Förvaltningsstiftelsen för SR, SVT och UR

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Förvaltningsstiftelsen för SR, SVT och UR (formellt Förvaltningsstiftelsen för Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB[1]) är den svenska stiftelse som äger programföretagen Sveriges Radio AB (SR), Sveriges Television AB (SVT) och Sveriges Utbildningsradio AB (UR). Programföretagen ingår alltså i en koncern där stiftelsen är moderföretag och där även programföretagens dotterbolag ingår.[1] Till dotterbolagen hör Sveriges Radio Förvaltnings AB (SRF) och Radiotjänst i Kiruna AB (RIKAB).[1]

Stiftelsen bildades av Svenska staten år 1997 och dess uppgift är att utgöra en buffert mellan staten och bolagen för att uppnå det som kallas "armlängds avstånd". Detta sker genom att stiftelsen äger och förvaltar aktierna i programbolagen och utser bolagens styrelser.[2] Den sistnämnda uppgiften är stiftelsens viktigaste.[3] Staten har dock fortfarande indirekt kontroll över programföretagen:[4] Riksdagspartierna nominerar ledamöter till stiftelsens styrelse, regeringen beviljar sändningstillstånden, riksdagen beslutar om fördelningen av medel från rundradiokontot till programföretagen[5].

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Perioden från mitten av 1980-talet var en period av turbulens inom den svenska massmedievärlden. Flera faktorer, såsom satellit-tv och utbyggnaden av kabel-tv, utmanade de allmännyttiga tv- och radiobolagens monopolställning.[6]:57-59

Våren 1993 beslutade riksdagen, efter en enmansutredning, att förändra ägandet av public service-bolagen. [6]:59 Innan ändringen var radio och television i allmänhetens tjänst organiserad i en koncern med ett moderbolag. Aktierna i detta moderbolag hade sedan 1970-talet fördelats mellan folkrörelser (60 procent), näringslivet (20 procent) och dagspressen (20 procent).[6]:38 Ägargrupperna ville nu inte fortsätta som ägare, delvis för att vissa av dem hade engagerat sig i konkurrerande verksamheter.[6]:58-59

De tre programbolagen SVT, SR och UR kom genom ändringen att ägas av varsin förvaltningsstiftelse från och med 1 januari 1994.[6]:59 Dock hade dessa tre förvaltningsstiftelser en identisk styrelsesammansättning och samma övergripande mål.[6]:59 Som alternativ till stiftelseformen diskuterades inför beslutet bland annat ett helstatligt ägande, men detta alternativ ansågs olämpligt då en sådan lösning skulle ställa organisationen direkt under den verkställande makten (regeringen).[6]:38

År 1997 ändrades åter ägarorganisationen och de tre förvaltningsstiftelserna kom att slås samman till en enda stiftelse, Förvaltningsstiftelsen för Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB, med ansvar för samtliga tre public service-bolagen.[6]:38-39 Regeringen och riksdagen ansåg att denna organisationsförändring var motiverad eftersom de tre förvaltningsstiftelserna hade samma övergripande mål.[6]:39

Förvaltningsstiftelsens styrelse[redigera | redigera wikitext]

Styrelsen för Förvaltningsstiftelsen består (2015) av en politiskt oberoende ordförande och tolv ledamöter som nomineras av riksdagspartierna[3][6]:39 och utses av regeringen.[6]:39

Samtliga riksdagspartier ska vara representerade i styrelsen.[3] Ledamöterna utses för en period av åtta år och ordföranden för fyra år.[3] Ordföranden och hälften av ledamöterna utses året efter ordinarie riksdagsval.[3][7] Därmed kan ordföranden bytas ut av en nytillträdd regering, och det finns en viss fördröjning i styrelsens sammansättning.[8] Trots det kan alltså en illasinnad regering efter ett val byta ut majoriteten av ledamöterna i styrelsen och därefter kalla till bolagsstämma i programföretagen som tillsätter helt nya ledningar.[9]

Fördelning av ledamöter[redigera | redigera wikitext]

Enligt den statliga utredningen SOU 2005:1 är platserna i Förvaltningsstiftelsens styrelse kopplade till riksdagspartierna och fördelade utifrån partiernas storlek. Avgår ordförande eller en ledamot så är det det berörda partiet som får nominera en ny kandidat. De elva platserna var enligt utredningen vid denna tidpunkt fördelade på följande sätt: sex ledamöter från Socialdemokratiska arbetarepartiet, två från Kristdemokraterna (varav en av dessa ordförande) och en vardera från Vänsterpartiet, Folkpartiet och Moderaterna.[6]:40

Nuvarande styrelse[redigera | redigera wikitext]

