Förskola i Sverige

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här artikeln handlar om förskola i Sverige. För förskolan ur ett globalt perspektiv, se Förskola.
Förskolan Solviksängen i Bromma.
Förskolan Altorp.

Förskolan i Sverige är en verksamhet för barn i åldrarna 1–5 år. Förskolans syfte formuleras i skollagen: "Förskolan ska stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda barnen en trygg omsorg. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. Förskolan ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och förbereda barnen för fortsatt utbildning".

I Sverige är kommunerna enligt lag ansvariga att erbjuda förskola för barn som är folkbokförda i Sverige, vilket sker från och med ett års ålder.[1] Precis som fritidshemmet är verksamheten frivillig, och sedan 1970-talet har allt fler barn skrivits in i verksamheten.[2]

På förskolor arbetar förskollärare som ansvarar för att förskolan följer målen i läroplanen.[3] Där kan även arbeta annan personal som barnskötare[4] och pedagoger med särskild inriktning eller kompetens.[3] Verksamheten leds av en rektor, tidigare kallad förskolechef och dessförinnan föreståndare.

Enskild förskola betecknar förskola som inte drivs av kommunen, utan av annan huvudman.

Fram till 1998 reglerades förskolan i socialtjänstlagen. Då delades förskolan upp i daghem och deltidsgrupp. Daghemmens syfte var då till stor del att ta hand om barnen under tiden föräldrarna arbetade, medan deltidsgruppen (deltidsförskola) var skolförberedande verksamhet om tre timmar på förmiddag eller eftermiddag för de barn som snart skulle börja skolan. Andra äldre svenska namn för motsvarande verksamheter är småbarnsskola,[5] barnkrubba (kommer av att det nyfödda Jesusbarnet enligt Bibelns berättelse vilade i en krubba), barnstuga, kindergarten, storbarnkammare och barnträdgård (en direkt översättning av det tyska ordet Kindergarten, som ibland även använts på svenska). Den tidigare svenska förskolan för 6-åringar motsvaras sedan 1998 av förskoleklass.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Barnavården i Sverige var till en början en filantropisk verksamhet och växte fram ur en social nödvändighet; industrialiseringen gjorde det omöjligt för arbetande föräldrar att uppfostra och undervisa sina barn hemma. De tidigaste formerna av barnomsorg för de yngre barnen kallades småbarnsskola och barnkrubba. Dessa småbarnsinstitutioner växte i Sverige fram i början av 1800-talet och var heldagsomsorger med tydlig religiös prägel som riktade sig till de fattigaste barnen. Småbarnsskolans syfte var att uppfostra barnen i en religiös anda, medan barnkrubborna endast var till för vård utan pedagogiska element.

Vid mitten av 1850-talet grundades Häggbladska småbarnsskolan, också kallad Bildningsanstalt för små barn, vid Sergelgatan i Stockholm av Hanna och Ulla Häggblad, döttrar till Hedemoras kyrkoherde J. Häggblad och kusiner till Per Erik Svedbom. Skolan utformades efter kindergartensystemet, som Ulla Häggblad (senare Beskow) hade studerat under Louise Fröbel i Hamburg.[6] För pojkarnas del fungerade den Staaffska skolan som en överbyggnad för denna.

Fröbels barnträdgårdsrörelse, Kindergarten, nådde Sverige 1896 och var en halvdagsomsorg med utbildningssyfte. På grund av avgifterna var den endast tillgänglig för de rikaste medborgarna. Inom barnträdgårdarna lades fokus på naturen, då kunskap och välmående endast ansågs möjligt att uppnå genom närhet till naturen. Barnträdgården var ett pedagogiskt komplement till hemmet, medan modern hade det övergripande ansvaret för omsorgen.

Folkbarnträdgården öppnades i Norrköping 1904, ett projekt av systrarna Ellen och Maria Moberg. Det var ett försök att kombinera barnkrubbornas heldagsomsorg med barnträdgårdarnas pedagogiska verksamhet. I vissa kretsar strävade man efter att sammanfoga omsorg med utbildning på det sättet, medan andra motsade sig detta.[7] Politikern Alva Myrdal publicerade boken Stadsbarn (1935) där hon argumenterade för en liknande småbarnsinstitution kallad "storbarnkammaren", som var menad att väva samman del- och heltidsomsorgen. Målet var också att göra denna typ av omsorg tillgänglig för alla samhällsklasser, till skillnad från barnträdgårdarna som riktade sig till välbärgade familjer.[8] Myrdal förkastade även religionens roll i småbarnsverksamheten och argumenterade för ett mer vetenskapsbaserat innehåll. Myrdal kom att ha en stor inverkan på vilken riktning förskolan utvecklades i.

