Försvarsbeslutet 1924

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Försvarsbeslutet 1924 eller Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1924 var ett planerat försvarsbeslut, vilken presenterades av regeringen Trygger för riksdagen den 1 februari 1924.[1] Proposition röstades ned av riksdagen den 24 maj 1924, vilket senare ledde till att Ernst Trygger avgick som statsminister den 18 oktober 1924 och efterträddes av Hjalmar Branting. Hjalmar Branting som ledde sin tredje socialdemokratiska regering, hade överst på sin dagordningen nedskärning av svenska försvaret, [2][3] vilket presenterades genom propositionen Kungl. Maj.ts proposition nr 50 år 1925, vilken låg grunden till försvarsbeslutet 1925.

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Den 18 oktober 1917 tillträdde regeringen Edén och bland dess första uttalanden var att en begränsning av försvarsväsendet borde prövas efter första världskrigets slut. Regeringen Edén tillsätta en kommission för att utreda en begränsning av den stora stegringen av försvarsutgifterna, vilken. Första halvåret av 1919 presenterade kommissionen sitt utlåtande varefter den samtidigt upplöstes. Den 12 november 1919 igen om en ny allmän revision, där statsministern menade att den revision borde vara bestämmande. Den nya försvararevisionen, som gjordes av en parlamentariska kommission, utarbetade ett förslag till revision av Sveriges försvarsväsende. Den 15 mars 1923 presenterade försvararevisionen dess slutliga betänkande och förslag undertecknades. Efter att regeringen Trygger tillträdde den 19 april 1923 inkom yttranden från generalskommission, arméförvaltningen, marinförvaltningen, chefen för marinstaben och chefen för sjöfartsverket. Vilka sammanställde i sitt yttrande gällande försvarsrevisionens betänkande, att med hänsyn till Sveriges militärpolitiska läge, var en minskning av försvarsorganisation och försvarsberedskap ej önskvärd. Därmed föreslog regeringen Trygger i sin proposition 1924 att bibehålla huvudgrunderna av 1914 års försvarsorganisation, i syfte att ha möjlighet till att snabbt utveckla försvarets samt stärka försvarsberedskapen vid behov. Vilket bestod i det stora hela att bibehålla storleken på den årliga värnpliktskontingenten samt bibehålla antalet truppförband.[1] Den nya organisation var planerad att införas under perioden 1 juli 1925—den 30 juni 1926.[1]

Armén[redigera | redigera wikitext]

Regeringen föreslog att bibehålla arméns indelningen i fred av arméns trupper på sex arméfördelningar, Bodens trupper och Gotlands trupper. Där varje arméfördelning skulle kvarstå med en organisation av 4 infanteriregementen, 1 kavalleriregemente, 1 artilleriregemente och 1 trängkår. Dock föreslogs förändringar gällande kustfästningarna, Där Karlskrona grenadjärregemente och Vaxholms grenadjärregemente, utgjorde infanteribesättningar vid Karlskrona kustfästning och Vaxholms kustfästning, föreslogs avvecklas och ersättas av infanteritrupper ur Kronobergs regemente och Norra skånska infanteriregementet samt Svea livgarde och Göta livgarde. Vidare föreslogs att den, vid mobilisering, självständiga kavallerifördelningen med Skånska husarregementet och Skånska dragonregementet samt en ridande division ur Wendes artilleriregemente avvecklades. Istället skulle ett nytt kavalleriregemente bildas och benämnas Skånska kavalleriregementet och överta något av etablissementen i Malmö eller Helsingborg. Det kasernetablissement som var under uppförande till Södra skånska infanteriregementet föreslogs avbrytas. Istället skulle Södra skånska infanteriregementet förläggas till Skånska dragonregementets kasernetablissement i Ystad, samt bibehålla Södra skånska infanteriregementets tidigare övningsplats i Revinge.[1]

