Föreningen Heimdal
Föreningen Heimdal | |
Motto | Tradere et resistere Överlåta och motstå |
---|---|
Bildad | 1891 |
Typ | Talarförening |
Säte | Uppsala |
Plats | S:t Larsgatan 10 |
Ordförande | Pontus Westerholm, Östgöta Nation |
Webbplats | http://heimdal.nu/ |
Heimdal är en borgerlig studentförening som bildades i Uppsala den 23 april 1891. Föreningen var ursprungligen utpräglat konservativ även om man vid bildandet fastslog som sin uppgift att utan någon politisk syftning "sammansluta särskilt studenter med intresse för allmänna frågor till gemensamt deltagande i det svenska folkbildningsarbetet". Föreningen har sedermera i sin stadga formulerat sin ideologi såsom "reformvänlig konservatism" men väljer att definiera sig som en borgerlig studentförening öppen för liberala och konservativa studenter i övriga dokument och utåtriktat material.
Verksamhet och organisation
Föreningens officiella pressorgan är Tidskriften Heimdal men föreningen ger även ut "Hornstötar", som liknar debattartiklar, i aktuella frågor.
Flaggskeppet i föreningens verksamhet är de så kallade "torsdagsmötena" vilket är offentliga debattmöten ofta med kända profiler i samhällslivet som talare.[1] I övrigt sysslar föreningen såväl med politisk verksamhet, i form av till exempel studiecirklar och kampanjer, som mer klassiskt studentikos verksamhet. Föreningens stora högtid är en vinterbal kallad "midvinterblotet".
Genom sin historia har många politiker, statsvetare, akademiker och andra kända personer varit aktiva i föreningen. Till dem hör bland andra Gunnar Myrdal, Leif Lewin, Tommy Möller, Emil Uddhammar, Hans Wallmark, Gunnar Heckscher, Claes G. Ryn, Jarl Hjalmarson, Michael Lundholm, Sven Ulric Palme och Anders Borg. Många borgerliga ledarskribenter har bakgrund i föreningen; exempelvis Per Dahl, Maria Eriksson, Per Selstam och Martin Tunström. Bland hedersledamöterna märks general Carl-Eric Almgren, Hubertus Brandenburg, Gösta Bohman, Tage Lindbom, Harald Riesenfeld, Stig Strömholm och Alf Svensson.
Under många år har föreningen varit Sveriges största politiska studentförening. Föreningen var 1942 en av fyra konstituerande medlemmar av Sveriges Konservativa Studentförbund, det nuvarande Fria Moderata Studentförbundet, men utträdde ur detta förbund 1999.
Historia
Äldre historia
Föreningen Heimdal bildades 1891, men det var först 1893 som den fick en utåtriktad verksamhet.
Föreningen utgav tidigt "Föreningen Heimdals folkskrifter" (1893-1907; 87 nr), "Heimdals småskrifter" (1907-08, 3 nr), vilka båda serier utgörs av skrifter med huvudsakligen populärvetenskapligt innehåll, samt "Svensk politik, Föreningen Heimdals politiska småskrifter" (1905-08; 18 nr, fördelade i två band), som avsåg att "belysa viktiga (politiska) frågor, där så behövs, från olika synpunkter" och huvudsakligen utgörs av föreläsningar, som från 1905 på föreningens föranstaltande hölls i Uppsala. Bland de tidigare skribenterna märktes Karl Hildebrand som skrev om Uppsala möte, Rudolf Kjellén som skrev om jordbävningar och vulkanisk verksamhet, Lydia Wahlström som skrev om den svenska kvinnorörelsen och Sigrid Leijonhufvud som skrev om poeten Anna Maria Lenngren och lyfte fram Agneta Horns dagbok ur arkiven.
1893 började föreningen sin föreläsningsverksamhet på landsbygden, delvis med understöd från landstinget, med flera. Denna utvecklades och tog en stor omfattning, i synnerhet i städer och industrisamhällen samt vid regementens mötesplatser, men nedlades så gott som fullständigt 1904 (sammanlagt 1 125 föreläsningar hade då förmedlats), sedan fasta förmedlingsbyråer för föreläsningsverksamheten uppstått (till exempel den på Folkbildningsförbundet i Stockholm och den på Heimdals initiativ upprättade Föreläsningsbyrån vid Uppsala universitet). Från 1906 anordnade föreningen föreläsningar i "hembygdskunskap".