År 1943 fattade riksdagen beslut om att den svenska förskoleverksamheten skulle benämnas daghem och lekskola i stället för barnkrubba respektive barnträdgård.[9] Detta trots protester från bland andra Stina Sandels som ville behålla titeln barnträdgård i syfte att värna Fröbels arv. Även önskemål från den tidens barnträdgårdslärarinnor om en koppling till skolans verksamhet avslogs.

Barnstugeutredningen tillsattes 1968 med uppdrag att bland annat skriva ett pedagogiskt program för förskolan.[10] När Barnstugeutredningens resultat kom ut 1972 i två volymer valde man samtidigt att lansera begreppet förskola som det officiella samlingsnamnet för både del- och heltidsomsorg. Detta för att markera verksamhetens pedagogiska grund.[11] Trots detta lever ordet dagis, förkortningen av begreppet daghem som stiftades 1943, kvar i folkmun.

Allt sedan barnstugeutredningens ingripande har förskolan tagit fler och fler steg i riktning mot skolans verksamhet:

  • 1996 togs ett politiska beslut om att förskolan skulle integreras med skola och skolbarnomsorg.
  • 1998 flyttades således ansvaret för förskolan från socialdepartementet till utbildningsdepartementet och förskolan är nu en del av utbildningsväsendet. Förskolan ingår inte i skolplikten men är en rättighet för barn mellan 1 och 5 år.
  • 1998 kom förskolans läroplan ut. En revidering av denna gjordes år 2010 som bland annat understryker förskollärarnas och förskolechefens ansvar.
  • 2018 kom ännu en revidering av läroplanen ut där även barnskötarnas roll kom i fokus.

Tidslinje[redigera | redigera wikitext]

  • 1836 – De första småbarnsskolorna startades i Nora och Stockholm
  • 1854 – Den första barnkrubban, Kungsholmens barnkrubba, öppnades i Stockholm
  • 1896 – Privata barnträdgårdar, efter tysk modell (Kindergarten), öppnade i Stockholm
  • 1899 – Systrarna Ellen (1874–1955) och Maria Moberg (1877–1948) startade folkbarnträdgården i sitt barnhem i Norrköping. Systrarna kom även senare att driva förskollärarutbildningar.
  • 1902 – Den första svenska barnavårdslagstiftningen kom
  • 1935 – Alva Myrdals bok Stadsbarn publicerades
  • 1943 – Efter en statlig utredning beslutades om statsbidrag till förskolor och barnkrubbor
  • 1968 – Regeringen tillsatte Barnstugeutredningen och begreppet "förskola" lanserades som samlingsord för den svenska barnomsorgen
  • 1972 – Barnstugeutredningen blev klar och lade grunden för förskolelagen, som infördes 1975[12]
  • 1975 – Kommunerna ålades att ansvara för förskola till alla sexåringar
  • 1991 – Rätten till bidrag för personaldrivna daghem infördes
  • 1995 – Rätten till förskola utökades till att gälla från ett års ålder
  • 1998 – En läroplan för förskolan infördes och barnomsorgen flyttades från socialdepartementet till utbildningsdepartementet
  • 2002 – Maxtaxa infördes
  • 2003 – Allmän förskola för fyra- och femåringar infördes [13]
  • 2006 – Etableringsfrihet för förskolor och fritidshem infördes[14]
  • 2010 – Läroplanen från 1998 reviderades[15] och allmän förskola för treåringar infördes
  • 2018 – Läroplanen reviderades ytterligare[16]

Förskolans uppdrag[redigera | redigera wikitext]

En läs- och skrivavdelning på en förskola.
En projektvägg på en förskola.

Den svenska förskolan vänder sig till barn mellan 1 och 5 år och motsvaras av det som tidigare kallades daghem. Förskolans läroplan säger att ”utbildningen ska utgå från en helhetssyn på barn och barnens behov, där omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet”.[17] Förskolans uppgift är att möjliggöra för vårdnadshavare att studera eller förvärvsarbeta, samt att bedriva pedagogisk verksamhet som synliggör varje barns individuella behov och främjar barnens välbefinnande, lärande, lek och utveckling.