Positionsartilleriregementet, som tillsammans Karlsborgs artillerikår utgjorde fältarméns tunga artilleriformationer, föreslogs att dess material skulle överföras på fördelningsartilleriregementena. Istället skulle Karlsborgs artillerikår omorganiseras till Luftvärnsartilleriregementet med förläggning i Karlsborg. Positionsartilleriregementet skulle i sin tur bilda Arméartilleriregementet, vilket föreslogs förläggas till Positionsartilleriregementets kasernetablissement samt det närbelägna Fredrikshov i Stockholm. Första intendenturkompaniet som var förlagda till just Fredrikshov, föreslogs omlokaliseras till Örebro för att samlokaliseras med Livregementets grenadjärer inom dess kasernetablissement. Regeringen föreslog även att stridsvagnsbataljon om tre kompanier skulle bildas och förläggas till Stockholm. Det med bakgrund till att Stockholm hade de bästa möjligheterna både praktiskt och teoretiskt gällande studier och försök av stridsvagnar. Bataljonen föreslogs bli en del av Svea livgarde, men förläggas till Svea artilleriregementes kasernetablissement. Fälttelegrafkåren som var förlagda till stadsdelen Marieberg i Stockholm föreslogs omlokaliseras till ett nytt kasernetablissement på Järvafältet. Även om försvarsrevisionen hade föreslagit att Fälttelegrafkåren skulle förläggas till det nyuppförda kasernetablissementet i Linköping. Dock menade regeringen i sitt förslag att en försäljning av Mariebergsområdet skulle ge medel till att uppföra ett nytt etablissement på Järvafältet. Fälttelegrafkåren föreslogs omorganiseras till regemente och förläggas på två orter, där telegrafbataljonen i Stockholm och radiobataljonen samlokaliseras med Västmanlands regemente inom dess kasernetablissement. Vidare föreslogs att omlokalisera fästningsingenjörkompaniet i Vaxholm till kårens kasernetablissement på Järvafältet.[1]

Gällande det från 1914 av riksdagen beslutande om uppförande av ett kasernetablissement i Östersund, föreslogs att Norrlands ingenjörkår istället skulle förläggas till Jämtlands fältjägarregementes kasernetablissement. Även den förplägnadsanstalten som var planerad i Östersund för Fjärde intendenturkompaniet föreslogs att avbrytas. Istället föreslogs kompaniet kvarstå i Sollefteå för att samlokaliseras med Västernorrlands regemente inom dess kasernetablissement.[1]

Det fästa försvaret, det vill säga arméns fästningar, föreslogs reduceras med en fästning, Karlsborgs fästning. Vilken ansågs så pass föråldrad att någon ytterligare motivering ansågs onödig till förslaget. Dock föreslogs att fästning skulle och bibehålles endast såsom förrådsplats och förläggningsort för vissa truppförband. Tingstäde fästning föreslogs bibehållas då en avveckling inte skulle medföra några inga nämnvärda besparingar eller vinna andra fördelar. Även Bodens fästning föreslogs kvarstå i organisationen, då den ansågs utgöra ett skydd för de nordliga landsdelarna och för stridskrafters uppmarsch i Norrbotten, men även för att utgöra en stödjepunkt för dessas rörliga operationer. Dock hade synpunkter först fram för en avveckling av Bodens fästning, det för att frigöra fästningsbesättningens bundna truppförbanden för istället användas av Norrbottens regemente för det tidiga gränsförsvaret, men även för uppsättandet av ett ytterligare arméartilleriregemente vid sidan om Bodens artilleriregemente.[1]

Avvecklade förband[redigera | redigera wikitext]

Nya förband[redigera | redigera wikitext]

Omlokaliserade förband[redigera | redigera wikitext]

Kasernetablissement[redigera | redigera wikitext]

Flygvapnet[redigera | redigera wikitext]

Regeringen föreslog att arméns flygtrupper i Fälttelegrafkåren skulle avskiljas och bilda arméflygkåren. Som huvudförläggningsplats för föreslogs Malmslätt samt med flygskolor, detachement och flygstationer vid Ljungbyhed, Rinkaby, Östersund och Boden. Arméflygkåren skulle sammansättas av jakt- och eskortflygplan, spaningsflygplan samt bombflygplan. Det för att första hand för avvärjande och bekämpande av luftanfall, men även för att tillgodose arméns behov samt dess operationer. Regeringen föreslog i sin proposition att Arméflygkåren skulle bilda den 1 juli 1925 och var helt organiserad den 1 juli 1929.[1]