I Uppsala anordnade föreningen före första världskriget aftonunderhållningar för arbetare och arbeterskor, inrättade ett läsrum och så vidare – 1899 började föreningen sin bokförmedlingsverksamhet, genom vilken böcker till nedsatt pris anskaffades till svenska folkbibliotek. Från 1906 upprättade föreningen 12 vandringsbibliotek. 1899 utgavs första upplagan av föreningens "Bokförteckning för svenska folkbibliotek" (ny uppl. 1905). För sin folkbiblioteksverksamhet åtnjöt föreningen (sedan 1906) ett årligt statsanslag å 1 200 kr.
Föreningen utsände från 1897 årligen en populärvetenskaplig artikelserie till landsortstidningar, sedan 1904 en skönlitterär och sedan 1909 en utrikespolitisk. Föreningen har vidare anordnat statistiska undersökningar rörande svenska folkbibliotek (1896-99), lantarbetarförhållanden och emigrationen (1906), tillsammans med andra folkbildningsinstitutioner utfärdat inbjudan till "folkbildningsmöten" (i Uppsala 1901 och Stockholm 1907), anordnat sommarkurser m.m.
Föreningen räknade 1909 169 aktiva medlemmar (studenter) samt 67 "understödjande" och 169 "adjungerade", (till stor del f.d. aktiva medlemmar), personer inom landet, som på olika sätt främjade föreningens verksamhet.
Harald Hjärne, fastän initialt skeptisk, utgjorde under de tidiga åren en stor källa för inspiration. Det var icke ovanligt att ett medlemskap i Heimdal kombinerades med ett lärjungskap hos Hjärne. Flera av dessa kom senare att få framskjutna positioner i samhällslivet; främst kan i detta sammanhang nämnas E. Heckscher, K. G. Westman, N. Herlitz, E. Hjärne och S. Tunberg.[2]
Ungkyrkorörelsens historia kan i hög grad kopplas samman med föreningens tidiga historia. Ungkyrkoledarna H. Akselson, K.B. Westman och G. Dahlqvist var samtliga heimdaliter. Också ungkyrkorörelsens främsta inspiratörer J.A. Eklund, Nathan Söderblom och Einar Billing var medlemmar i Heimdal.[3]
Under perioden 1928-1932 var Heimdal anslutet till Sveriges Nationella Ungdomsförbund. Men föreningen bröt med SNU på grund av att man ogillade SNU:s allt för långtgående högerradikalitet. Två år senare bröt Allmänna Valmansförbundet med SNU.
Föreningens mellankrigstidshistoria är omdiskuterad, särskilt då Föreningen Heimdal hade medlemmar som fritt av egen vilja, utan föreningens stöd, medverkade i det så kallad bollhusmötet (andra som Karl Gustaf Hildebrand hade motsatt uppfattning), då studentkåren tog ställning mot regeringsförslaget att släppa in tio judiska läkare i Sverige. En krets av nationella studenter under ledning av Arvid Fredborg tog 1937 kontroll över Heimdal genom en kuppliknande aktion.[4]
Heimdal har fått kritik av Ola Larsmo, då forskare och journalister under många år var tvungna att ansöka hos föreningen för att få tillgång till sina arkiv.[5][6][7] Föreningen tillsatte en egen utredning, där en av föreningens medlemmar, historikern Henrik Lindberg, fick undersöka sakförhållandena. Lindberg hävdade att föreningen aldrig aktivt tagit ställning i frågan.[8] Föreningen Heimdal beslutade sedermera att från och med 1 juli 2008 ge allmänheten tillgång till sina arkiv.
Nyare historia
Föreningen var en av de föreningar som på 1940-talet bildade det förbund som numera heter Fria Moderata Studentförbundet. År 1994 övervägde Heimdal att utträda ur förbundet. Under flera år hade Heimdal riktat kritik emot hur FMSF fungerade, kritik som delades av framförallt Lundaföreningen FMS-Lund, numer Ateneum, som valde att lämna FMSF. Efter att FMSF på sitt årsmöte gjort ett antal organisatoriska förändringar, varav namnbytet till Fria Högerstudenters Förbund var en, valde Heimdal att stanna kvar och Ateneum valde att återinträda. År 1999 utträdde emellertid föreningen ur förbundet på grund av organisatoriska och politiska meningsskiljaktigheter, något som skedde helt plötsligt efter förbundets årsstämma och den gången utan föregående direkt uttalad opposition mot förbundets riktning, och man är sedan dess fristående.