I Sverige har vårdnadshavare, som studerar eller förvärvsarbetar, rätt att placera sina barn i förskola från ett års ålder. Barnet har rätt att behålla platsen om vårdnadshavaren blir arbetslös eller föräldraledig. Från och med höstterminen det år barnet fyller tre år har det rätt till allmän förskola 525 timmar per år, vilket motsvarar 15 timmar i veckan.[18] Den allmänna förskolan är avgiftsfri, för övrig förskola betalar föräldrarna en avgift. De flesta kommuner följer maxtaxan som baseras på föräldrarnas inkomst, där högsta avgiften är 1 260 kr i månaden för första barnet.

Förskolan regleras av skollagen. All förskoleverksamhet är skyldig att följa en läroplan, läroplan för förskolan (Lpfö 18) fastställd av Sveriges regering. Läroplanen för förskolan är i sin struktur uppbyggd som övriga läroplaner och definierar mål, men inte metoder. Till skillnad från det obligatoriska skolväsendets läroplan innehåller förskolans enbart så kallade strävansmål och inte uppnåendemål. Det är upp till den enskilda förskolan och pedagogerna att välja vilken pedagogik och vilka strategier de använder för att främja lärandet mot dessa strävandemål, att skapa möjligheter för lärande i förskolan.

Föräldrar har numera stor möjlighet att påverka vilken förskola deras barn ska få tillhöra. Allt fler förskolor har en särskild pedagogisk inriktning (exempelvis Reggio Emilia eller Waldorf) eller kunskapsprofil (exempelvis miljö, språk eller matematik).

Pedagogisk miljö i förskolan[redigera | redigera wikitext]

Den pedagogiska miljön på en förskola ger förutsättningar för vad barnen kan uttrycka och på vilka sätt.[19]

Utformning av den pedagogiska miljön[redigera | redigera wikitext]

Utformningen av den pedagogiska miljön i förskolan kan ha betydelse för hur barn blir uppfattade. Är barnen i en miljö som för dem är ointressant kan de uppfattas på ett negativt sätt – så som rastlösa eller ”stökiga” – medan samma barn i en miljö som för dem är intressant kan uppfattas på ett mer positivt sätt – så som kompetenta och engagerade. Den pedagogiska miljön kan även bidra till barnets självbild.[20][21] Utformningen av den pedagogiska miljön på en förskola handlar om:

  • Fysiska miljön (exempelvis möbler och leksaker
  • Osynliga miljön (föreställningar och tankar som pedagogerna har).[19][21]

Pedagogisk miljö som den tredje pedagogen[redigera | redigera wikitext]

Inom Reggio Emilia talas det om miljön som den tredje pedagogen, med detta menas att när miljön som barnen möter på förskolan är intressant, meningsfull och utmanande kan den ses som en tredje pedagog för barnen. Med de andra två pedagogerna för ett barn menas de andra barnen och pedagogerna.[19][22]

Dokumentation i förskolan[redigera | redigera wikitext]

Arbetet i förskolan ska enligt Läroplan för förskolan dokumenteras för att kunna följas upp, utvecklas och utvärderas. Förskollärare har ett ansvar för att varje barns lärande och utveckling dokumenteras. För att kunna följa barns kunskapsutveckling och utveckla verksamheten ska arbetslaget använda olika former av dokumentation.[23] Dokumentation i förskolan kan i vid bemärkelse innebära att samla in och sammanställa olika former av information.[24] Dokumentation i förskolan förekommer både i analog och digital form. Valet av dokumentationsform får konsekvenser för vad som synliggörs i dokumentationen.[25] Den ska ha ett tydligt syfte och fokus.[26] I förskolan förekommer exempelvis dokumentation med papper och penna[27] samt med digitala verktyg som smartmobil eller pekplattor. De senare innehåller funktioner för filminspelning, ljudupptagning, fotografering och anteckningsmöjligheter.[28]

Fotografering[redigera | redigera wikitext]

Fotografering är ett verktyg för vuxna och barn. Fotografering i förskolan sker i syftet att dokumentera så synliggörs barnens lärande i förskolan.[27]

Ljudupptagning[redigera | redigera wikitext]

Ljudupptagning används för att göra det möjligt att minnas händelser och samspel i efterhand.[27]

Film[redigera | redigera wikitext]

Filminspelning i förskolan används för att göra det möjligt att fånga sekvenser innehållande ljud, rörelser och kroppsspråk.[29]

Spaltdokumentation[redigera | redigera wikitext]

Med hjälp av spaltdokumentation går det att se olika händelseförlopp bland barnen.[29] Spaltdokumentation består av ett schema med tre spalter som görs med papper och penna. Vanligt förekommande rubriker i de tre spalterna är vad barnen gör, vad de säger och egna reflektioner.[27]

Surfplattan som ett digitalt verktyg i en pedagogisk lärmiljö.

