Svenska kyrkans församlingar
Svenska kyrkans församlingar utgör de minsta administrativa enheterna inom samfundet. Svenska kyrkans territoriella församlingsindelning omfattar hela Sverige. Indelningen beslutas av stiftsstyrelsen i respektive stift.
En församling inom Svenska kyrkan kallades fram till relationsändringen år 2000 även för kyrklig kommun, som motsats till den borgerliga kommunen.
Svenska kyrkans församlingar hade hand om folkbokföringen i Sverige fram till 1991, och därefter utgick folkbokföringen fortfarande från dessa församlingar fram till 1 januari 2016, då Sverige i stället fick distrikt.[1]
Församlingstyper
[redigera | redigera wikitext]De allra flesta av kyrkans församlingar är territoriella församlingar, som avser ett visst geografiskt område och tillsammans täcker hela Sverige.[2][3] Som huvudregel gäller att en kyrkotillhörig person tillhör den territoriella församling där hen är kyrkobokförd.[4]
Kyrkan har även ett fåtal icke-territoriella församlingar som definieras av församlingsomsorgen om en viss personkrets, ibland kopplat till en viss geografisk avgränsning.[3] Hit räknas hovförsamlingen och de tysk- respektive finskspråkiga nationella församlingarna samt militärförsamlingar.[5][6] Åren 1746–1941 fanns även särskilda församlingar för samer.[7] Den som uppfyller kyrkoordningens kriterier för medlemskap i respektive församling kan efter ansökan bli kyrkobokförd i en icke-territoriell församling i stället för sin territoriella församling.[6] Sedan 2006 finns fem icke-territoriella församlingar.
Sedan 1600-talet särskilda utlandsförsamlingar för kyrkans medlemmar utomlands.[8][9] Medlem i en utlandsförsamling är den medlem i Svenska kyrkan som är boende i utlandet och som har betalat medlemsavgift till församlingen.
Ledning, förtroendevalda och personal
[redigera | redigera wikitext]Två eller fler församlingar kan samverka inom ett pastorat som då utgör en kyrklig samfällighet. Pastoratet styrs i första hand av ett kyrkoråd som (oftast) är valt av kyrkofullmäktige som väljs av pastoratets kyrkotillhöriga invånare i kyrkovalet. Församlingar som ingår i pastorat har ett av pastoratets kyrkofullmäktige valt församlingsråd som styrelse.
Församlingar som inte ingår i pastorat har kyrkofullmäktige och kyrkoråd, men inte församlingsråd.
Verksamheten leds av en kyrkoherde, som också är självskriven ledamot av kyrkorådet (och församlingsråden).
Enligt Kyrkoordningen ska det finnas en kyrkoherde och minst en kyrkomusiker, som ska vara kantor eller organist, för varje församling.
I församlingen kan även andra präster än kyrkoherden och komministrar tjänstgöra, till exempel pastorsadjunkter och kontraktsadjunkter. Dessa är då anställda av stiftet och inte församlingen eller pastoratet.
Övriga anställda kan vara komminstrar, diakoner, församlingspedagoger, assistenter i församlingsarbete (församlingsassistenter, diakoniassistenter, barn- och ungdomsledare), församlingshemsvärdar (motsvarande), och personal för administration, fastighetsskötsel, griftegårdsskötsel och begravningsverksamhet.
Se även
[redigera | redigera wikitext]- Kyrksocken
- Lista över Svenska kyrkans församlingar
- Sveriges administrativa indelning
- Sveriges indelning
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Fotnoter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Cecilia Olla (12 juni 2014). ”Framtidens folkbokföring efter distrikt istället för församling”. Riksantikvarieämbetet. http://www.raa.se/2014/06/framtidens-folkbokforing-efter-distrikt-istallet-for-forsamling-2/. Läst 1 januari 2016.
- ^ ”territoriell församling”. www.ne.se. NE Nationalencyklopedin AB. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/territoriell-f%C3%B6rsamling. Läst 23 februari 2026.
- ^ [a b] Kyrkoordning 2026, Inledning, Andra Avdelningen.
- ^ Kyrkoordning 2026, 1–1a §§ 35 kapitlet.
- ^ ”församling”. www.ne.se. NE Nationalencyklopedin AB. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/f%C3%B6rsamling. Läst 23 februari 2026.
- ^ [a b] Kyrkoordning 2026, 2–9 §§ 35 kapitlet.
- ^ ”Lappförsamlingar befäste utanförskap för samer”. www.svenskakyrkan.se. Svenska kyrkan. https://www.svenskakyrkan.se/lappforsamlingar-befaste-utanforskap-for-samer. Läst 23 februari 2026.
- ^ ”Svenska kyrkan i utlandet”. www.ne.se. NE Nationalencyklopedin AB. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/svenska-kyrkan-i-utlandet. Läst 23 februari 2026.
- ^ Kyrkoordning 2026, 12–14 §§ 2 kapitlet.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Kyrkoordning för Svenska kyrkan (Lydelse: 1 januari 2026). Svenska kyrkan. 2026. https://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=2978930&ptid=. Läst 23 februari 2026
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Svenska kyrkans församlingar (svenska)
- Svenska kyrkans kyrkoordning (svenska)
| |||||||||||||||||||||||||||||