Heimdals relation till Fria Moderata Studentförbundet präglades alltid av en viss kyla. År 1964 var man var mycket negativ till att FMSF i valrörelsen 1964 officiellt engagerade sig för Medborgerlig samling (MbS) och inte för Högerpartiet. När man år 1969 skulle byta namn från Sveriges Konservativa Studentförbund, förespråkade Heimdal förslaget Fria Studentförbundet istället för Moderata Studentförbundet. Man uppnådde en kompromiss och organisationen tog namnet Fria Moderata Studentförbundet. Såväl 1975 som 1979 drev Heimdal igenom att FMSF skulle anta ett nytt namnn utan ordet ”moderat”, men de tillsatta utredningarna lyckades inte få fram nya förslag. År 1975 önskade FMSF:s ledning ersätta ordet konservativ med ordet liberal i stadgarna. Heimdal delade inte denna åsikt och kompromissen blev att man valde formuleringen ”konservativa och liberala”.
Gunnar Heckschers stipendium för reformvänlig konservatism
Detta pris till minne av Gunnar Heckscher delas ut sedan 1989 ut till den som bäst verkat för detta ändamål. Bland pristagarna finns Peter J. Olsson (1989), Hans Wallmark (1995), Göran Albinsson Bruhner (2001), Martin Tunström (2002), Fredrik Haage (2003), Per Ericson (2005), Tommy Möller (2008), Maria Abrahamsson (2009), Tanja Bergkvist (2010), Johan Lundberg (2011), Stefan Olsson (2012), Johan Wennström (2013), Johan Tralau (2015) Ivar Arpi (2016) och Håkan Boström (2017).
Framstående ordförande
-
Vilhelm Lundström, riksdagsman, klassisk filolog och professor . Ordförande 1893–1895.
-
Einar Billing, Biskop i Västerås stift. Ordförande 1896.
-
Johannes Lindblom, rector magnificus vid Lunds universitet. Ordförande 1903.
-
Johannes Kolmodin, svensk språkvetare och diplomat i Turkiet och Etiopien. Ordförande 1907–1908.
-
Nils Ahnlund, ledamot i Svenska Akademien och historiker. Ordförande 1914–1915.
-
Georg Achates Gripenberg, Finlands ambassadör i Storbritannien, Vatikanen, Sverige och Förenta Nationerna. Ordförande 1915–1916.
-
John Cullberg, Biskop i Västerås stift. Ordförande 1925.
-
Elis Håstad, landshövding i Uppsala län . Ordförande 1926.
-
Jarl Hjalmarson, partiledare för Högerpartiet och landshövding i Gävleborgs län. Ordförande 1929.
-
Gunnar Heckscher, partiordförande i Högerpartiet och Sveriges ambassadör till Indien och Japan . Ordförande 1930–1931.
-
Olof Rydbeck, chef för Sveriges Radio, Sveriges F.N. ambassadör och chef för UNRWA . Ordförande 1937.
-
Sten Nordin, Riksdagsledamot och finansborgarråd i Stockholm. Ordförande 1980–1981.
-
Hans Wallmark Moderat riksdagsledamot, ledamot i Moderaternas partistyrelse, ordförande i Nordiska rådets svenska delegation. Ordförande 1987–1988.
-
Anders Borg, finansminister . Ordförande 1989–1990.