Mediepedagogik[redigera | redigera wikitext]

Mediepedagogik i kan användas förskolan i Sverige. Det handlar om att använda olika medier som inspiration i det pedagogiska arbetet i barnets utvecklingsprocess. Avsikten med mediepedagogik i förskolan är att utveckla barns förståelse för sin omvärld.[30]

Digitala verktyg[redigera | redigera wikitext]

Digitala verktyg utgör en central del i ett mediepedagogiskt arbete.[31] Med digitala verktyg kan barnets läs- och skrivutveckling främjas.[32]

Olika former av IT-verktyg har blivit en självklar del på många förskolor runt om i landet. Surfplattan är ett av de digitala verktyg som används i pedagogiken. Surfplattan kan även användas som ett dokumentationsverktyg i förskolans verksamhet.[33]

Läroplanen för förskolan[redigera | redigera wikitext]

I Läroplanen för förskolan framgår att barn behöver förmåga att kommunicera och söka sig ny kunskap eftersom vi lever i ett samhälle som är präglat av ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Vidare uttrycker läroplanen formuleringar som att verksamheten ska präglas av demokrati.[19]

I Läroplanen för förskolan (kapitel 2.2) framgår att "förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa." Vidare står det att "förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar".[34]

Hållbar utveckling i förskolan[redigera | redigera wikitext]

Förskolans läroplan (lpfö 98)[20] består av mål som svensk förskola ska arbeta mot. En stor del av läroplanen handlar om hur lärare i förskolan ska arbeta mot att fostra demokratiska samhällsmedborgare med acceptans mot olikheter.[20] Förskolan har i uppgift att utbilda barn som litar på sin förmåga och har viljan att frambringa någonting nytt.[19]

Läroplanen för förskolans mål inom språk och kommunikation, naturvetenskap och teknik samt matematik har förtydligats i den reviderade läroplanen.[20] Läroplanen för förskolan innehåller även mål inom uppföljning, utvärdering och utveckling.[35]

Förskolans utemiljö[redigera | redigera wikitext]

Utelek på Havrens förskola i Burlövs kommun.

Med utemiljö i förskolan menas miljön barnen har tillgång till ute på förskolan, deras utegård. I läroplanen 98, reviderad 2016 skriver man att:

”Barnen ska kunna växla mellan olika aktiviteter under dagen. Verksamheten ska ge utrymme för barnens egna planer, fantasi och kreativitet i lek och läran de såväl inom hus som utomhus. Utomhusvistelsen bör ge möjlighet till lek och andra aktiviteter både i planerad miljö och i naturmiljö.” (s 7)[36]

Lärande i utemiljö[redigera | redigera wikitext]

Under 1970-talet kom regler om hur de olika delarna av utegården skulle se ut för att bidra till barnens utvecklande lärande. Till exempel skulle inspirerande miljöer för sandlek, rörelselek, bygglek, vattenlek, trädgårdsskötsel och djurskötsel vara minst 55 kvadratmeter.[37]

Idag finns nya regler om hur utegården på förskolan skall vara uppbyggd i Plan- och bygglagen (PBL).[38]

Odling[redigera | redigera wikitext]

Något många förskolor använder sig av är plantering och kompost på förskolans utegård.[39]

Effekter av förskolan[redigera | redigera wikitext]

Syftet med förskolan är att

  • föräldrarna ska kunna arbeta
  • främja barnens hälsa och utveckling.
  • bidra till att barnens livschanser ska utjämnas.