Gällande marinens flygväsende föreslogs att den skulle avskiljas och bilda marinflygkåren med Hägernäs som huvudförläggningsplats samt permanenta flygstationer vid Karlskrona och Göteborg. Marinflygkåren skulle ha i uppgift som kustbevakning, eldledning för och bekämpande av luftanfall mot sjöstyrkor och kustfästningar samt även fjärrspaning, bomb- och torpedanfall mot fiendens fasta anläggningar och fartyg. De flygplan som föreslogs till kåren var spaningssjöflygplan, jaktsjöflygplan samt bomb- och torpedsjöflygplan. Regeringen föreslog i sin proposition att Marinflygkåren skulle bilda den 1 juli 1925 och var helt organiserad den 1 juli 1929. Som stöd för förläggningsmöjligheter i Hägernäs föreslogs pansarbåten Göta iordningställas som logementsfartyg.[1]

Arméflygkåren[redigera | redigera wikitext]

  • Chef med kårstab
  • 1. kompaniet, flygskola i Ljungbyhed, fortsättningsskola i Rinkaby, samt utbildning av flygmekaniker vid Malmslätt.
  • 2. kompaniet, jagarflygskola och skjutskolor samt utbildning av flygmekaniker för dessa skolor och för flygdetachementen med förläggning vid Malmslätt, Hästholmen, Östersund och Boden
  • 3. kompaniet, verkstads- och förrådstjänst samt utbildning av specialmekaniker och hantverkspersonal med förläggning vid Malmslätt
  • Flygdetachement i Boden och Östersund
  • Vinterutbildningen i Boden och Östersund
  • Artilleriskjutskola utbildning i artillerieldobservation i Skillingaryd
  • Flygspanarskolan i Malmslätt/Rinkaby/Skillingaryd

Marinflygkåren[redigera | redigera wikitext]

  • Chef med kårstab
  • 1. kompaniet, flygskoleutbildning förlagd till Hägernäs, med ständigt detachement vid flygdepån i Stockholm.
  • 2. kompaniet, flygskoleutbildning förlagd till Karlskrona, med ständigt detachement i Göteborg
  • Provisoriska flygstationer i Gustavsvik (Härnösand), Umeå och Fårösund
  • Vinterflygskola i Hägernäs

Marinen[redigera | redigera wikitext]

Flottan[redigera | redigera wikitext]

Enligt 1914 års försvarsbeslut skulle kustflottan 1929 bestå av sju pansarskepp av typ Sverige. Då endast tre av den fartygstypen var färdig inför regeringen proposition föreslog marinen att sex av äldre pansarskeppen kvarstå i kustflottan. Äran, Wasa och Dristigheten föreslogs att övergå till lokalstyrkorna, vilka samtidigt skulle få en längre mobiliseringstid. Pansarkryssaren Fylgia och torpedkryssaren Psilander föreslogs kvarstå i kustflottan. Två torpedkryssare, Jacob Bagge och Örnen, hade föreslagits att förläggas till materielreserven, medan regeringen istället föreslog att det skulle kvarstå i kustflottan. Istället skulle äldre kanonbåtar utgå. Vidare föreslogs att under tiden 1924–1929 skulle ersättningsbyggnad av krigsfartygsmateriel, omfattande nybyggnad av fyra jagare, tre torpedundervattensbåtar och två motortorpedbåtar, äga rum. Flottans stationer skulle utgöras av Stockholm station med en förläggningskapacitet på 600 man, samt Karlskrona station med förläggningskapacitet 1000 man. Under stationsbefälhavaren i Stockholm löd Göteborgs örlogsdepå och skeppsgossekåren i Marstrand.[1]

Flottans fartyg enligt propositionen[redigera | redigera wikitext]