Ordförandelängd
År | Ordförande | Nation |
---|---|---|
1891–1893 | Axel Johansson | Stockholms Nation |
1893–1895 | Vilhelm Lundström | Stockholms Nation[9] |
1895–1896 | Olof Molin | Stockholms Nation[10] |
1896 | Einar Billing | Västmanlands-Dala Nation[11] |
1897 | Arvid Nordlindh | Stockholms Nation |
1898–1899 | Hjalmar Holmquist | Värmlands Nation |
1899 | Karl Axel Fryxell | Värmlands Nation |
1900 | Verner Söderberg | Stockholms Nation |
1901 | Torvald Magnusson Höjer | Stockholms Nation |
1901–1903 | Theodor Odhner | Stockholms Nation |
1903 | Johannes Lindblom | Östgöta Nation |
1904–1905 | Birger Swartling | Södermanland-Nerikes Nation |
1905–1907 | Karl Arvid Edin | Norrlands Nation |
1907–1908 | Johannes Kolmodin | Gotlands Nation |
1908–1909 | Bertil Boëthius | Västmanlands-Dala Nation |
1909–1911 | Nils Herlitz | Stockholms Nation |
1911–1912 | Gustaf Jacobson | Södermanland-Nerikes Nation |
1912–1913 | Karl Ivan Westman | Östgöta Nation |
1913–1914 | Erland Hjärne | Norrlands Nation |
1914–1915 | Nils Ahnlund | Gästrike-Hälsinge Nation |
1915–1916 | Georg Achates Gripenberg | Stockholms Nation[12] |
1916–1917 | H.S. Nyberg | Västmanlands-Dala Nation[13] |
1917–1918 | Nils Quensel | Stockholms Nation[14] |
1918 | Nils Forssell | Stockholms Nation |
1919 | Josef Sandström | Västgöta Nation |
1920 | Sven Ydén | Östgöta Nation |
1920 | Sigfrid von Engeström | Östgöta Nation |
1920 | Göran Hultin | Gästrike-Hälsinge Nation[15] |
1921 | Ferdinand Nilsson | Gästrike-Hälsinge Nation |
1922 | Hilding Bakke | Gästrike-Hälsinge Nation |
1923 | Harry Henschen | Norrlands Nation[16] |
1923 | Ivar Öman | Gästrike-Hälsinge Nation |
1924 | Carl Björkman | Östgöta Nation |
1925 | John Cullberg | Göteborgs Nation |
1925 | Ragnar Ekholm | Uplands Nation |
1926 | Elis Håstad | Uplands Nation |
1927 | Torvald T:son Höjer | Stockholms Nation |
1927–1928 | Karl Thunell | Stockholms Nation |
1928 | Erik Arrhén | Västmanlands-Dala Nation |
1929 | Jarl Hjalmarson | Uplands Nation[17] |
1930 | Karl–Erik Gillberg | Norrlands Nation[18] |
1930 | Erik Gustaf Westman | Smålands Nation |
1930–1931 | Gunnar Heckscher | Stockholms Nation[19] |
1931 | Karl Georg Arrhénius | Värmlands Nation[20] |
1932 | Karl–Gustaf Lagerfelt | Stockholms Nation[21] |
1933 | Kjell Mellander | Uplands Nation |
1933–1934 | Rutger Palme | Uplands Nation[22] |
1934–1935 | Karl Sidenbladh | Stockholms Nation[23] |
1935–1936 | Sven Ulric Palme | Uplands Nation |
1937 | Olof Rydbeck | Stockholms Nation |
1937–1938 | Olof Kaijser | Norrlands Nation[24] |
1938 | Erik Anners | Västmanlands-Dala Nation[25] |
1939–1941 | Igor Holmstedt | Värmlands Nation[26] |
1941–1942 | Adolf Hamilton | Västgöta Nation[27] |
1942 | Nils Andrén | Västmanlands-Dala Nation |
1943 | Sven Ersman | Västmanlands-Dala Nation[28] |
1944 | Erik Anners | Västmanlands-Dala Nation[29] |
1945–1946 | Olof Bruun | Kalmar Nation[30] |
1946 | Gösta Rönn | Västgöta Nation |
1947 | Gunnar Arpi | Västmanlands-Dala Nation |
1948 | Knut Medin | Norrlands Nation |
1949 | Lennart Lilja | Uplands Nation |
1950 | Frans–Erik Berglöf | Gästrike-Hälsinge Nation |
1951 | Lars Gröndal | Göteborgs Nation |
1951–1952 | Åke Liljefors | Uplands Nation[31] |
1952 | Carl Reinhold Tersmeden | |
1952–1953 | Hans von Friesen | |
1953–1954 | Leif Carlsson | |
1954–1955 | Håkan Winberg | Norrlands Nation[32] |
1955–1956 | Stig Arne Hedlund | |
1956–1957 | Ola Carlsson | Västgöta Nation |
1957–1958 | Bengt Fredriksson | |
1958–1959 | Eva Heckscher | |
1959–1960 | Allan Eriksson | |
1960–1961 | Bryn Widmark | |
1961–1962 | Jan Backman | |
