Förgasare

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Dellorto Förgasare från en Piaggio Sfera
Trippelförgasare på SAAB tvåtakt
Fyrportsförgasare av fabrikat Holley

En förgasare, förr kallad karburator[1], är en anordning som blandar bränsle och luft i en ottomotor. På större moderna ottomotorer är förgasaren i regel ersatt med ett bränsleinsprutningssystem. Förgasare används fortfarande på mindre motorer till bland annat motorcyklar, mopeder, gräsklippare, motorsågar, trädgårdsmaskiner och elverk.

Historia[redigera | redigera wikitext]

De flesta förgasarmotorer har en förgasare, men vissa har flera stycken. Det gäller främst högprestandamotorer och motorer med fler än fyra cylindrar. Ett alternativ till att ha flera förgasare är att använda förgasare med flera portar, så kallade registerförgasare. På V8-motorer i högprestandautförande är fyrportsförgasare en vanlig lösning. Dessa fungerar i princip som två parallellkopplade tvåportsförgasare.

Äldre förgasare hade ofta en uppåtriktad luftström, så kallad stigförgasare, men nyare varianter brukar ha en luftström som går nedåt (fallförgasare) eller horisontellt (horisontalförgasare).

Förgasare tillverkas eller har tillverkats bland annat av företagen SU (Skinner Union), Carter, Holley, Bing, Mikuni, Dell'Orto, Tillotson, Walbro, Solar, Piereburg, Zenith, Stromberg, Keihin, Solex och Weber.

Principer[redigera | redigera wikitext]

Förgasare arbetar enligt Bernoullis princip (se även venturirör). Genom att ett trottelspjäll, som påverkas av gasreglaget, vrids, regleras lufttillförseln genom förgasaren. Det undertryck som uppstår på grund av den snabba luftströmmen suger in bränsle i densamma.

Konstruktion[redigera | redigera wikitext]

Det finns två varianter av förgasare, konstant förgasare och variabel förgasare.

Konstant förgasare[redigera | redigera wikitext]

Denna konstruktion har en fast förgasarhals. I denna typ av förgasare är det den varierande undertrycket i venturiröret som förändrar bränsleflödet; denna konstruktion används ofta hos förgasare till bilar.

Variabel förgasare[redigera | redigera wikitext]

Dessa modeller som har konstant undertryck och horisontellt luftflöde. Båda har en rörlig kolv som styrs av undertrycket i insugningsröret. Längst ner på kolven sitter en bränslenål som styr flödet av bränsle från ett munstycke. Eftersom kolven är rörlig och kan ändra på förgasarens innerdiameter är luftens hastighet genom förgasaren i stort sett konstant oavsett motorns belastning och varvtal. Bränslenålens utformning avgör hur mycket bränsle som sugs in på respektive varvtal. En sliten nål kan alltså orsaka hög bränsleförbrukning. Detta upptäcks oftast vid en årlig kontrollbesiktning, då avgasvärdena mäts.

Den vanligaste förgasaren är SU-förgasaren och liknande modeller från bland annat Hitachi och Zenith Stromberg.

Choke[redigera | redigera wikitext]

Många förgasare är försedda med ett kallstartsreglage som kallas för choke. Choken används till att justera bränsle- och luftblandningen i förgasaren. Choke-spjället minskar lufttillförseln och ökar därmed bränsletillförseln i förgasaren, vilket behövs vid kallstart. När motorn uppnått normal driftstemperatur så behövs ingen extra bränsletillförsel längre och choken skall då inte användas alls. Choke-reglaget kan vara manuellt eller automatiskt.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Karburator”. Nationalencyklopedin. 2013. http://www.ne.se/karburator. Läst 29 maj 2013.