Färdigmat

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
En upptinad mikrorätt i Tyskland, med currykorv och strips.
En färdig sallad från en livsmedelsbutik.
Spaghetti Rendang. En färdigrätt i en butik i Jakarta i Indonesien.
Porterbiff. En uppvärmd enportionsrätt i Sverige 2009.
En djupfryst pizza som kan värmas i ugn är exempel på färdigmat.

Färdigmat eller en färdigrätt är en färdiglagad/ätklar maträtt som saluförs i livsmedelsbutiker. Den är vanligtvis industriellt tillverkad, men kan ibland tillredas i butiken. Färdigmaten säljs djupfryst, kyld eller rumstempererad och är ätklar eller värms i mikrovågsugn, på spis eller i vanlig ugn. Utbudet av färdigmat är stort och omfattar allt ifrån husmanskost till pizza och diverse sallader. Sallader finner man i butikens kyldisk, annars finns allt ifrån enportionsrätter till flerportionsrätter och pizzor i såväl kyldisken som i frysdisken. Motsatsen till färdigmat är hemlagad mat.

Försäljning[redigera | redigera wikitext]

Försäljningen av färdigmat har ökat markant. Många har insett det smidiga i att kunna få en måltid snabbt och till ett bra pris i förhållande till snabbmat. I Sverige är Gooh marknadsledare inom kyld färdiglagad mat (läst 2010)[1] och Findus är marknadsledare på djupfryst enportionsmat och säljer mer än 23 miljoner enportionsrätter per år (läst 2010).[2]

Färdigmat utgör en stor och ökande del av människors energiintag i många länder (2010).[3] I Europa gäller det särskilt för människor i Nord- och Centraleuropa (2009).[4]

Näring och tillsatser[redigera | redigera wikitext]

Färdigmat har ibland rykte om sig att vara onyttig och näringsfattig. Kostrådgivare och forskare har i media, bland annat i konsumentprogrammet Plus i SVT, upplyst om att många av färdigrätterna har godtagbara näringsvärden, men att rätterna bör kompletteras med färska grönsaker, färsk frukt, bröd och mjölk för att utgöra en komplett måltid ur näringssynpunkt. Även myten om att maten blir onyttigare då den värms upp i mikrovågsugn i stället för i vanlig ugn avfärdas.[5]

En annan invändning finns mot olika kemiska tillsatser ("e-ämnen") som ibland används för att förbättra smak, konsistens och hållbarhet. Flera producenter har åtgärdat eller förbättrat detta i början av 2000-talet.[5] Många färdigrätter innehåller dock fortfarande höga salthalter i förhållande till de nordiska dagsrekommendationerna per person (läst 2018), vilket även omfattar exempelvis charkprodukter, saltade snacks och dessertostar.[6] Konsumenterna uppmuntras att läsa innehållsdeklarationen för att undvika onödiga tillsatser.

Miljö och förpackning[redigera | redigera wikitext]

En nackdel med vissa färdigmatsalternativ är miljöaspekterna. Råvaror och förpackningar transporteras många gånger långa sträckor. Rätterna är ofta förpackade i en påse av mjukplast eller behållare av hårdplast eller papp med eventuell plastfolie. Denna kan i sin tur vara omsluten av en kartong. En del är sterilförpackade. Förpackningarna är däremot ofta återvinningsbara.

Kostnad och förtäring[redigera | redigera wikitext]

Färdigmat är ofta dyrare per portion än hemlagad mat, men billigare än restaurangmat. Många av rätterna kräver att man har tillgång till egna bestick och uppvärmningsmöjlighet, till skillnad från mycket av den snabbmat som man kan köpa på exempelvis snabbmatsrestauranger och gatukök. Färdigmat behöver inte förtäras direkt efter köp, utan kan förvaras i rumstemperatur, kyl eller frys under en tid beroende på produkt.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Kraftig uppgång för Gooh läst 2010-07-14
  2. ^ Findus försäljningssiffror läst 2010-05-13
  3. ^ Trends in consumption of ultra-processed foods and obesity in Sweden between 1960 and 2010. Public Health Nutr. 2015 Dec;18(17):3096-107.
  4. ^ Contribution of highly industrially processed foods to the nutrient intakes and patterns of middle-aged populations in the European Prospective Investigation into Cancer and Nutrition study. Eur J Clin Nutr. 2009 Nov;63 Suppl 4:S206-25.
  5. ^ [a b] Fil Dr Mia Prim: Intryck från Plus Läst: 2010-11-29
  6. ^ ”Syna saltet - när du handlar” (på sv). www.livsmedelsverket.se. https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/kostrad-och-matvanor/syna-saltet/syna-saltet-nar-du-handlar. Läst 31 oktober 2018.