Försvarsstaben
Försvarsstaben (Fst) | |
![]() Vapen för Försvarsstaben tolkat efter dess blasonering. | |
Officiellt namn | Försvarsstaben |
---|---|
Datum | 1937–1994 |
Land | Sverige |
Typ | Militärstab |
Roll | Operativ, territoriell och taktisk verksamhet |
Storlek | Stab |
Föregångare | Generalstaben |
Efterföljare | Högkvarteret |
Ingående delar | Arméstaben, Flygstaben, Marinstaben |
Del av | Högkvarteret |
Högkvarter | Stockholms garnison |
Förläggningsort | Stockholm |
Marsch | "Svenska marschen" (okänd) "Under blågul fana" (Widqvist) [1] |
Tjänstetecken | |
Sveriges örlogsflagga | ![]() |
Tjänstgöringstecken | ![]() |
Försvarsstaben (Fst) var ett försvarsmaktsgemensamt ledningsförband samt den högsta ledning i den svenska Försvarsmakten, som verkade i olika former åren 1937–1994. Förbandsledningen var förlagd i Stockholms garnison i Stockholm.
Historia[redigera | redigera wikitext]
Försvarsstaben tillkom 1 juli 1937 med uppgift att planlägga rikets försvarsmedels användande och utföra det för försvarsgrenarna gemensamma krigsförberedelsearbetet samt verka för enhetlighet och samverkan försvarsgrenarna emellan. Den 1 juli 1994 omorganiserades försvarsmaktens ledning, och de tre försvarsgrensstaberna försvann och det nyinrättade Högkvarteret övertog uppgifterna.
Verksamhet[redigera | redigera wikitext]
Försvarsstaben (Fst) bildades 1937 och var den svenska överbefälhavarens ledningsorgan i fred. Försvarsstaben organiserades på tio avdelningar: arméoperations-, marinoperations-, flygoperations-, signaltjänst-, krypto-, luftförsvars-, kommunikations-, underrättelse-, krigshistorisk och fotoavdelning. Därefter kom den att genomgå ett antal omorganisationer innan den avvecklades den 30 juni 1994.
Förläggningar och övningsplatser[redigera | redigera wikitext]
Huvuddelen av Försvarsstaben var belägen i byggnaden Generalitetshuset på Östermalmsgatan 87. År 1981 flyttades staben till den då nyuppförda byggnaden "Bastionen" vid Lidingövägen 24 i Stockholm, vilken sedan 1994 Högkvarteret är förlagd till.
Förbandschefer[redigera | redigera wikitext]
Militär grad och namn | Försvarsgren | Ämbetstid | Notering |
---|---|---|---|
Generalmajor Olof Thörnell | Armén | 1936–1939 | Tillförordnad till 1937, Överbefälhavare, 1939–1944 |
Generalmajor Axel Rappe | Armén | 1939–1941 | |
Överste Samuel Lars Åkerhielm | Armén | 1941–1942 | Tillförordnad |
Generalmajor Axel Bredberg | Armén | 1942–1945 | |
Generalmajor Carl August Ehrensvärd | Armén | 1945–1947 | |
Generalmajor Nils Swedlund | Armén | 1947–1951 | Överbefälhavare 1951–1961 |
Generalmajor Richard Åkerman | Armén | 1951–1957 | |
Generalmajor Curt Göransson | Armén | 1957–1961 | |
Generalmajor Carl Eric Almgren | Armén | 1961–1967 | |
Generallöjtnant Stig Synnergren | Armén | 1967–1970 | Överbefälhavare, 1970–1978 |
Generallöjtnant Bo Westin | Marinen | 1970–1972 | |
Generallöjtnant Gunnar Eklund | Marinen | 1972–1976 | |
Generallöjtnant Lennart Ljung | Armén | 1976–1978 | Överbefälhavare, 1978–1986 |
Viceamiral Bengt Schuback | Marinen | 1978–1982 | |
Viceamiral Bror Stefenson | Marinen | 1982–1987 | |
Generallöjtnant Torsten Engberg | Marinen | 1987–1991 | |
Generallöjtnant Owe Wiktorin | Flygvapnet | 1991–1992 | Överbefälhavare, 1994–2000 |
Viceamiral Peter Nordbeck | Marinen | 1992–1994 |
Namn, beteckning och förläggningsort[redigera | redigera wikitext]
|
|
Galleri[redigera | redigera wikitext]
- Gamla militarstabsbyggnaden på Östermalmsgatan 87
Se även[redigera | redigera wikitext]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ Sandberg (2007), s. 201
Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]
- Sandberg, Bo (2007). Försvarets marscher och signaler förr och nu. Gävle: Militärmusiksamfundet med Svenskt Marscharkiv. ISBN 978-91-631-8699-8
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Försvarsstaben.
|