Försvarsstaben

	Försvarsstaben; (Fst)
	Vapen för Försvarsstaben tolkat efter dess blasonering.
Information
Officiellt namn	Försvarsstaben
Datum	1937–1994, 2023–
Land	Sverige
Typ	Militärstab
Roll	Operativ, territoriell och taktisk verksamhet
Del av	Högkvarteret
Föregångare	Generalstaben
Efterföljare	Högkvarteret
Storlek	Stab
Högkvarter	Stockholms garnison
Förläggningsort	Stockholm
Marsch	"Svenska marschen" (okänd); "Under blågul fana" (Widqvist)
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflagga
Tjänstgöringstecken

Försvarsstaben (Fst) är en högre ledningsstab inom svenska Försvarsmakten som verkade åren 1937–1994 och återigen från 2023. Förbandsledningen var förlagd i Stockholms garnison i Stockholm.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Försvarsstaben tillkom 1 juli 1937 med uppgift att planlägga rikets försvarsmedels användande och utföra det för försvarsgrenarna gemensamma krigsförberedelsearbetet samt verka för enhetlighet och samverkan försvarsgrenarna emellan. Den 1 juli 1994 omorganiserades försvarsmaktens ledning, och de tre försvarsgrensstaberna försvann och det nyinrättade Högkvarteret övertog uppgifterna.

I samband med Försvarsmaktens budgetunderlag för 2023, föreslogs att ledningsstaben och produktionsledningen skulle avvecklas och ersätts den 1 januari 2023 av en försvarsstab (FST). Försvarsstaben skulle utgöra överbefälhavarens stabsorgan och ledningsresurs för militärstrategisk ledning, uppdragsdialog och rapportering till regeringen, samt ansvara för krigsorganisationens förmåga, tillgänglighet och beredskap. Det senare med stöd av försvarsgrenscheferna och försvarsgrensstaberna.^[2]

Verksamhet[redigera | redigera wikitext]

Försvarsstaben (Fst) bildades 1937 och var den svenska överbefälhavarens ledningsorgan i fred. Försvarsstaben organiserades på tio avdelningar: arméoperations-, marinoperations-, flygoperations-, signaltjänst-, krypto-, luftförsvars-, kommunikations-, underrättelse-, krigshistorisk och fotoavdelning. Därefter kom den att genomgå ett antal omorganisationer innan den avvecklades den 30 juni 1994.

Från den 1 januari 2023 utgör Försvarsstaben överbefälhavarens stabsorgan och ledningsresurs för militärstrategisk ledning, uppdragsdialog och rapportering till regeringen, samt ansvara för krigsorganisationens förmåga, tillgänglighet och beredskap. Det senare med stöd av försvarsgrenscheferna och försvarsgrensstaberna.^[2]

Förläggningar och övningsplatser[redigera | redigera wikitext]

Huvuddelen av Försvarsstaben var belägen i byggnaden Generalitetshuset på Östermalmsgatan 87. År 1981 flyttades staben till den då nyuppförda byggnaden "Bastionen" vid Lidingövägen 24 i Stockholm, vilken sedan 1994 Högkvarteret är förlagd till.

Förbandschefer[redigera | redigera wikitext]

Militär grad och namn	Försvarsgren	Ämbetstid	Notering
Generalmajor Olof Thörnell	Armén	1936–1939	Tillförordnad till 1937, Överbefälhavare, 1939–1944
Generalmajor Axel Rappe	Armén	1939–1941
Överste Samuel Lars Åkerhielm	Armén	1941–1942	Tillförordnad
Generalmajor Axel Bredberg	Armén	1942–1945
Generalmajor Carl August Ehrensvärd	Armén	1945–1947
Generalmajor Nils Swedlund	Armén	1947–1951	Överbefälhavare 1951–1961
Generalmajor Richard Åkerman	Armén	1951–1957
Generalmajor Curt Göransson	Armén	1957–1961
Generalmajor Carl Eric Almgren	Armén	1961–1967
Generallöjtnant Stig Synnergren	Armén	1967–1970	Överbefälhavare, 1970–1978
Generallöjtnant Bo Westin	Marinen	1970–1972
Generallöjtnant Gunnar Eklund	Marinen	1972–1976
Generallöjtnant Lennart Ljung	Armén	1976–1978	Överbefälhavare, 1978–1986
Viceamiral Bengt Schuback	Marinen	1978–1982
Viceamiral Bror Stefenson	Marinen	1982–1987
Generallöjtnant Torsten Engberg	Marinen	1987–1991
Generallöjtnant Owe Wiktorin	Flygvapnet	1991–1992	Överbefälhavare, 1994–2000
Viceamiral Peter Nordbeck	Marinen	1992–1994