchgruppen och Expressen

Fällningar i Pressens Opinionsnämnd[redigera | redigera wikitext]

Mellan november 1969 och juli 2009 var Expressen den av Pressens Opinionsnämnd (PO) näst mest fällda tidningen med 183 fällningar, att jämföra med den mest fällda tidningen Aftonbladet med 253 fällningar. Bland morgontidningarna var Dagens Nyheter den mest fällda, 64 gånger. Under nämnda tidsperiod fälldes totalt 354 tidningar. Totalt fälldes 2 514 publiceringar av PO under perioden.[9]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Löpsedel tryckplåt: Expressen-sida från 7 maj 1945 "Fred i hela Europa".

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

Anmärkningar[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Tilldelningen av Guldspaden 2006 kritiserades av främst bloggare, men även mainstreamskribenter, eftersom det var bloggaren Magnus Ljungkvist som först publicerat nyheterna om Maria Borelius inkomster och sommarhuset i Falsterbo.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Om Expressen”. Expressen. http://www.expressen.se/om-expressen/om-expressen/. Läst 29 februari 2016. 
  2. ^ Tidningsstatistiks webbplats
  3. ^ ”Bokslut & Nyckeltal – AB Kvällstidningen Expressen”. Allabolag.se. http://www.allabolag.se/5560254525/bokslut. 
  4. ^ Föreningen Grävande Journalister
  5. ^ Expressen fick Guldspade, Föreningen Grävande Journalister
  6. ^ Expressens avslöjande nominerat till Guldspaden, Föreningen Grävande Journalister
  7. ^ TOBIAS BRANDEL (15 december 2006). ”Sjöberg döms till böter för förtal”. SvD. http://www.svd.se/kultur/sjoberg-doms-till-boter-for-fortal_379086.svd. Läst 8 februari 2015. 
  8. ^ ”RO smäller Expressen på fingrarna”. 2016-11-11. Dagens Media. http://www.dagensmedia.se/medier/dagspress/ro-smaller-expressen-pa-fingrarna-6803758. Läst 13 november 2016. 
  9. ^ Pressens Opinionsnämnd#Verksamhet

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Ekdahl, Lars (1990). Facket, makten och demokratin: bilder ur Grafiska personalklubbens på DN/Expressen 75-åriga historia. Stockholm: Dagens nyheter. Libris 7650332. ISBN 91-7588-975-7 (inb.) 
  • Forsell Jacob, red (2004). Bilder som förändrat Sverige. Stockholm: Forum i samarbete med Expressen och Pressens bild. Libris 9600286. ISBN 91-37-12624-5 (inb.) 
  • Gustafsson, Karl Erik (1996) (på eng). The origins and development of the Swedish tabloid Expressen 1944-1994. Rapport / Informations- och massmediegruppen, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, 1100-6153 ; 38. Göteborg: Handelshögskolan. Libris 2265120 
  • Hedlund, Ingvar (2006). Tabloism: [om 32 år som kvällstidningsreporter på Expressen]. Stockholm: Ingvar Hedlund. Libris 10419500. ISBN 91-633-0070-2 
  • Holt, Kristoffer (2008). Publicisten Ivar Harrie: ideologi, offentlighetsdebatt och idékritik i Expressen 1944-1960. Linköping studies in arts and science, 0282-9800 ; 413. Stockholm: Carlsson. Libris 10615503. ISBN 978-91-7331-093-2 (inb.) 
  • Krogh, Torbjörn von (2006). ”Värst i världen?: kritiken mot Expressen 1944-1954”. Presshistorisk årsbok 2006(23),: sid. 99-161 : ill.. 0282-020X. ISSN 0282-020X.  Libris 10140604
  • Kroon, Åsa (1999). Svart på vitt: om Expressen och kampen om det diskursiva utrymmet. Studier i kommunikation och medier, 1401-9701 ; 12. Örebro: Örebro universitetsbibliotek. Libris 7656974. ISBN 91-7668-205-6 
  • Larsson, Sören (1991). Klara röster: Sören Larsson samtalar med dem som var med. 2, Expressens första tid. Sollentuna: Mediekonsult Sören Larsson AB. Libris 708731. ISBN 91-87438-02-X 
  • Larsson, Sören (1994). Klara röster: Sören Larsson samtalar med dem som var med. 3, Drakarnas kamp. Sollentuna: Mediekonsult Sören Larsson AB. Libris 708732. ISBN 91-87438-08-9 
  • Läsaren: ett inlägg från Expressen, där vi refererar en undersökning om hur människor upplever sin kvällstidning. [Stockholm]: [Expressen]. 1971. Libris 2056835 
  • "Mördare till vänster-": sanna och sannolika historier om Expressens allra första tid 1944-1964. [Stockholm]: [Media express]. 1994. Libris 7769681. ISBN 91-88198-17-0 (spiralh.) 
  • Nilson, Ulf (1995). Expressens nedgång och förfall. Stockholm: Timbro. Libris 7648348. ISBN 91-7566-316-3 
  • Norman, Helena (2007). Religion som medieberättelse: Expressens rapportering om Knutbyfallet. Studier av inter-religiösa relationer, 1650-8718 ; 35. Uppsala: [Religionshistoriska avdelningen, Uppsala universitet]. Libris 10511082. ISBN 978-91-89652-28-6 
  • Nycop, Carl-Adam (1971). Nyfiken med sting!: en tidningsmans memoarer 1944-1965. Helsingfors: Söderström. Libris 1184041 
  • Ring, Sture (1981). Typerna och den datoriserade draken. Stockholm: Förlags AB Marieberg. Libris 7650085. ISBN 91-7588-086-5 
  • Strömstedt, Bo; Jonsson Sune (1994). Löpsedeln och insidan: en bok om tidningen och livet. Stockholm: Bonnier. Libris 7148872. ISBN 91-0-055432-4 (inb.) 
  • Gustafsson Karl Erik, red (1984). Sverige (Expressen): berättelsen om hur Expressen blev Sveriges rikstidning. Stockholm: Marieberg. Libris 7650073. ISBN 91-7588-065-2 (inb.) 
  • Wrigstad, Per (1967). Expressens linje.. Stockholm: Expressen. Libris 859879 
  • Wrigstad, Per (1979). Så här var det. Stockholm: Norstedt. Libris 7153013. ISBN 91-1-793302-1 (inb.) 
  • Wrigstad, Per; Ågren Sigge (1973). Vi gör en tidning: varför och hur vi skriver. Stockholm. Libris 859877 
  • Ågren, Sigge (1970). Sanning till 90%: [expressenmemoarer]. Stockholm: Askild & Kärnekull. Libris 15280 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]