År 2017 gjorde Folkhälsomyndigheten en översyn av aktuell forskning som visar att förskolan har positiva effekter på barnens psykiska hälsa, och senare, studieresultat.[40] En forskningsöversikt från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) visar att barn som gått i förskola i allmänhet inte har högre kognitiva färdigheter, men utbildar sig längre och har högre lön och sysselsättning som vuxna. I den senare rapporten analyserades studier som skattat effekter av att gå i förskola genom så kallade naturliga experiment där deltagandet i förskola inte är beroende av egenskaper hos barnet eller dess föräldrar, utan snarare av politiska beslut eller reformer.[41]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Ahlgren Marianne, red (2016). Samhällsguiden: en handbok i offentlig service (28:e omarbetade upplagan). Stockholm: Wolters Kluwer. sid. Kap. 2. Libris 19579989. ISBN 9789138326800 
  2. ^ ”Barn och personal i förskolan hösten 2012”. Skolverket. 14 mars 2013. https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65a4a6/1553964867680/pdf2983.pdf. Läst 20 november 2022. 
  3. ^ [a b] ”Så här fungerar förskolan”. www.skolverket.se. https://www.skolverket.se/for-dig-som-.../elev-eller-foralder/skolans-organisation/sa-har-fungerar-forskolan. Läst 18 december 2022. 
  4. ^ Arnér, Elisabeth (2009). Barns inflytande i förskolan - en fråga om demokrati (1:3). Lund: Studentlitteratur AB. sid. 42 
  5. ^ Vallberg Roth, Ann-Christine (2011). De yngre barnens läroplanshistoria (2:1). Lund: Studentlitteratur AB 
  6. ^ Heckscher, Ebba, Några drag ur den svenska flickskolans historia: under fleres medverkan samlade, Norstedt & söner, Stockholm, 1914
  7. ^ Halldén, Gunilla (2009). "Daghem eller förskola - Beteckningarnas innebörder". I: Lind, J. Lindgren, C. Sjöberg, M. & Zetterqvist Nelson, K. Historien, barnen och barndomarna: vad är problemet? En vänbok till Bengt Sandin. Linköping: Linköpings universitet. Libris 11442994 
  8. ^ Myrdal, Alva (1935). Småbarnen i städerna. Ingår i: Simmons-Christenson, G., red (1981). Tankar om små barns fostran. Stockholm: Natur & Kultur 
  9. ^ Hatje, Ann-Katrin (1999). Från treklang till triangeldrama: barnträdgården som ett kvinnligt samhällsprojekt under 1880-1940-talen. Lund: Historiska media. ISBN 9789188930545 
  10. ^ Nordin-Hultman, Elizabeth (2004). Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande (1). Stockholm: Liber 
  11. ^ Halldén, Gunilla (2009). "Daghem eller förskola - Beteckningarnas innebörder". I: Lind, J. Lindgren, C. Sjöberg, M. & Zetterqvist Nelson, K. Historien, barnen och barndomarna: vad är problemet? En vänbok till Bengt Sandin. Linköping: Linköpings universitet. sid. 129. Libris 11442994 
  12. ^ ”Nationalencyklopedin – Barnstugeutredningen”. http://www.ne.se/barnstugeutredningen. Läst 11 november 2011. 
  13. ^ Skolverket: Maxtaxa och allmän förskola Arkiverad 5 augusti 2007 hämtat från the Wayback Machine.
  14. ^ Riksdagen - Utbildningsutskottets betänkande 2005/06:UbU13
  15. ^ Skolverket: Läroplan för förskolan. Reviderad 2010. Arkiverad 9 juni 2012 hämtat från the Wayback Machine.
  16. ^ ”Läroplan för förskolan, Lpfö 18”. www.skolverket.se. https://www.skolverket.se/publikationsserier/styrdokument/2018/laroplan-for-forskolan-lpfo-18. Läst 19 september 2021. 
  17. ^ ”Läroplan (Lpfö 18) för förskolan”. www.skolverket.se. https://www.skolverket.se/undervisning/forskolan/laroplan-for-forskolan/laroplan-lpfo-18-for-forskolan. Läst 20 december 2020. 
  18. ^ Skollag (2010:800) Kap. 8, 16 § "skollagen"
  19. ^ [a b c d e] Lundgren Öhman, Ulla-Karin (2014). Mediepedagogik på barnens villkor.. ISBN 978-91-9817-622-3. Läst 12 november 2016 
  20. ^ [a b c d] ”Läroplan för förskolan Lpfö 98”. Arkiverad från originalet den 3 februari 2017. https://web.archive.org/web/20170203124113/http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf2442.pdf%3Fk%3D2442. Läst 12 november 2016. 
  21. ^ [a b] Elm Fristorp och Lindstand, Annika och Fredrik (2012). Design för lärande i förskolan 
  22. ^ Strong-Wilson, Teresa; Ellis, Julia. ”Children and Place: Reggio Emilia's Environment As Third Teacher”. Theory Into Practice 46 (1): sid. 40–47. doi:10.1080/00405840709336547. ISSN 0040-5841. http://dx.doi.org/10.1080/00405840709336547. Läst 21 februari 2017. 
