Färgkod

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Färgkoder kan användas på många olika sätt. Det är i grunden fråga om klassificering av något. Man kan skilja mellan tre olika huvudgrupper:

Hur dessa märkningar anbringas på komponenterna i form av olika antal prickar och breda eller smala ringar etc och tolkningen av detta är en hel vetenskap.

Elektriska komponenter[redigera | redigera wikitext]

Tabellen nedan visar internationell färgstandard för att indikera siffervärden. Serien går från svart till vitt via spektralfärger i samma ordning som i regnbågen. De två följande kolumnerna anger förkortad kod för beskrivning av färgen i text, t e på monokroma ritningar. Om toleransmärkning saknas avses 20 %.

# Färg Svenska Engelska Tolerans (%)
0 Svart SV BK
1 Brun BR BR
2 Röd RD
3 Orange OR OR
4 Gul GU YE
5 Grön GN GN
6 Blå BL BU
7 Violett VL VL
8 Grå GY
9 Vit VT WT
Silver 10 (Om använt som fjärde band)
0,1 Silver (Om använt som tredje band)
Guld   5 (Om använt som fjärde band)
0,01 Guld (Om använt som tredje band)
Skär Högprecision (≤ 2 %)

Det finns flera metoder att uttrycka en komponents värde med fler än en siffra:

  • Vid ett äldre system anger komponentens grundfärg den första siffran, färg runt om komponentens ena ände den andra siffran, och slutligen en färgprick nära komponentens mitt det antal nollor, som ska fogas till de två första siffrorna. Exempel: Ett motstånd med grundfärg gul, bandfärg violett, prickfärg orange har värdet 47 000 ohm = 47 kiloohm. Om motståndet är helt brunt utan att andra färger syns, så ska det tolkas som brunt band och brun prick på brun grundfärg, d v s 110 Ω.
  • Vid ett nyare system har grundfärgen ingen betydelse, men det finns 3 eller flera band asymmetriskt anbringade på komponenten. Med bandänden till vänster avläses siffrorna från vänster till höger. Exempel: Om färgerna på ett motstånd är från vänster röd, röd, gul ska detta tolkas som 220 000 Ω = 220 kΩ. För kondensatorer underförstås alltid att avläst värde avser pikofarad, d v s 10–12 farad. Om ett fjärde band är silver eller guld avser det procentuell tolerans. Om fjärde bandet är något annat än silver eller guld är det fråga om en komponent med snävare angivet värde, där de 3 första banden anger värdets 3 första siffror, och det fjärde bandet antalet nollor, som ska fogas till de tre första. Exempel: Färgerna på ett motstånd är från vänster brun, röd, violett, orange; värdet är 12,7 kΩ.
  • Ovanstående ska ses om exempel. Det finns ett flertal andra varianter med en mängd prickar på rad i en viss ordning. Tolkning av detta är en hel vetenskap, och för detta hänvisas till special-litteratur.
  • På antika komponenter (äldre än början på 1900-talet) kan det förekomma ett H, som ska tolkas som hundra och ett T, som ska tolkas som tusen.

Funktion[redigera | redigera wikitext]

  • För färgen på ledningsparter i kablar som ska anslutas till någon form av anslutningslist eller till stift i en mångpolig kontakt e d gäller att svart ledare ansluts till kontaktpunkt (stift, hylsa etc) nr 0, brun till kontaktpunkt 1, röd till kontaktpunkt 2 etc.
    När antalet kontaktpunkter är större än 9 tar man en ledning med en viss grundförg och förser den med en längsgående rand i avvikande färg. Numreringen blir på följande sätt:
Grundfärg brun Grundfärg röd
Tilläggsfärg Sifferbetydelse Tilläggsfärg Sifferbetydelse
Brun 21
Röd 12
Orange 13 Orange 23
Gul 14 Gul 24
Grön 15 Grön 25
Blå 16 Blå 26
Violett 17 Violett 27
Grå 18 Grå 28
Vit 19 Vit 29
O s v.
  • För L M Ericsson-produkter betyder "zebra-randig" ledning röd–vit–röd–vit… + (plus) och blå–vit–blå–vit… (minus).
  • För rörbestyckade apparater betyder de olika färgerna så här:
Svart Jord, skärm, apparatstomme
Brun Glödström
Röd Anod (+)
Orange Skärmgaller (+)
Gul
Grön Styrgaller
Blå
Violett Negativ spänningsmatning
Grå Växelströmsmatning
Vit Styrledning, t e till relä
  • För transistorbestyckade apparater gäller motsvarande i tillämpliga delar, d v s transistorns bas motsvarar rörets styrgaller o s v.

