Försvarsbeslutet 1942

Försvarsbeslutet 1942 eller FB 42 (även kallad femårsplanen) var ett försvarsbeslut som fattades av Sveriges riksdag den 17 juni 1942.

Bakgrund

När andra världskriget bröt ut den 1 september 1939 stod Sveriges krigsmakt på samma bräckliga grund som efter 1925-års försvarsbeslut, genom en dåligt utrustad och samövad Krigsmakt, i praktiken stod man med ett neutralitetsförsvar istället för ett existensförsvar. Genom Sovjetunionens anfall över Finland (Finska vinterkriget), bildades en samlingsregering i Sverige, där Per Albin Hansson kvarstod som statsminister. Den nya regeringen tillsatte en ny försvarskommission, vilken lade fram ett förslag där man ville satsa på både kvalité och kvantitet. Den 17 juni 1942 klubbades beslutet igenom under stor samstämmighet. Kostnadsramen för Krigsmakten ökades till 755 miljoner per år, vilket var över 600 miljoner kronor per år mer än vad man hade ansett nödvändigt vid 1936-års försvarsbeslut.

Centralt

En ny militärområdesindelning genomfördes, fältförbanden behöll benämningen arméfördelningar och skildes från den geografiska organisationen, där varje område fick benämningen militärområde (milo).

Militärområde	Stabsort	Aktivt	Kommentar
I.militärområdet	Kristianstad	1942–1966	Omorganiserades 1966 till Södra militärområdet
II.militärområdet	Östersund	1942–1966	Omorganiserades 1966 till Nedre Norrlands militärområde
III.militärområdet	Skövde	1942–1966	Omorganiserades 1966 till Västra militärområdet
IV.militärområdet	Stockholm (1942–1963) Strängnäs (1963–1966)	1942–1966	Omorganiserades 1966 till Östra militärområdet
V.militärområdet	Stockholm (1942) Karlstad (1942–1966)	1942–1966	Omorganiserades 1966 till Bergslagens militärområde
VI.militärområdet	Boden	1942–1966	Omorganiserades 1966 till Övre Norrlands militärområde
VII.militärområdet	Visby	1942–1966	Omorganiserades 1966 till Gotlands militärkommando

Armén

För arméns del innebar beslutet att krigsorganisationen skulle utökas med två arméfördelningar och totalt omfattas av sex stycken. Utöver det tillkom tre stycken nya truppslag, Luftvärnet avskildes från artilleriet, pansartrupperna avskildes från infanteriet samt det helt nya truppslaget tygtrupperna. Infanteriet kom att åläggas att sätta upp ett dubbleringsregemente, vilka kom att organiseras som fältregemente.

Artilleriet

Förbandskod	Förbandsnamn	Aktivt	Kommentar
A 9	Bergslagens artilleriregemente	1943–2000	Omorganiserades 2000 till Artilleriregementet

Infanteriet

Dubbleringsförbanden erhöll det ordinarie regementets nummer plus 30. Hallands regementet (I 16) satte således upp ett dubbleringsregementet som fick beteckningen I 46. Samtliga regementen erhöll egna namn. Tex. Södra skånska infanteriregementets (I 7) dubbleringsregemente I 37 fick namnet Malmöhus regemente. Dessa kom senare att ersättas av brigader som tillkom genom 1948-års försvarsbeslut.

Förbandskod	Dubbleringsregemente	Aktivt	Fältregemente	Förbandskod	Garnisonsort
I 31	Stockholms infanterireg	1942–1949	Svea livgarde	I 1	Stockholm
I 33	Nerikes regemente	1942–1949	Livregementets grenadjärer	I 3	Örebro
I 34	Östgöta infanteriregemente	1942–1949	Livgrenadjärregementet	I 4	Linköping
I 35	Härjedalens regemente	1942–1949	Jämtlands fältjägarregemente	I 5	Östersund
I 36	Kristianstads regemente	1942–1949	Norra skånska infanteriregementet	I 6	Kristianstad
I 37	Malmöhus regemente	1942–1949	Södra skånska infanteriregementet	I 7	Ystad
I 38	Roslagens regemente	1942–1949	Upplands regemente	I 8	Uppsala
I 41	Blekinge regemente	1942–1949	Kronobergs regemente	I 11	Växjö
I 42	Norra Smålands regemente	1942–1949	Jönköpings-Kalmar Regemente	I 12	Eksjö
I 43	Kopparbergs regemente	1942–1949	Dalregementet	I 13	Falun
I 44	Gästriklands regemente	1942–1949	Hälsinge regemente	I 14	Gävle
I 45	Västgöta regemente	1942–1949	Älvsborgs regemente	I 15	Borås
I 46	Varbergs regemente	1942–1949	Hallands regemente	I 16	Halmstad
I 47	Göteborgs regemente	1942–1949	Bohusläns regemente	I 17	Uddevalla
I 50	Lapplands regemente	1942–1949	Västerbottens regemente	I 20	Umeå
I 51	Ångermanlands regemente	1942–1949	Västernorrlands regemente	I 21	Sollefteå

Luftvärnet

Förbandskod	Förbandsnamn	Aktivt	Kommentar
Lv 1	Karlsborgs luftvärnsregemente	1920–1961	Omnumrerat från A 9
Lv 2	Östgöta luftvärnsregemente	1938–1962	Omnumrerat från A 10
Lv 3	Stockholms luftvärnsregemente	1939–2000	Omnumrerat från A 11
Lv 4	Skånska luftvärnskåren	1941–1997	Omnumrerat från A 10M
Lv 5	Sundsvalls luftvärnskår	1940–1982	Omnumrerat från A 10Su
Lv 6	Göteborgs luftvärnskår	1942–	Omnumrerat från A 9G
Lv 7	Norrlands luftvärnskår	1942–2000	Omnumrerat från A 9L

