Förbundsdagsvalet i Tyskland 2021

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Tyska förbundsdagsvalet 2021
Tyskland
← 2017 26 september 2021 (2021-09-26) 2025 →

Förbundsdagens 598 platser + utjämningsmandat
Valdeltagande76,6 %
  Första parti Andra parti Tredje parti
  2021-01-23 Armin Laschet MG 5860 (cropped).jpg 2021-07-06 Olaf Scholz SPD 8625.JPG 2019-04-10 Tino Chrupalla MdB by Olaf Kosinsky-7654 (cropped).jpg
Alice Weidel 80-16 (cropped).png
Ledare Armin Laschet Olaf Scholz Tino Chrupalla
& Alice Weidel
Parti CDU/CSU SPD AfD
Föregående val 246 mandat
(32,9 %)
153 mandat
(20,5 %)
94 mandat
(12,3 %)
Erhållna mandat 196 206 83
Mandatförändring 50 53 11
Röster 11 173 806 11 949 756 4 802 097
Andel 24,1 % 25,7 % 10,3 %

  Fjärde parti Femte parti Sjätte parti
  2020-02-14 Christian Lindner (Bundestagsprojekt 2020) by Sandro Halank–2.jpg Janine Wissler 2 - 2021-02-27 Digitalparteitag Die Linke 2021 by Martin Heinlein - Cropped.png
Susanne Hennig-Wellsow 2021-02-27 Digitalparteitag Die Linke 2021 by Martin Heinlein - Cropped.png
Annalena Baerbock August 2021 in Kiel 02.jpg
Ledare Christian Lindner Janine Wissler
& Susanne Hennig-Wellsow
Annalena Baerbock
Parti FDP Linke Grüne
Föregående val 80 mandat
(10,7 %)
69 mandat
(9,2 %)
67 mandat
(8,9 %)
Erhållna mandat 92 39 118
Mandatförändring 12 30 51
Röster 5 316 698 2 269 993 6 848 215
Andel 11,5 % 4,9 % 14,8 %

  Sjunde parti
  Südschleswigscher Wählerverband, Logo.svg
Ledare Stefan Seidler
Parti Südschleswigscher Wählerverband
Föregående val kandiderade senast 1961
Erhållna mandat 1
Mandatförändring 1
Röster 55 330
Andel 0,1 %

Förbundskansler före valet

Angela Merkel
CDU/CSU

Förbundskansler efter valet

Olaf Scholz
SPD

Förbundsdagsvalet 2021 var ett val som ägde rum 26 september 2021 för att välja ledamöter till Förbundsdagen, Tysklands federala parlament. Största parti blev Tysklands socialdemokratiska parti (SPD), med 25,7 %.[1] Såväl Olaf Scholz (SPD) som Armin Laschet (CDU/CSU) förklarade dock efter valet att de båda två fortsätter att aspirera på rollen som Tysklands förbundskansler, och avsåg att bilda en koalition med Die Grünen respektive FDP.[2] Christian Lindner (FDP) föreslog därför Annalena Baerbock (Die Grünen) att de båda partierna först skulle förhandla med varandra, innan de sen gick vidare till att förhandla med de båda större partierna.[3]

Den innan valet sittande förbundskanslern Angela Merkel hade inför valet meddelat att hon inte kandiderar, utan kommer att avgå som Tysklands förbundskansler och som ledamot av Förbundsdagen.[4] Hon kvarstår dock som kansler till dess att en ny regering bildats.

Valsystem[redigera | redigera wikitext]

Alla tyska medborgare som har fyllt 18 år, och har bott i Tyskland eller Östtyskland minst tre månader i sträck efter sin fjortonårsdag har automatiskt rösträtt i valet. Någon registrering för att upptas i röstlängden krävs inte. Valbar är alla tyska medborgare över 18 år. Det är möjligt att rösta på plats eller per brev.[5][6]

Valet till förbundsdagen genomförs med så kallad Mixed-member proportional representation, en valmetod som kombinerar majoritetsval i enmansvalkretsar med proportionella val.[7]

Förbundsdagen består av minst 598 ledamöter, och Tyskland är indelat i 299 enmansvalkretsar. Av de totalt 598 ledamöterna väljs hälften, dvs. 299, via personval i enmansvalkretsarna. Dessa 299 mandat kallas direktmandat.[6]

Varje väljare har två röster. Den första rösten (tyska: Erststimme) läggs på en politiker i den valkrets där man bor, den andra rösten (Zweitstimme) läggs på ett parti.[5] Det är andra rösten som avgör hur många mandat varje parti får i Förbundsdagen.[8] Därför är den andra rösten den viktigare rösten.[7]

Mandaten från andrarösten tillsätts från partiernas kandidatlistor, i den ordning som partierna angivit. För att erhålla mandat med hjälp av andraröster krävs dock att partiet fått minst fem procent av rösterna. Undantaget görs för sådana partier som representerar de nationella minoriteterna: sorber, friser, sinti, romer och danskar).[5][6]

Eftersom behovet av antal utjämningsmandat varierar beroende på det sammantagna valresultatet i förstarösternas personval, varierar också antalet ledamöter i förbundsdagen från mandatperiod till mandatperiod. Det kan också inträffa att ett parti får fler direktmandat genom förstarösten än dess proportionella röstandel av andrarösterna. Dessa röster kallas överhängsmandat. För att behålla proportionaliteten kompenseras övriga partier med ytterligare utjämningsmandat, vilket kan leda till en avsevärd utökning av antalet ledamöter i förbundsdagen.[6]

