FN:s konvention om kärnvapenförbud

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

FN:s konvention om kärnvapenförbud (på engelska Treaty on the Prohibition of Nuclear Weapons, TPNW) är en FN-konvention som bygger vidare på icke-spridningsavtalet NPT och syftar till en global kärnvapennedrustning[1]. Konventionen är det första bindande internationella avtalet med målet att helt förbjuda kärnvapen och har till stor del drivits på av International Campaign to Abolish Nuclear Weapons (ICAN). Konventionen antogs vid multilaterala FN-förhandlingar i New York den 7 juli 2017 och är en följd av resolution 71/258. Konventionen förbjuder bland annat utveckling, förvaring, transport, användning och hot om användning av kärnvapen. För kärnvapenstater som ansluter sig innebär avtalet dessutom att en tidsplan för förhandlingar i syfte att avskaffa landets kärnvapen ska göras[2].

FN:s omröstning om att anta konventionen den 7 juli, 2017.
Blå: Ja. Röd: Nej. Svart: Avstod. Grå: Röstade ej.

Under konferensen deltog 124 länder i omröstningen och 122 röstade ja[3]. Nederländerna var det enda Nato-land som deltog och också den enda deltagaren som röstade mot att konventionen skulle antas. Singapore avstod från att rösta. Inga kärnvapenstater deltog i konferensen. Den 20 september 2017 öppnades avtalet för signering. I och med att 50 länder ratificerat avtalet beslutades det träda i kraft den 22 januari 2021[4][5]. Det är juridiskt bindande för dem som ratificerar det.

Sveriges ställningstagande[redigera | redigera wikitext]

Sveriges regering var till en början drivande för att få till stånd en konvention som förbjuder kärnvapen. Man deltog också aktivt under konferensen och röstade ja till konventionen. I en röstförklaring framhöll dock Sverige att man inte fullt ut tyckte att konventionen tillgodosåg svenska önskemål[6]. Därefter har man antagit en mer försiktig hållning och har valt att avvakta med signering. Istället tillsatte man en enmansutredning av Lars-Erik Lundin som fick i uppdrag att se över vilka konsekvenser som skulle kunna uppstå om Sverige skriver under konventionen. Utredningen skulle bland annat analysera eventuella följder avseende Sveriges samlade bi- och multilaterala säkerhets- och försvarspolitiska samarbeten och vilka möjligheter som finns att frånträda konventionen.[7] Utredningen presenterades i januari 2019 och avrådde från signering.[8]

Signering och ratificering[redigera | redigera wikitext]

Grön: Ratifierat. Gul: Signerat.

Den 6 augusti 2022 hade 86 länder signerat konventionen varav 66 stater har ratificierat den och ytterligare 3 anslutit sig.