Helena Stålnert är ordförande januari 2016 - december 2019[10]

Ledamöter:[11][12][13]

Yvonne Premstedt är kanslichef och styrelsesekreterare

Tidigare ordförande[redigera | redigera wikitext]

Utnämning av ledamöterna i programföretagens styrelse[redigera | redigera wikitext]

Fram till hösten 2009 hade Förvaltningsstiftelsen befogenhet att utse merparten av ledamöterna i programföretagens styrelse[6]:39 och sedan dess utser Förvaltningsstiftelsen samtliga ledamöter i de respektive styrelserna.[15] Tidigare (2005) utsåg regeringen (efter samråd med riksdagspartierna) ordföranden i respektive programbolags styrelse,[6]:41 men denna uppgift ligger numera alltså helt på Förvaltningsstiftelsen.

Stiftelsen utövar inte något direkt inflytande över programmen eller deras innehåll. Inte heller programbolagens styrelse har sådan direkt makt utan besluten om program och programinnehåll fattas av respektive bolags företagsledning.[15]

Sedan ett beslut från början av 1990-talet har ordförandeskapet i programbolagens styrelser roterat mellan riksdagspartierna. Tidigare socialdemokratiska politiker (Anna-Greta Leijon, Allan Larsson och Lars Engqvist) har sedan dess innehaft ordförandeposten i SVT:s styrelse, medan posten som SR:s styrelseordförande innehafts av en folkpartist (Olle Wästberg) och en moderat (Marika Ehrenkrona) och UR:s styrelseordförande kommit från Vänsterpartiet (Per Sundgren), Folkpartiet liberalerna (Birgit Friggebo) och Centerpartiet (Christina Linderholm).[15] Hösten 2009 infördes en ny beslutsordning som skulle bryta denna tradition av politiker på ordförandeposterna, men Förvaltningsstiftelsens utnämningar efter detta beslut kritiserades ändå efter att det visat sig att de nya ordförandena för SR (Agneta Dreber) och UR (Lars Leijonborg) hade partipolitisk bakgrund i Folkpartiet.[15]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] "Välkommen till Förvaltningsstiftelsen!, forvaltningsstiftelsen.se. Åtkomst den 16 oktober 2016"
  2. ^ Organisation och styrning Arkiverad 2 oktober 2011 hämtat från the Wayback Machine., Sveriges Radio Förvaltnings AB (hämtad 2010-04-09)
  3. ^ [a b c d e] "Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2015-01-01 - 2015-12-31", forvaltningsstiftelsen.se. Åtkomst den 16 oktober 2016.
  4. ^ "Budfest och slagsmål om tv-bolag" (vid 11m40s), Ekonomiekot Extra, Sveriges Radio, 16 juni 2018. Åtkomst den 17 juni 2018.
  5. ^ "Finansiering", radiotjanst.se. Åtkomst den 17 juni 2018.
  6. ^ [a b c d e f g h i j k l m n] "SOU 2005:1", riksdagen.se. Åtkomst den 7 augusti 2018.
  7. ^ Stiftelsens styrelse, Förvaltningsstiftelsen (hämtad 2010-04-09)
  8. ^ Organisation Arkiverad 19 december 2009 hämtat från the Wayback Machine., Utbildningsradion (hämtad 2010-04-09)
  9. ^ "Okritiskt nazimys och ifrågasatt bondesex" (vid 21 min), Medierna, Sveriges Radio, 15 oktober 2016. Åtkomst den 16 oktober 2016.
  10. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (17 december 2015). ”Helena Stålnert ny ordförande i Förvaltningsstiftelsen för public service-bolagen” (på sv). Regeringskansliet. http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2015/12/helena-stalnert-ny-ordforande-i-forvaltningsstiftelsen-for-public-service-bolagen/. Läst 3 mars 2016. 
  11. ^ "Stiftelsens styrelse", forvaltningsstiftelsen.se. Åtkomst den 16 oktober 2016.
  12. ^ Stiftelsens styrelse, Förvaltningsstiftelsen. Läst 11 september 2017.
  13. ^ ”{title}”. Arkiverad från originalet den 25 januari 2018. https://web.archive.org/web/20180125213630/http://www.forvaltningsstiftelsen.se/stiftelsestyrelsen.html. Läst 9 april 2010.  forvaltningsstiftelsen.se. Åtkomst den 7 augusti 2018.
  14. ^ http://www.forvaltningsstiftelsen.se/stiftelsestyrelsen.html
  15. ^ [a b c d e] Barkman, Clas: Politiker behåller makten inom public service, Dagens Nyheter, 2010-03-26 (hämtad 2010-04-09)

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]