1962–1963 | Bo Eklöf | Södermanland-Nerikes Nation[33] |
1963–1964 | Lennart Arvedsson | |
1964–1965 | Lars Ahlmark | |
1965–1966 | Göran Lennmarker | |
1966–1967 | Per Jennische | |
1967–1968 | Jan Wallin | |
1968–1970 | Leif Vindevåg | |
1970–1971 | Ulric Müllern–Aspegren | |
1971–1972 | Per Ledin | |
1972–1973 | Mats Ödman | Östgöta Nation |
1973–1974 | Håkan Müntzing | |
1974–1975 | Sten Bergström | |
1975–1976 | Hans Birger Ekström | |
1976–1977 | Inger Karlsson | |
1977–1978 | Christoffer Hamilton | |
1978–1979 | Per Dahl | |
1979–1980 | Krister Allard (dåv. Jonsson) | |
1980–1981 | Sten R Nordin | Stockholms Nation |
1981–1982 | Emil Uddhammar | Östgöta Nation |
1982–1983 | Ulla Hamilton (dåv. Ericson) | Västgöta Nation |
1983–1984 | Michael Lundholm | Östgöta Nation |
1984–1985 | Lars Niklasson | Norrlands Nation |
1985–1986 | Carl–Gustaf Lundin | Uplands Nation |
1986–1987 | Susanne Wallmark (dåv. Lundh) | Västgöta Nation |
1987–1988 | Hans Wallmark | Norrlands Nation |
1988–1989 | Susanne Karlsson Enger | |
1989–1990 | Anders Borg | Östgöta Nation |
1990–1991 | Henrik Toremark | Värmlands Nation |
1991–1992 | Johan Sundeen | Stockholms Nation |
1992–1993 | Erik Kristow | Norrlands Nation |
1993–1994 | Anna Borg (dåv. Johansson) | Östgöta Nation |
1994–1995 | Fredrik Haage | Stockholms Nation |
1995–1996 | Björn Olsson | Norrlands Nation |
1996–1997 | Eva Strömer (dåv. Danielsson) | Västmanlands-Dala Nation |
1997–1998 | Johan von Zweigbergk | Södermanland-Nerikes Nation |
1998–1999 | Per Selstam | Norrlands Nation |
1999–2000 | Daniel Engberg | Västmanlands-Dala Nation |
2000–2001 | Niclas Thorselius | Stockholms Nation |
2001–2002 | Fredrik Hardt | Stockholms Nation |
2002–2003 | Emma Jakoby | |
2003–2004 | Mikael Haglund | |
2004–2005 | Mathias Persson | Västmanlands-Dala Nation |
2005–2006 | Christopher Lagerqvist | Norrlands Nation |
2006–2007 | Kristin Wisell (dåv. Forsberg) | |
2007–2008 | Li Jansson | Västmanlands-Dala Nation |
2008–2010 | Anders Montelius | Västmanlands-Dala Nation |
2010–2011 | Daniel Bergström | Västmanlands-Dala Nation |
2011–2012 | Robert Vickström | Stockholms Nation |
2012–2013 | Alexandra Braf | Södermanland-Nerikes Nation |
2013–2014 | Erik Hårdén | Västmanlands-Dala Nation |
2014–2015 | Christoffer Orméus | Östgöta Nation |
2015–2016 | Balder Jonsson | Västgöta Nation |
2016 | Fredrik Sixtensson | Smålands Nation |
2016–2017 | Stefan Tovesson | Södermanland-Nerikes Nation |
2017– | Pontus Westerholm | Östgöta Nation |
Noter
- ^ http://heimdal.nu/?page_id=26
- ^ Tergel, Alf Ungkyrkomännen: arbetarfrågan och nationalismen 1901-1911 sid. 104-105.
- ^ Ibid. sid. 117
- ^ Arvid Fredborg, Destination Berlin (1985), s. 74-75. Fredborg använder själv ordet "kupp" för att beskriva aktionen.
- ^ Ola Larsmo, Djävulssonaten: ur det svenska hatets historia (2007).
- ^ Expressen: "Ur det svenska hatets historia".
- ^ Dagens Nyheter: Heimdal vid Mimers brunn.
- ^ Egen rapport: Heimdal inte med vid Bollhusmötet[död länk]
- ^ ”82 (Inbjudningsskrifter till de högtidligheter hvarmed trehundraårsminnet av Upsala möte kommer att firas den 5-7 september 1893 / Promovendi & Inbjudan af Anton N Sundberg (1818-1900), Thore M Fries (1832-1913))”. runeberg.org. http://runeberg.org/upsalam300/prominbjud/0090.html. Läst 21 maj 2017.
- ^ ”82 (Inbjudningsskrifter till de högtidligheter hvarmed trehundraårsminnet av Upsala möte kommer att firas den 5-7 september 1893 / Promovendi & Inbjudan af Anton N Sundberg (1818-1900), Thore M Fries (1832-1913))”. runeberg.org. http://runeberg.org/upsalam300/prominbjud/0090.html. Läst 21 maj 2017.