Färgkoder på kablar i lågspänningsanläggningar[redigera | redigera wikitext]

Standard för färgkoder på kablar i lågspänningsanläggningar (exempelvis elinstallationer 230V i hemmet) är: [källa behövs]

Färg Beskrivning
Röd Gammal jordstandard. Kan dessutom vara tändtråd i äldre installationer. Undvik.
Grön/Gul Får EJ vara något annat än jord.
Grön/Gul med blå tejp Pen-ledare. Kombinerad nolla och jord.
Blå Nolla SKA vara blå, eller nummermärkt med blå markering i bägge anslutande ändar. Fas/tändtråd tillåts vara blå.
Brun I första hand fas. Kan dock vara tändtråd i äldre installationer (< 2000).
Svart I första hand tändtråd. Kan dock vara fas i äldre installationer (< 2000). Tredje fas i en trefas 4-ledarinstallation ska vara svart med grå eller vit rand längs hela parten.
Gul Tändtråd. Får ej användas, kan förväxlas med grön/gul. Var i äldre spanska installationer skyddsjord. [1]
Vit Tändtråd/Fas. Kan också vara nolla i äldre installationer.
Orange Tändtråd. I skåp används orange för extern spänning som inte bryts av skåpets huvudbrytare. Undvik orange som tändtråd inne i skåp t ex från intervallur ("timers").
Violett Tändtråd.
Grå Tändtråd. Kan även vara tredje fas i en trefasmatning.
Grön Tändtråd. Får ej användas, kan förväxlas med grön/gul. [1]

Årsmärke vid bilbesiktning[redigera | redigera wikitext]

Gul Grön Röd* Blå Lila
1974 1975 1976 1977 1978
1979 1980 1981 1982
1983 1984 1985 1986
1987 1988 1989 1990
1991 1992 1993 1994
1995 1996 1997 1998
1999 2000 2001 2002
2003 2004 2005 2006
2007 2008 2009 2010

* 1976 orange

Från 2011 och senare används ej längre årsmärken med färgkod.

Samma färgsystem har används för senaste renoveringsår för militära nifeackumulatorer (årsringar på polskruvarna].

[källa behövs]

Färgkoder för återvinning[redigera | redigera wikitext]

Olika kodsystem är i bruk, det här verkar vara det vanligaste för hushållsavfall, kompletterat med Förpacknings & Tidningsinsamlingens system, som enbart inriktar sig på en del avfallstyper. Även kompletterat med San Sacs system.

Färg Avfall Förpacknings & Tidningsinsamlingen San Sac
Blå Papper Pappersförpackningar, tidningar Tidningar, papper, wellpapp
Grå Metall Metallförpackningar Metall/skrot
Vit Plast Glas, ofärgat Textilier, grovsopor, deponi
Grön Glas Glas, färgat Glas
Gul Textil
Orange Brandfarligt Plastförpackningar Brännbart, trä, plast
Röd Miljöfarligt Farligt avfall, batterier
Brun Komposterbart Matavfall, tädgårdsavfall
Lila Ljuskällor, vitvaror, elektronik

Färgkoder för säkringar[redigera | redigera wikitext]

Fastighetssäkringar[redigera | redigera wikitext]

Storlekar:

  • 4 A gänga I
  • 6 A … 25 A gänga II
  • 35 A och 50 A gänga III, vanligen som servissäkringar
Färg Strömstyrka
Brun 4 A Föråldrat. Förr vanligt i 220 V-anläggningar
Grön 6 A
Röd 10 A
Svart 13 A Ny från 2008. Passar i 10 A bottenkontakt
Grå 16 A Förr 15 A
Blå 20 A
Gul 25 A
Svart 35 A
Kopparfärgad 50 A

Fordonssäkringar (typ knivsäkring)[redigera | redigera wikitext]

Dessa sörekommer i två storlekar; den större i äldre fordon. I nyare fordon genomgående den mindre typen. Ett krav för denna typ av säkring är att det ofrånkomliga spänningsfallet ska vara så lågt som möjligt.

Säkringarna sitter ganska hårt fast i sina hållare och tätt tillsammans, varför det är svårt att med fingrarna dra ut dem. Ett litet hjälpverktyg för bekväm utdragning finns ofta inlagt i säkringslådan.

Färg Strömstyrka
Svart 1 A
Grå 2 A
Violett 3 A
Rosa 4 A
Beige/Ljusbrun
eller orange
5 A
Brun 7,5 A
Röd 10 A
Blå 15 A
Gul 20 A
Vit eller
ofärgad (transparent)
25 A
Grön 30 A
Orange 40 A
Röd 50 A
Blå 60 A

Hårdmetall[redigera | redigera wikitext]

Företaget Sandvik AB använder följande färgkod för Coromant-verktyg. [2]

Färg Ståltyp Användningsområde

Svart S1 Mycket slitstark för fin- och grovbearbetning av stål
Vit S2 Slitstarkt och segt för fin- och grovbearbetning av stål
Grön S4 Mycket seg och slitstark för bearbetning av stål. Segare men mindre slitstark än S2
Blå G1 Segare men mindre slitstark än H1 för grovbearbetning av gjutjärn, koppar, aluminium m m.
Brun G2 Mycket seg för bearbetning av trä och träskivor. Även lämpligt för slagverktyg såsom bergborrar och verktyg för stenbearbetning
Gul H1 Mycket slitstarkt och segt för fin- och grovbearbetning av gjutjärn, kopparlegeringar, aluminium, aluminiumlegeringar, glas, porslin, sten, pressmassor
Gul–svart–gul H2 Mera slitstarkt men mindre segt än H1. För bearbetning av synnerligen hårt sltande pressmassor samt för finsvarvning och arborrning av hårt gjutjärn samt högt kisellegerat aluminium.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Gult och grönt är fortfarande tillåtet i klenspänningsinstallationer, men tillgången på sådan tråd i areor grövre än ca 1 mm2 är numera synnerligen begränsad; tillverkningen har i stort sett upphört.
  2. ^ Sandvikens jernverks aktiebolag: Svarvstål, plattor, katalog Sv-543, Esselte AB, Stockholm 1953, sida 4