Färgelanda kommun

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Färgelanda kommun
Kommun
Färgelanda kommunvapen - Riksarkivet Sverige.png
Vapensköld för Färgelanda kommunvapen tolkad efter dess blasonering.
Land Sverige Sverige
Län Västra Götalands län
Landskap Dalsland
Domsaga Vänersborgs domsaga
Läge 58°34′0″N 11°59′0″Ö / 58.56667°N 11.98333°Ö / 58.56667; 11.98333
Centralort Färgelanda
Areal 618,32 km² (2015-01-01)[1]
166:e största (av 290)
 - land 588,98 km²
 - vatten 29,34 km²
Folkmängd 6 578 (2018-03-31)[2]
259:e största (av 290)
Befolkningstäthet 11,17 invånare/km²[2][1]
226:e högsta (av 290)
GeoNames 2715350
Kommunkod 1439
Tätortsgrad (%) 58 (2015)[4]
Antal anställda 625 ()[3]
Färgelanda Municipality in Västra Götaland County.png
Webbplats: www.fargelanda.se
Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.
Lantmäteriets kommunavgränsning

Färgelanda kommun är en kommun i Västra Götalands län, i före detta Älvsborgs län. Centralort är Färgelanda.

Kommunen är belägen i sydvästra delen av landskapet Dalsland och gränsar i norr till Dals-Eds kommun och Bengtsfors kommun, i öster till Melleruds kommun och Vänersborgs kommun, alla i före detta Älvsborgs län. I söder gränsar kommunen till Uddevalla kommun och i väster till Munkedals kommun, båda i före detta Göteborgs och Bohus län. Örekilsälven rinner genom kommunen från nordöst till sydväst.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna: Färgelanda, Högsäter, Järbo, Lerdal, Råggärd, Rännelanda, Torp och Ödeborg. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

Vid kommunreformen 1952 bildades i området tre så kallade storkommuner: Högsäter (av Högsäter, Järbo, Lerdal, Råggärd och Rännelanda), Färgelanda (oförändrad) och Ödeborg (av Torp, Valbo-Ryr och Ödeborg).

1967 upplöstes och delades Ödeborgs landskommun och Torps och Ödeborgs församlingar införlivades med Färgelanda landskommun medan Valbo-Ryrs församling fördes till Munkedals landskommun. 1971 infördes enhetlig kommuntyp och Färgelanda landskommun ombildades till Färgelanda kommun. 1974 införlivades Högsäters kommun och kommunen fick därmed sin nuvarande omfattning.[5]

Kommunen ingår sedan bildandet i Vänersborgs tingsrätts domsaga.[6]

Kommunvapnet[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: I silver en svart fyrkantsharv med dragring i övre vänstra och nedre högra hörnet.

När kommunen var färdigbildad övertog man Valbo härads vapen, som 1968 hade fastställts av Kungl. Maj:t. Det registrerades för kommunen i PRV 1980. Vapenbilden kommer från ett häradssigill.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Färgelanda kommun 1970–2015
År Invånare
1970
  
6 285
1975
  
6 903
1980
  
7 373
1985
  
7 411
1990
  
7 580
1995
  
7 420
2000
  
7 020
2005
  
6 824
2010
  
6 654
2015
  
6 495
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Indelningar[redigera | redigera wikitext]

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i

Distrikt (socknar) inom Färgelanda kommun

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt, vilka motsvarar socknarna[7]:

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Vid Statistiska centralbyråns tätortsavgränsning den 31 december 2015 fanns det fyra tätorter i Färgelanda kommun.

Nr Tätort Folkmängd
1 Färgelanda &&&&&&&&&&&01986.&&&&&01 986
2 Högsäter &&&&&&&&&&&&0715.&&&&&0715
3 Ödeborg &&&&&&&&&&&&0589.&&&&&0589
4 Stigen &&&&&&&&&&&&0463.&&&&&0463

Centralorten är i fet stil.

Insjöar[redigera | redigera wikitext]

se även Lista över insjöar i Färgelanda kommun

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

I nord-sydlig riktning genomkorsas kommunen av länsväg 172 varifrån länsväg 173 tar av åt öster i Färgelanda. Västtrafik har busstrafik längs dessa vägar. Järnväg finns sedan 1960-talet inte i kommunen.

Politik[redigera | redigera wikitext]

Kommunstyrelseordförande[redigera | redigera wikitext]

Namn Från Till Politisk tillhörighet
  Ulla Börjesson 2014 2018 Socialdemokraterna

Kommunfullmäktige[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2014–2018
Ordförande
S
Kerstin Fredriksson
Vice ordförande
C
Thor-Björn Jakobsson
Nämnd Ordförande Vice ordförande
Myndighetsnämnden
S
Lillian Borg Hansen
C
GullBritt Johansson

Mandatfördelning i Färgelanda kommun, valen 1970–2014[redigera | redigera wikitext]

ValårVSMPSDÖVRCFPKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
1970141024
141024
3090,0
29
19731121624
1121624
3590,2
305
1976121724
121724
3591,2
296
1979131525
131525
3590,8
296
1982131426
131426
3590,9
296
19851311236
131236
3588,5
287
19881331234
1331234
3584,9
2510
19911210526
1210526
3584,7
2411
19941512314
151234
3585,5
2114
199831211333
31211333
3579,55
1817
20022138426
2138426
3577,57
2213
2006212110424
21210424
3578,09
2213
2010210128237
21028237
3580,69
2213
201411157223
1157223
3182,45
1712
  • Övriga 1973 var Glesbygdens väl
  • I valet 1973 valdes en person in för både Centerpartiet och Glesbygdens väl. Det mandat som därmed blev ledigt gick till Socialdemokraterna som stod i tur att få ett mandat och fick därmed 12 mandat, medan Centerpartiet fick 15,5 mandat och Glesbygdens väl fick 1,5 mandat eftersom dessa delade på ett mandat. Som en följd av detta ändrades vallagen så att ingen person härefter kan bli invald för mer än ett parti.
  • I valet 2014 blev 2 mandat obesatta.
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015. 
  2. ^ [a b] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2018”. Statistiska centralbyrån. 9 maj 2018. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/kvartals--och-halvarsstatistik--kommun-lan-och-riket/kvartal-1-2018/. Läst 13 maj 2018. 
  3. ^ läs online,
  4. ^ ”Antal tätorter och tätortsgrad (andel befolkning i tätort) efter region. Vart femte år 2005 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/TatortGrad/?rxid=ef734a85-a76a-47c4-8395-46488a1f2c49. Läst 27 maj 2018. 
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Vänersborgs tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  7. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Träder i kraft 1 januari 2016.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]