Fartyg Typ Deplacement Färdigbyggt år Ålder år 1923 Kustflottan Lokalstyrka Materialreserven
HMS Gustaf V Pansarskepp 7600 1921 2
HMS Drottning Victoria Pansarskepp 7600 1921 2 1
HMS Sverige Pansarskepp 7600 1917 6 1
HMS Oscar II Pansarskepp 4600 1907 16 1
HMS Manligheten Pansarskepp 3800 1904 19 1
HMS Tapperheten Pansarskepp 3800 1903 20 1
HMS Wasa Pansarskepp 3800 1902 21 1
HMS Äran Pansarskepp 3800 1902 21 1
HMS Dristigheten Pansarskepp 3600 1901 22 1
HMS Niord Pansarskepp 3700 1899 24 1
HMS Thor Pansarskepp 3700 1899 24 1
HMS Fylgia Pansarkryssare 5000 1907 16 1
HMS Clas Fleming Minkryssare 1800 1914 9 1
HMS Psilander Torpedkryssare 850 1900 23 1
HMS Jacob Bagge Torpedkryssare 850 1898 25 1
HMS Örnen Torpedkryssare 850 1897 26 1
HMS Wrangel Jagare 560 1918 5 1
HMS Wachtmeister Jagare 560 1918 5 1
HMS Munin Jagare 460 1912 11 1
HMS Hugin Jagare 460 1911 12 1
HMS Vidar Jagare 460 1910 13 1
HMS Ragnar Jagare 460 1909 14 1
HMS Sigurd Jagare 460 1909 14 1
HMS Wale Jagare 460 1908 15 1
HMS Magne Jagare 460 1905 18 1
HMS Mode Jagare 460 1902 21 1
HMS Vega Torpedbåt 120 1912 11 1
HMS Vesta Torpedbåt 120 1912 11 1
HMS Polaris Torpedbåt 120 1910 13 1
HMS Perseus Torpedbåt 120 1910 13 1
HMS Regulus Torpedbåt 120 1910 13 1
HMS Antares Torpedbåt 120 1909 14 1
HMS Årcturus Torpedbåt 120 1909 14 1
HMS Altair Torpedbåt 120 1909 14 1
HMS Argo Torpedbåt 120 1909 14 1
HMS Castor Torpedbåt 120 1909 14 1
HMS Pollux Torpedbåt 120 1909 14 1
HMS Thetis Torpedbåt 120 1909 14 1
HMS Astrea Torpedbåt 120 1909 14 1
HMS Spica Torpedbåt 120 1908 15 1
HMS Plejad Torpedbåt 120 1905 18 1
Torpedbåt nr 5 Torpedbåt 60 1908 15 1
Torpedbåt nr 6 Torpedbåt 60 1908 15 1
Torpedbåt nr 7 Torpedbåt 60 1907 16 1
Torpedbåt nr 8 Torpedbåt 60 1907 16 1
Torpedbåt nr 9 Torpedbåt 60 1907 16 1
Torpedbåt nr 10 Torpedbåt 60 1909 14 1
Torpedbåt nr 11 Torpedbåt 60 1909 14 1
Torpedbåt nr 12 Torpedbåt 60 1908 15 1
Torpedbåt nr 14 Torpedbåt 60 1908 15 1
Torpedbåt nr 15 Torpedbåt 60 1908 15 1
Motortorpedbåten nr 1 Motortorpedbåt 11 1919 4 1
Motortorpedbåten nr 2 Motortorpedbåt 11 1919 4 1
HMS Hvalen Undervattensbåt 1
HMS Uttern Undervattensbåt 1921 2 1
HMS Illern Undervattensbåt 1921 2 1
HMS Bävern Undervattensbåt 1921 2 1
HMS Valrossen Undervattensbåt 1920 3 1
HMS Sälen Undervattensbåt 1920 3 1
HMS Hajen Undervattensbåt 1920 3 1
HMS Delfinen Undervattensbåt 1915 8 1
HMS Tumlaren Undervattensbåt 1914 9 1
HMS Svärdfisken Undervattensbåt 1914 9 1
HMS Abborren Undervattensbåt 1916 7 1
HMS Braxen Undervattensbåt 1916 7 1
HMS Gäddan Undervattensbåt 1915 8 1
HMS Laxen Undervattensbåt 1915 8 1
U-båten nr 2 Undervattensbåt 1909 14 1
U-båten nr 3 Undervattensbåt 1909 14 1
U-båten nr 4 Undervattensbåt 1910 13 1
HMS Oden Depåfartyg 3700 1897 26 1