Pansartrupperna

Förbandskod	Förbandsnamn	Aktivt	Kommentar
P 1	Göta pansarlivgarde	1943–1980
P 2	Skånska pansarregementet	1942–2000
P 3	Södermanlands pansarregemente	1942–2005	Omnumrerades 1957 till I 10
P 4	Skaraborgs pansarregemente	1942–

Signaltrupperna

Förbandskod	Förbandsnamn	Aktivt	Kommentar
S 1 B	Signalregementets kompani i Boden	1942–1957	Omorganiserades 1957 till Norrlands signalregemente (S 3)
S 1 Sk	Signalregementets kompani i Skövde	1942–1958	Omorganiserades 1958 till Göta signalregemente (S 2)
S 1 K	Signalregementet Kristianstad	1942–1950	Endast mobiliseringsdepå t.o.m 1950
SignS	Arméns signalskola	1942–1965	Omorganiserades 1965 till Arméns stabs- och sambandsskola (StabSbS)

Tygtrupperna

Beteckning	Namn	Aktiv	Garnisonsort	Kommentar
Tyg 1	Första tygkompaniet	1942–1949	Stockholm och Linköping	Uppgick 1949 i Svea trängkår (T 1)
Tyg 2	Andra tygkompaniet	1943–1948	Skövde	Uppgick 1948 i Göta trängkår (T 2)
Tyg 3	Tredje tygkompaniet	1943–1949	Boden (1943–1947) Hässleholm (1947–1949)	Uppgick 1949 i Skånska trängkåren (T 4)

Trängtrupperna

Förbandskod	Förbandsnamn	Aktivt	Kommentar
T 2 N	Göta trängkårs kompani i Nora	1945-1952

Flygvapnet

För flygvapnets del innebar beslutet att dess kostnadsram ökades från 11 miljoner till 28 miljoner kronor på år. Utöver detillkom fem stycken nya flottiljer och flygvapnet räknades på totalt 16 flottiljer, fördelade på sex bomb-, sex jakt- och tre spaningsflottiljer samt en torpedflottilj. Taktiskt skedde en uppdelning i fyra eskadrar betjänade av fem flygbasområden. 1944 års riksdag beslutade om en sjunde jaktflottilj, den på F 18 i Tullinge söder om Stockholm.

Förbandskod	Förbandsnamn	Aktivt	Kommentar
E 1	Första flygeskadern	1942-1995	Omorganiserades 1942 från Flygeskadern.
E 2	Andra flygeskadern	1942-1966
E 3	Tredje flygeskadern	1942-1966
E 4	Fjärde flygeskadern	1942-1966
F 5	Flygkrigsskolan	1926-1998	Omorganiseras 1942 till Krigsflygskolan.
F 13	Bråvalla flygflottilj	1942–1994
F 14	Hallands flygflottilj	1944–1961	Omorganiserades 1961 till Hallands flygkår
F 15	Hälsinge flygflottilj	1945–1998
F 16	Upplands flygflottilj	1943–2005
F 17	Blekinge flygflottilj	1944–
F 18	Södertörns flygflottilj	1946–1976
F 20	Flygkadettskolan	1944-2005	Avskildes 1942 från Flygkrigsskolan i Ljungbyhed.
Flybo ÖN	Övre Norrlands flygbasområde	1942-1957
Flybo N	Norra flygbasområdet	1943-1957
Flybo Ö	Östra flygbasområdet	1942-1957
Flybo V	Västra flygbasområdet	1943-1957
Flybo S	Södra flygbasområdet	1943-1957

Marinen

För Marinenens del blev dess organisation i stort oförändrad. Det man kom att satsa på var att modernisera och utöka befälskadrarna. Till skillnad mot armén blev marinens distrikt oförändrade, dock skulle marindistriktschefer emellertid tillsättas redan i fred. På Gotland blev militärbefälhavaren tillika chef för Gotlands marindistrikt. På den lägre regionala nivån utbyttes begreppet kustfästning mot kustartilleriförsvar. För kustartilleriförsvaren på fastlandet fastställdes vidare särskilda marina försvarsområden (Hemsö, Stockholms- ,Göteborgs skärgård, Blekinge), vilka underställdes vederbörande marindistriktschefer.

Förbandskod	Förbandsnamn	Aktivt	Kommentar
MDN	Norrlandskustens marindistrikt	1928-1957
MDO	Ostkustens marindistrikt	1928–1957
MDG	Gotlands marindistrikt	1928–1956	Uppgick 1956 i Ostkustens marindistrikt
MDS	Sydkustens marindistrikt	1928–1957
MDÖ	Öresunds marindistrikt	1927–1951	Omorganiserades 1951 till Malmö marina bevakningsområde
MDV	Västkustens marindistrikt	1927–1957

Referenser

Noter

Vidare läsning

• Skoglund, Claës (2009). Det bästa försvarsbeslutet som aldrig kom till stånd. Svenskt Militärhistoriskt Biblioteks Förlag. ISBN 978-91-85789-57-3 (inb.) 
• Agrel, Wilhelm (2009). Fredens Illusioner - Det svenska nationella försvarets nedgång och fall 1988-2009. Atlantis. ISBN 978-91-7353-417-8 (inb.) 
• Björeman, Carl (2009). År av uppgång, år av nedgång - Försvarets ödesväg under beredskapsåren och det kalla kriget. Svenskt Militärhistoriskt Biblioteks Förlag. ISBN 978-91-85789-58-0 (inb.)