- ^ ”237 (Biografisk matrikel över Svenska kyrkans prästerskap / 1934)”. runeberg.org. http://runeberg.org/bioprast/1934/0237.html. Läst 21 maj 2017.
- ^ ”Juridiska examina vårterminen 1917. | SvJT”. svjt.se. http://svjt.se/svjt/1917/345?search=Georg%20Achates%20Gripenberg. Läst 17 maj 2017.
- ^ ”717 (Vem är det : Svensk biografisk handbok / 1969)”. runeberg.org. http://runeberg.org/vemardet/1969/0733.html. Läst 27 februari 2017.
- ^ ”Juridiska examina vårterminen 1920. | SvJT”. svjt.se. http://svjt.se/svjt/1920/186?search=Nils%20Quensel%201920. Läst 17 maj 2017.
- ^ ”Juridiska examina höstterminen 1922. | SvJT”. svjt.se. http://svjt.se/svjt/1923/150?search=g%C3%B6ran%20hultin. Läst 17 maj 2017.
- ^ ”Juridiska examina höstterminen 1922. | SvJT”. svjt.se. http://svjt.se/svjt/1923/151. Läst 17 maj 2017.
- ^ ”Juridiska examina höstterminen 1929. | SvJT”. svjt.se. http://svjt.se/svjt/1930/221?search=Jarl%20Hjalmarsson%201929. Läst 17 maj 2017.
- ^ ”Juridiska examina vårterminen 1928. | SvJT”. svjt.se. http://svjt.se/svjt/1928/622?search=Karl%E2%80%93Erik%20Gillberg. Läst 17 maj 2017.
- ^ ”Gunnar Heckscher; Student under mellankrigstiden” (på svenska). Svensk Tidskrift. http://www.svensktidskrift.se/gunnar-heckscher-student-under-mellankrigstiden/. Läst 17 maj 2017.
- ^ ”NOTISER. | SvJT”. svjt.se. http://svjt.se/svjt/1932/501. Läst 17 maj 2017.
- ^ ”Juridiska examina höstterminen 1932. | SvJT”. svjt.se. http://svjt.se/svjt/1933/103. Läst 17 maj 2017.
- ^ ”Juridiska examina höstterminen 1934. | SvJT”. svjt.se. http://svjt.se/svjt/1935/209. Läst 17 maj 2017.
- ^ ”Juridiska examina höstterminen 1933. | SvJT”. svjt.se. http://svjt.se/svjt/1934/207. Läst 17 maj 2017.
- ^ ”Juridiska examina läsåret 1939—40 | SvJT”. svjt.se. http://svjt.se/svjt/1940/667?search=Olof%20Kaijser%201939. Läst 17 maj 2017.
- ^ ”Juridiska examina höstterminen 1941. | SvJT”. svjt.se. http://svjt.se/svjt/1942/286?search=Erik%20Anners. Läst 17 maj 2017.
- ^ ”Juridiska examina läsåret 1939—40 | SvJT”. svjt.se. http://svjt.se/svjt/1940/667?search=Igor%20Holmstedt. Läst 17 maj 2017.
- ^ ”Juridiska examina läsåret 1939—40 | SvJT”. svjt.se. http://svjt.se/svjt/1940/668. Läst 17 maj 2017.
- ^ ”Juridiska examina vårterminen 1943. | SvJT”. svjt.se. http://svjt.se/svjt/1943/653. Läst 17 maj 2017.
- ^ ”Juridiska examina höstterminen 1941. | SvJT”. svjt.se. http://svjt.se/svjt/1942/286?search=Erik%20Anners. Läst 17 maj 2017.
- ^ ”Juridiska examina vårterminen 1944. | SvJT”. svjt.se. http://svjt.se/svjt/1944/830. Läst 17 maj 2017.
- ^ ”Juridiska examina andra halvåret 1953. | SvJT”. svjt.se. http://svjt.se/svjt/1954/208. Läst 17 maj 2017.
- ^ ”Riksdagens lagutskott | SvJT”. svjt.se. http://svjt.se/svjt/1960/159. Läst 17 maj 2017.
- ^ ”Juridiska examina första halvåret 1965 | SvJT”. svjt.se. http://svjt.se/svjt/1965/461. Läst 17 maj 2017.
Externa länkar
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926.