Land Signerade Ratificierade
Algeriet Algeriet 20 september 2017
Angola Angola 27 september 2018
Antigua och Barbuda Antigua och Barbuda 26 september 2018 25 november 2019
Bangladesh Bangladesh 20 september 2017 26 september 2019
Belize Belize 6 februari 2020 19 maj 2020
Benin Benin 26 september 2018 11 december 2020
Bolivia Bolivia 16 april 2018 6 augusti 2019
Botswana Botswana 26 september 2019 15 juli 2020
Brasilien Brazil 20 september 2017
Brunei Brunei Darussalam 26 september 2018
Centralafrikanska republiken Centralafrikanska republiken 20 september 2017
Chile Chile 20 september 2017 23 september 2021
Colombia Colombia 3 augusti 2018
Cooköarna Cook Islands 4 september 2018 anslutit
Costa Rica Costa Rica 20 september 2017 5 juli 2018
Dominica Dominica 26 september 2019 18 oktober 2019
Dominikanska republiken Dominikanska Republiken 7 juni 2018
Ecuador Ecuador 20 september 2017 25 september 2019
Elfenbenskusten Elfenbenskusten 20 september 2017
El Salvador El Salvador 20 september 2017 30 januari 2019
Fiji Fiji 20 september 2017 7 juli 2020
Filippinerna Filippinerna 20 september 2017 18 februari 2021
Gambia Gambia 20 september 2017 26 september 2018
Ghana Ghana 20 september 2017
Grenada Grenada 26 september 2019 20 juni 2022
Guatemala Guatemala 20 september 2017 13 juni 2022
Guinea-Bissau Guinea-Bissau 26 september 2018 15 december 2021
Guyana Guyana 20 september 2017 20 september 2017
Honduras Honduras 20 september 2017 24 oktober 2020
Indonesien Indonesien 20 september 2017
Irland Irland 20 september 2017 6 augusti 2020
Jamaica Jamaica 8 december 2017 23 oktober 2020
Kambodja Kambodja 9 januari 2019 22 januari 2021
Kap Verde Kap Verde 20 september 2017 20 juni 2022
Kazakstan Kazakstan 2 mars 2018 29 augusti 2019
Kiribati Kiribati 20 september 2017 26 september 2019
Komorerna Komorerna 20 september 2017 19 februari 2021
Kongo-Kinshasa Kongo-Kinshasa 20 september 2017
Kongo-Brazzaville Kongo 20 september 2017 17 maj 2022
Kuba Kuba 20 september 2017 30 januari 2018
Laos Laos 21 september 2017 26 september 2019
Lesotho Lesotho 26 september 2019 6 juni 2020
Libyen Libyen 20 september 2017
Liechtenstein Liechtenstein 20 september 2017
Madagaskar Madagaskar 20 september 2017
Malawi Malawi 20 september 2017 29 juni 2022
Malaysia Malaysia 20 september 2017 30 september 2020
Maldiverna Maldiverna 26 september 2019 26 september 2019
Malta Malta 25 augusti 2020 21 september 2020
Mexiko Mexico 20 september 2017 16 januari 2018
Moçambique Mocambique 18 augusti 2020
Mongoliet Mongoliet 10 december 2021 ansultit
Myanmar Myanmar 26 september 2018
Namibia Namibia 8 december 2017 20 mars 2020
Nauru Nauru 22 november 2019 23 oktober 2020
Nepal Nepal 20 september 2017
Nicaragua Nicaragua 22 september 2017 19 juli 2018
Niger Niger 9 december 2020
Nigeria Nigeria 20 september 2017 6 augusti 2020
Niue Niue 6 augusti 2020 anslutit
Nya Zeeland Nya Zeeland 20 september 2017 31 juli 2018
Palau Palau 20 september 2017 3 maj 2018
Palestina (stat) Palestina* 20 september 2017 22 mars 2018
Panama Panama 20 september 2017 11 april 2019
Paraguay Paraguay 20 september 2017 23 januari 2020
Peru Peru 20 september 2017 23 december 2021
Saint Kitts och Nevis Saint Kitts och Nevis 26 september 2019 9 augusti 2020
Saint Lucia Saint Lucia 27 september 2018 23 januari 2019
Samoa Samoa 20 september 2017 26 september 2018
San Marino San Marino 20 september 2017 26 september 2018
São Tomé och Príncipe Sao Tome och Principe 20 september 2017
Sydafrika Sydafrika 20 september 2017 25 februari 2019
Saint Vincent och Grenadinerna Saint Vincent och Grenadinerna 8 december 2017 31 juli 2019
Seychellerna Seychellerna 26 september 2018 9 juli 2021
Sudan Sudan 22 juli 2020
Tanzania Tanzania 26 september 2019
Thailand Thailand 20 september 2017 20 september 2017
Östtimor Timor-Leste 26 september 2018 20 juni 2022
Trinidad och Tobago Trinidad och Tobago 26 september 2019 26 september 2019
Togo Togo 20 september 2017
Tuvalu Tuvalu 20 september 2017 12 oktober 2020
Uruguay Uruguay 20 september 2017 25 juli 2018
Vanuatu Vanuatu 20 september 2017 26 september 2018
Vatikanstaten Vatikanstaten* 20 september 2017 20 september 2017
Venezuela Venezuela 20 september 2017 27 mars 2018
Vietnam Vietnam 22 september 2017 17 maj 2018
Zambia Zambia 26 september 2019
Zimbabwe Zimbabwe 4 december 2020
Österrike Österrike 20 september 2017 8 maj 2018
Totalt 86 54+12

* FN-observatör, ej FN-medlem[9]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”United Nations Conference to Negotiate a Legally Binding Instrument to Prohibit Nuclear Weapons, Leading Towards their Total Elimination, 27 April to 22 May 2015” (på engelska). www.un.org. https://www.un.org/disarmament/ptnw/. Läst 7 november 2017. 
  2. ^ ”General Assembly, Treaty on the Prohibition of Nuclear Weapons” (på engelska). undocs.org. http://undocs.org/A/CONF.229/2017/8. Läst 7 november 2017. 
  3. ^ ”Voting results, Draft treaty on the prohibition of nuclear weapons”. https://s3.amazonaws.com/unoda-web/wp-content/uploads/2017/07/A.Conf_.229.2017.L.3.Rev_.1.pdf. Läst 7 november 2017. 
  4. ^ ”Klart: Då träder FN:s kärnvapenförbud i kraft”. www.tv4.se. https://www.tv4.se/klipp/va/13299129/klart-da-trader-fn-s-karnvapenforbud-i-kraft. Läst 9 november 2020. 
  5. ^ Nordlund, Felicia (25 oktober 2020). ”FN:s kärnvapenförbud träder i kraft”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/fn-s-karnvapenforbud-trader-i-kraft. Läst 9 november 2020. 
  6. ^ ”Sweden, Explanation of vote, 7 July 2017”. https://s3.amazonaws.com/unoda-web/wp-content/uploads/2017/07/170707-EoV-Sweden.pdf. Läst 7 november 2017. 
  7. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (30 oktober 2017). ”Utredning av konsekvenserna av ett svenskt tillträde till kärnvapenförbudskonventionen”. Regeringskansliet. http://www.regeringen.se/rattsdokument/kommittedirektiv/2017/10/utredning-av-konsekvenserna-av-ett-svenskt-tilltrade-till-karnvapenforbudskonventionen/. Läst 6 november 2017. 
  8. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (18 januari 2019). ”Överlämnande av utredning om konsekvenserna av ett eventuellt svenskt tillträde till konventionen om förbud mot kärnvapen.”. Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2019/01/forbudsutredningen--pressmeddelande/. Läst 14 juni 2019. 
  9. ^ ”Non-member States” (på amerikansk engelska). United Nations. https://www.un.org/en/sections/member-states/non-member-states/index.html.