Försvarsverkens civila personals förbund

Försvarsverkens civila personals förbund
Historia
Grundat	1917
Upplöst	1970
Huvudorganisation	Landsorganisationen, LO. Anslutning 1935.
Övrigt
Förbundstidning	Medlemsblad för Arméns civila personalsförbund. Stockholm: Arméns civila personals förbund. 1919-1954. Libris 3234538  Statsanställd: största fackliga tidningen inom den statliga sektorn. Stockholm: Statsanställd. 1955-1995. Libris 3428042

Försvarsverkens civila personals förbund var ett svenskt fackförbund inom Landsorganisationen (LO) som bildades 1917 under namnet Arméns civila personals förbund. Senare namnändrades förbundet 1920 till Försvarsverkens civila personals förbund. Det uppgick 1970 i Statsanställdas förbund.

Bakgrund

De civila arbetarna inom armén var sena att organisera sig. Den första fackföreningen, Stockholms tygarbetareförening, bildades 1917 och samma år tillkom likaratade föreningar i bl.a. Boden, Karlsborg och Östersund. En viktig fråga under världskriget var de statliga dyrtidstilläggens nivå. Ett landsomfattande förbund framstod som nödvändigt om man skulle kunna bevaka tilläggen på ett framgångsrikt sätt.

Historia

• 1917 sammankallades en kongress och representanter för åtta arméfackföreningar bildade Arméns civila personals förbund med ordförande Elis Ek.
• 1918 anslöt sig föreningen till Statstjänarnas samarbetskommitté för genom den organisationen bevaka sina intressen rörande dyrtidstilläggen.
• 1919 fick man som en av de allra första yrkesgrupperna lagstadgad 8 timmars arbetsdag.
• 1920 anslöt sig Marinens varvsarbetareförbund och förbundet ändrade därför namn till Försvarsverkens civila personals förbund.
• 1923 inrättades en arbetslöshetskassa och förbundet anslöt sig till Statstjänarnas centralorganisation.
• 1931 begärde man utträde ur Statstjänarnas centralorganisation och blev istället medlem av LO 1935.
• 1937 bildade förbundet tillsammans med andra fackförbund inom det statliga området Statstjänarekartellen.
• 1941 omvandlades a-kassan till erkänd arbetslöshetskassa.
• 1950 hade förbundet 72 avdelningar med 19259 medlemmar.
• 1965 förstatligades polis-, åklagare- och exekutionsväsendet och förbundet tillfördes av den anledningen ca 500 nya medlemmar.
• 1966 fick de statliga tjänstemännen förhandlingsrätt och samma år kommunaliserades de statliga läroverken, vilket ledde till en förlust av ca 1400 medlemmar.
• 1970 var man tvungna att effektivisera förhandlingarna på det statliga området. Statstjänarekartellen förslog inte längre. Åtta förbund och delar av ett nionde bildade därför tillsammans det nya Statsanställdas förbund.

Referenser

Tryckta källor

• Welander Lars-Olof, red (1999). Enskilda byråns handböcker. Fackliga organisationer - LO. Skrifter utgivna av Riksarkivet, 1402-4705 ; 10. Stockholm: Riksarkivet. Libris 2625630. ISBN 91-88366-43-X 

Vidare läsning

• Andersson, Edoff (1927). Försvarsverkens civila personals förbund 10 år.. Sthlm: Fram. Libris 1313557 
• Björk, Kaj (1943). Försvarsverkens civila personals förbund 1917-1942: historik. Stockholm. Libris 486073 
• Kjellberg, Anders (2017) The Membership Development of Swedish Trade Unions and Union Confederations Since the End of the Nineteenth Century (De svenska fackförbundens och centralorganisationernas medlemsutveckling sedan slutet av 1800-talet) (Studies in Social Policy, Industrial Relations, Working Life and Mobility). Research Reports 2017:2 (uppdaterad 2019). Lund: Department of Sociology, Lund University. (om medlemsutvecklingen i bland annat Försvarsverkens civila personals förbund)