Föränderlig tofsskivling

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Föränderlig tofsskivling
Stockschwaemmchen.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeSvampar
Fungi
StamBasidiesvampar
Basidiomycota
KlassAgaricomycetes
OrdningAgaricales
FamiljStrophariaceae
SläkteKuehneromyces
ArtFöränderlig tofsskivling
K. mutabilis
Vetenskapligt namn
§ Kuehneromyces mutabilis
Auktor(Schaeff.) Singer & A.H. Sm., 1946
Synonymer
Galerina mutabilis (Schaeff.) P.D. Orton 1960[1]
Dryophila mutabilis (Schaeff.) Quél. 1886[2]
Pholiota mutabilis (Schaeff.) P. Kumm. 1871[3]
Pholiota mutabilis f. mutabilis (Schaeff.) P. Kumm. 1871[3]
Lepiota caudicina Gray 1821[4]
Agaricus mutabilis Schaeff. 1774[5]

Den mykologiska karaktären hos föränderlig tofsskivling:

Gills icon.png
hymenium:
skivor

Convex cap icon.svg
hatt:
välvd

Adnexed gills icon.png
skivtyp:
täta

Edible toxicity icon.png
ätlighet:
ätlig

Mycomorphbox Caution.png

varning

Ring stipe icon.png
fot:
ring

Tan spore print icon.png
sporavtryck:
brun

Saprotrophic ecology icon.png
ekologi:
saprofyt

Föränderlig tofsskivling, även kallad föränderlig stubbskivling (Kuehneromyces mutabilis), en svamp i gruppen skivlingar.

Föränderlig tofsskivling har en i väta gulbrun till mörkbrun hatt, ofta med en puckel i mitten. När svampen är torr är hattmitten ljusare. Hatten är 2 till 6 centimeter bred. Den smala foten, som är försedd med ring, kan vara upp till 10 centimeter hög. Sporerna är mörkbruna, släta, avlånga och omkring 6 × 4 µm i storlek.

Den växer allmänt gyttrad på stubbar av lövträd, främst björk och bok över hela Sverige från vår till höst.

Den är ätlig och god, men bör endast plockas av erfarna svampkännare. Risken för förväxling med den dödligt giftiga dadelbruna hjälmskivlingen, även kallad gifthätting (Galerina marginata), är mycket stor. Dadelbrun hjälmskivling växer främst på barrved, men kan även förekomma på lövträdsstubbar.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ P.D. Orton (1960) , In: Trans. Br. mycol. Soc. 43(2):176
  2. ^ Quél. (1886) , In: Enchir. fung. (Paris):69
  3. ^ [a b] P. Kumm. (1871) , In: Führ. Pilzk. (Zwickau):83
  4. ^ Gray (1821) , In: Nat. Arr. Brit. Pl. (London) 1:603
  5. ^ Schaeff. (1774) , In: Fung. Bavar. Palat. 4:6