  23. ^ ”Läroplan för förskolan. Reviderad 2016”. www.skolverket.se. Arkiverad från originalet den 7 november 2018. https://web.archive.org/web/20181107035602/https://www.skolverket.se/publikationer?id=2442. Läst 20 februari 2017. 
  24. ^ Vallberg Roth, AnnChristine; Månsson, Annika (2010). ”Dokumentation och bedömning i förskolan”. i Riddersporre, Bim & Persson, Sven. Utbildningsvetenskap för förskolan. Stockholm: Natur & kultur 
  25. ^ Svenning, Bente (2011). Vad berättas om mig?: barns rättigheter och möjligheter till inflytande i förskolans dokumentation. Lund: Studentlitteratur 
  26. ^ ”Kvalitetsarbete i praktiken”. www.skolverket.se. Arkiverad från originalet den 17 mars 2017. https://web.archive.org/web/20170317055040/https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D3381. Läst 20 februari 2017. 
  27. ^ [a b c d] ”Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan: Pedagogisk dokumentation”. www.skolverket.se. http://www.skolverket.se/publikationer?id=2808. Läst 20 februari 2017. [död länk]
  28. ^ Parnell, Will; Bartlett, Jackie (2012). ”iDocument: How smartphones and tablets are changing documentation in preschool and primary classrooms”. YC Young Children (Washington: National Association for the Education of Young Children) 67 (3): sid. 50-57. ISSN 15386619. Arkiverad från originalet den 16 mars 2017. https://web.archive.org/web/20170316205806/http://www.naeyc.org/yc/pastissues/2012/may. Läst 16 mars 2017.  Arkiverad 16 mars 2017 hämtat från the Wayback Machine.
  29. ^ [a b] Wehner-Godée, Christina (2010). Att fånga lärandet: pedagogisk dokumentation med hjälp av olika medier (2. uppl). Stockholm: Libris 
  30. ^ Lundgren Öhman, Ulla-Karin (red.) (2014). Mediepedagogik på barnens villkor. Stockholm: Lärarförlaget 
  31. ^ Åkerblom, Therés (2014). Barns förmågor på en digital arena. I:Mediepedagogik på barnens villkor 
  32. ^ Forsling, Karin (2011). Digital kompetens i förskolan. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:490546/FULLTEXT01.pdf. Läst 21 februari 2017 
  33. ^ Svensson Helena och Johansson Veronica (2013). Surfplattan som pedagogiskt verktyg i förskolan. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:661929/FULLTEXT01.pdf. Läst 21 februari 2017 
  34. ^ Skolverket (98 rev. 2016). Läroplanen för förskolan. http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf2442.pdf%3Fk%3D2442  Arkiverad 3 februari 2017 hämtat från the Wayback Machine.
  35. ^ ”Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan”. Arkiverad från originalet den 23 november 2016. https://web.archive.org/web/20161123110406/http://www.skolverket.se/skolutveckling/kvalitetsarbete. Läst 12 november 2016. 
  36. ^ ”Läroplan för förskolan Lpfö 98 reviderad 2016”. Arkiverad från originalet den 4 december 2016. https://web.archive.org/web/20161204134739/http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf2442.pdf%3Fk%3D2442. Läst 30 november 2016. 
  37. ^ Mårtensson, Fredrika (2004). Landskapet i leken: en studie av utomhuslek på förskolegården 
  38. ^ ”Utemiljöer som allmänt intresse”. Boverket. Arkiverad från originalet den 4 februari 2017. https://web.archive.org/web/20170204090046/http://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/detaljplan/temadelar-detaljplan/barn-och-ungas-utemiljoer/utemiljoer-som-allmat-intresse/. Läst 3 februari 2017. 
  39. ^ Åkerblom, Petter (2000). Gröna Fakta 2000:4, Barnens rättigheter – vuxnas skyldigheter 
  40. ^ ”Förskolans påverkan på barns hälsa – en genomgång av den vetenskapliga litteraturen”. https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/3addb7a81de44a8b8a8f4bfa29b8306c/forskolans-paverkan-barns-halsa-01086.pdf. Läst 20 december 2018. 
  41. ^ ”Universal preschool programs and long-term child outcomes: A systematic review”. https://www.ifau.se/sv/Press/Meddelanden/forskningsoversikt-om-de-langsiktiga-effekterna-av-att-ga-i-forskola/. Läst 20 december 2018. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Företrädare:
-
Utbildning i Sverige
1–6 år
Efterträdare:
Förskoleklass