HMS Svea Depåfartyg 3050 1886 37 1
HMS Blenda Depåfartyg 500 1874 49 1
HMS Disa Depåfartyg 500 1877 46 1
HMS Skagul Depåfartyg 600 1878 45 1
HMS Rota Depåfartyg 600 1878 45 1
HMS Skuld Depåfartyg 600 1879 44 1
HMS Svensksund Kanonbåt 400 1891 32 1
Sökaren Vedettbåt 225 1918 5 1
Sveparen Vedettbåt 225 1918 5 1
Sprängaren Vedettbåt 225 1918 5 1
Vedettbåten nr 19 Vedettbåt 70 1914 9 1
Vedettbåten nr 20 Vedettbåt 105 1896 27 1
Vedettbåten nr 21 Vedettbåt 80 1894 29 1
Vedettbåten nr 22 Vedettbåt 80 1894 29 1
Vedettbåten nr 23 Vedettbåt 60 1903 20 1
Vedettbåten nr 24 Vedettbåt 60 1903 20 1
Vedettbåten nr 25 Vedettbåt 60 1903 20 1
Vedettbåten nr 26 Vedettbåt 60 1903 20 1
Vedettbåten nr 27 Vedettbåt 60 1903 20 1
Vedettbåten nr 28 Vedettbåt 60 1903 20 1
Vedettbåten nr 29 Vedettbåt 60 1903 20 1
Vedettbåten nr 30 Vedettbåt 60 1903 20 1
Vedettbåten nr 31 Vedettbåt 60 1903 20 1
Vedettbåten nr 32 Vedettbåt 60 1903 20 1
Vedettbåten nr 33 Vedettbåt 60 1903 20 1
Vedettbåten nr 34 Vedettbåt 60 1903 20 1
Vedettbåten nr 35 Vedettbåt 60 1903 20 1
Vedettbåten nr 36 Vedettbåt 60 1903 20 1
Vedettbåten nr 37 Vedettbåt 60 1903 20 1
HMS Verdande Lasarettsfartyg 500 1878 45 1
HMS af Chapman Skeppsgossefartyg 1350 1888 35 1
HMS Jarramas Skeppsgossefartyg 350 1900 23 1
HMS Najaden Skeppsgossefartyg 350 1897 26 1
HMS Falken Skeppsgossefartyg 140 1877 46 1
HMS Thule Logementsfartyg 3350 1893 30 1
HMS Göta Logementsfartyg 3350 1891 32 1
HMS Freja Logementsfartyg 1600 1885 38 1
HMS Saga Logementsfartyg 1600 1877 46 1
HMS Vanadis Logementsfartyg 1600 1862 61 1
HMS Norrköping Logementsfartyg 1400 1858 65 1

Organisation 1925[redigera | redigera wikitext]

Den nya organisation var planerad att införas under perioden 1 juli 1925—30 juni 1926.[1]

Arméfördelningar[redigera | redigera wikitext]

Bodens trupper[redigera | redigera wikitext]

Gotlands trupper[redigera | redigera wikitext]

Infanteriet[redigera | redigera wikitext]

Kavalleriet[redigera | redigera wikitext]

Artilleriet[redigera | redigera wikitext]

Ingenjörtrupperna[redigera | redigera wikitext]

Trängtrupperna[redigera | redigera wikitext]

Trängtrupperna skulle utgöras av sex kårer, en för varje arméfördelning, samt vara i fred bestå av en kårstab samt två trängkompanier och ett sjukvårdskompani.

Intendenturtrupperna[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g h i j k] ”Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1924”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/kungl-majts-proposition-nr-20_DL3020b1/html. Läst 23 mars 2019. 
  2. ^ Hundra år i Sverige1924, Hans Dahlberg, Albert Bonniers, 1999
  3. ^ Sverige 1900-talet1924, NE, Bra Böcker, 2000

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]