Både första och andra rösten avläggs på samma valsedel, som också ska vikas på ett visst sätt för att de avgivna rösterna inte ska synas när valsedeln läggs i urnan.[9]

Valresultat[redigera | redigera wikitext]

Det preliminära valresultat som presenterades efter valnatten innebär att socialdemokratiska SPD blir största parti med 25,7 % av rösterna. CDU/CSU backar till 24,1 %. De gröna (Die Grünen) gör sitt bästa resultat med 14,8 %, och följs av Freie Demokratische Partei (FDP) med 11,5 % och Alternativ för Tyskland (AfD) med 10,3 %.[1]

Vänsterpartiet Die Linke fick 4,9 % och klarar därmed inte femprocentsspärren för att ta plats i Förbundsdagen. Eftersom de har fått tre direktvalda ledamöter via första rösten får de trots det ett antal ledamöter. Det beror på den så kallade Grundläggande mandatklausulen (Grundmandatsklausel). Denna lagregel garanterar varje parti som har vunnit minst tre valkretsar via första rösten att de får ett antal mandat i proportion till sitt valresultat, även om partiet inte har klarat femprocentsspärren. (Det kan jämföras med det svenska valsystemet där partier som fått minst 12 procent i en valkrets tar plats i Riksdagen oavsett om de klarat fyraprocentspärren.[10]) Därför får Die Linke totalt 39 ledamöter i förbundsdagen.[1][11]

Även Südschleswigscher Wählerverband, som företräder de danskspråkiga grupperna i Schleswig-Holstein, erhöll ett mandat i förbundsdagen. Här är det i stället minoritetsskyddet för de språkliga minoriteterna som gör att partiet får mandat trots att det inte klarar femprocentsspärren.[1][6]

Efter valet, i december 2021 bildades en ny regering bestående av socialdemokratiska SPD, de gröna och det liberala FDP under ledning av Olaf Scholz (SPD).

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] ”Bundestagswahl 2021: Ergebnisse” (på tyska). Der Bundeswahlleiter. https://www.bundeswahlleiter.de/bundestagswahlen/2021/ergebnisse/bund-99.html. Läst 27 september 2021. 
  2. ^ ”German election 2021: Both CDU and SPD aim to form coalitions — live updates” (på engelska). dw.com. Deutsche Welle. https://www.dw.com/en/german-election-2021-tough-coalition-talks-ahead-live-updates/a-59321612. Läst 27 september 2021. 
  3. ^ ”Germany's Green Party and the FDP: Two kingmakers poles apart” (på engelska). dw.com. Deutsche Welle. https://www.dw.com/en/germanys-green-party-and-the-fdp-two-kingmakers-poles-apart/a-59329828. Läst 27 september 2021. 
  4. ^ Merkel confirms she won't seek re-election to CDU party chair” (på engelska). Reuters. 29 oktober 2018. https://www.reuters.com/article/us-germany-politics-merkel-future-idUSKCN1N31KJ. Läst 11 september 2021. 
  5. ^ [a b c] ”Why the German election is so complicated | DW News” (på engelska). Deutsche Welle. 29 augusti 2021. https://www.youtube.com/watch?v=kT6Riwh4hJg. Läst 11 september 2021. 
  6. ^ [a b c d e] ”Wahlsystem der Bundestagswahl 2017 in Deutschland” (på tyska). Wahlrecht.de. Wahlrecht und Besonderheiten. http://www.wahlrecht.de/bundestag/. Läst 11 september 2021. 
  7. ^ [a b] Bildung, Bundeszentrale für politische. ”Erst- und Zweitstimme | bpb” (på tyska). bpb.de. https://www.bpb.de/mediathek/599/erst-und-zweitstimme. Läst 28 september 2021. 
  8. ^ Bildung, Bundeszentrale für politische. ”Zweitstimme | bpb” (på tyska). bpb.de. https://www.bpb.de/nachschlagen/lexika/lexikon-in-einfacher-sprache/250136/zweitstimme. Läst 28 september 2021. 
  9. ^ ”Electoral system - The Federal Returning Officer” (på engelska). bundeswahlleiter.de. https://www.bundeswahlleiter.de/en/bundestagswahlen/2021/informationen-waehler/wahlsystem.html#ee103913-a2a7-4b06-b279-cc3f5051a0d4. Läst 26 september 2021. 
  10. ^ ”Det svenska valsystemet | Informationsverige.se”. www.informationsverige.se. http://www.informationsverige.se/sv/jag-har-fatt-uppehallstillstand/samhallsorientering/boken-om-sverige/att-paverka-i-sverige/det-svenska-valsystemet/. Läst 3 oktober 2021. 
  11. ^ ”Alle Ergebnisse und Grafiken der Bundestagswahl im Überblick” (på tyska). welt.de. Die Welt. 27 september 2021. https://www.welt.de/politik/bundestagswahl/article233164435/Bundestagswahl-Deutschland-hat-gewaehlt-Das-sind-die-Wahlergebnisse.html. Läst 27 september 2021.