Försvarsmaktens underhållscentrum

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Försvarsmaktens underhållscentrum
(FMUhC)
Arméns underhållscentrum vapen.svg
Vapensköld för Försvarsmaktens underhållscentrum tolkad efter dess blasonering.
Officiellt namnFörsvarsmaktens underhållscentrum
Datum1998–2001
LandSverige
FörsvarsgrenFörsvarsmaktsgemensam
TypFunktionscentrum
RollProduktionsstöd
StorlekStab
FöregångareArméns underhållscentrum,
Verkstadsadministrativt centrum,
FMV Karlstad
EfterföljareFörsvarsmaktens logistik
Ingående delarPersonalsektionen,
Ekonomisektionen,
Förrådssektionen,
Försörjningssektionen,
Tekniksektionen
Del avHögkvarteret [a]
HögkvarterKarlstads garnison
FörläggningsortKarlstad
Marsch"Svea trängkårs marsch" (Bogren) [b]
DekorationerFMUHCMM [c]
Befälhavare
ChefIngvar S Klang [d]
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflaggaNaval Ensign of Sweden.svg

Försvarsmaktens underhållscentrum (FMUhC), var ett försvarsmaktsgemensamt centrum inom Försvarsmakten som verkade åren 1998–2001. Förbandsledningen var förlagd i Karlstads garnison i Karlstad.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Försvarsmaktens underhållscentrum (FMUhC) bildades den 1 januari 1998 genom en sammanslagning av Verkstadsadministrativt centrum (VAC), Arméns underhållscentrum (UhC) och FMV:s Karlstadavdelning. Den 29 maj 2001 greps centrumet chef av Säpo, på grund av misstanke av utnyttjat sin position för att försöka avslöja försvarshemligheter.[2] Under den utredning som gjordes av åklagarmyndigheten uttalade sig överbefälhavaren med att personer som chefen inte hade någon plats i Försvarsmakten.[3]

Den 31 december 2001 upplöstes och avvecklades Försvarsmaktens underhållscentrum, för att från den 1 januari 2002 uppgick tillsammans med andra logistikenheter inom försvarsmakten bilda Försvarsmaktens logistik (FMLOG), eller FORGUS som organisationen till en början kallades, vilken senare omorganiserades till Försvarsmaktens logistik.[4] Kvar i Karlstad blev en avvecklingsorganisation som verkade under 2002.[5]

Verksamhet[redigera | redigera wikitext]

Försvarsmaktens underhållscentrum hade fyra huvudsakliga uppgifter.

  • Verkstadsdrift och förnödenhetsförsörjning inom Försvarsmakten
  • Utvecklings- och funktionsansvar för Försvarsmaktsgemensamma förband/enheter
  • Samordnings- och utbildningsansvar för Försvarsmaktsgemensamma förband/enheter
  • Ansvarade för typförbandsutveckling av de operativa underhållsförbanden

Heraldik och traditioner[redigera | redigera wikitext]

Försvarsmaktens underhållscentrum övertog med viss förändring vapnet som Verkstadsadministrativt centrum burit. Blasoneringen för vapnet lyder: "I blått fält en med åtta ben försedd häst av silver, i språng med man, svans och hovar av guld och med blixtar av samma tinktur vid de bakre hovarna. Skölden lagd över ett kärrhjul med sex ekrar och därunder ett stolpvis ställt svärd, allt av guld. Krona:Kunglig".[6] Vidare övertog Försvarsmaktens underhållscentrum upplösta och avvecklade Svea trängkårs marsch.[1]

I samband med att Försvarsmaktens underhållscentrum upplöstes, instiftades 2001 Försvarsmaktens Underhållscentrums minnesmedalj i brons (FMUHCMM).[7]

Förbandschefer[redigera | redigera wikitext]

  • 1998–2001: Ingvar S Klang

Namn, beteckning och förläggningsort[redigera | redigera wikitext]

Namn
Försvarsmaktens underhållscentrum 1998-01-01 2001-12-31
Avvecklingsorganisation 2002-01-01 2002-12-31
Beteckningar
FMUhC 1998-01-01 2001-12-31
Förläggningsorter
Karlstads garnison 1998-01-01 2002-12-31

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Anmärkningar[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Åren 1998–2000 var centrumet underställt chefen Mellersta militärområdet, åren 2000–2001 chefen för Högkvarteret.
  2. ^ Förbandsmarschen fastställdes den 30 april 1998 av Högkvarteret.[1]
  3. ^ Minnesmedalj i brons instiftad 2001.
  4. ^ Ingvar S Klang blev sista chefen för centrumet.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Sandberg (2007), s. 18
  2. ^ ”Det känns fruktansvärt”. aftonbladet.se. https://www.aftonbladet.se/nyheter/article10213458.ab. Läst 21 maj 2018. 
  3. ^ ”Dokumentation av helikopteraffären NH90”. sverigesradio.se. https://sverigesradio.se/diverse/appdata/isidor/files/83/11056.pdf. Läst 21 maj 2018. 
  4. ^ Försvarsmaktens underhållscentrum, FMUhC Läst 8 oktober 2009
  5. ^ ”Avvecklingsorganisation Karlstad. AO Kar”. sok.riksarkivet.se. https://sok.riksarkivet.se/?Sokord=F%C3%B6rsvarsmaktens+underh%C3%A5llscentrum&EndastDigitaliserat=false&AvanceradSok=False&page=1&postid=Arkis+3c79ff8c-937d-43e7-94da-c1815a3cdce3&tab=post&s=Balder. Läst 30 mars 2017. 
  6. ^ Braunstein (2006), s. 86
  7. ^ ”FMUHCMM”. medalj.nu. http://www.medalj.nu/ribbon_info.asp?build=&showgroups=A-LMM&visitor={2AA073BB-CBFF-40B5-8BA0-41DF8B906647}&listmode=0&medal={CEEACB37-F559-463B-AD8F-8274479655D1}. Läst 30 mars 2017. 

Tryckt skrift[redigera | redigera wikitext]

  • Braunstein, Christian (2006). Heraldiska vapen inom det svenska försvaret. Christina von Arbin. ISBN 91-971584-9-6 
  • Sandberg, Bo (2007). Försvarets marscher och signaler förr och nu. Gävle: Militärmusiksamfundet med Svenskt Marscharkiv. sid. 199. ISBN 978-91-631-8699-8