Hoppa till innehållet

FRA-lagen

Från Wikipedia
Försvarets radioanstalt är den myndighet som genom FRA-lagen har utvidgade befogenheter att bedriva signalspaning.

FRA-lagen är den informella benämningen på flera lagändringar i Sverige samt en ny lag. Den centrala lagen är lagen (2008:717) om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet, som trädde i kraft den 1 januari 2009.

Till regelverket hör även ändringar i lagen (2000:130) om försvarsunderrättelseverksamhet, lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation samt Sekretesslagen, som senare ersattes av Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

Försvarsunderrättelsedomstolen (januari–december 2009 Signalspaningsnämnden) prövar frågor om signalspaning enligt lagen.

Lagstiftningen innebär i korthet att Försvarets radioanstalt (FRA), efter beslut av regeringen, får bedriva signalspaning i kabelburen trafik som passerar landets gränser. Detta omfattar bland annat telefontrafik och en stor del av internettrafiken.

Förslaget bereddes genom promemorian[1], som publicerades i juli 2005. Det lades därefter fram i proposition 2006/07:63 – En anpassad försvarsunderrättelseverksamhet och överlämnades till riksdagen den 8 mars 2007 av försvarsminister Mikael Odenberg (moderat). Ärendet bereddes dessförinnan inom den socialdemokratiska regeringen[2].

Det finns även kompletterande bestämmelser, bland annat lag (2007:259) om behandling av personuppgifter i Försvarets radioanstalts försvarsunderrättelse- och utvecklingsverksamhet samt förordning (2007:261) om behandling av personuppgifter i motsvarande verksamhet. Dessa utgör en specialreglering i förhållande till Personuppgiftslagen (PUL).

År 2008 mötte förslaget stort motstånd bland svenska bloggare och beskrevs som en ”bloggbävning”.[3] Frågan fick därefter stort utrymme i etablerade medier. År 2010 kritiserade IDG rapporteringen och beskrev den som ”snedvriden”.[4]

Propositionens innehåll

[redigera | redigera wikitext]

Regeringen motiverade förslaget med att man ville underlätta bekämpningen av terrorism och transnationell brottslighet. I proposition 2006/07:63 sammanfattades det huvudsakliga innehållet:

”

I propositionen föreslås ändringar i lagen om försvarsunderrättelseverksamhet. Ändringarna innebär att mandatet för försvarsunderrättelseverksamheten anpassas från "yttre militära hot" till "yttre hot" och att det uttryckligen anges att verksamheten endast får avse utländska förhållanden. Vidare förtydligas gränsdragningen mellan polisiär verksamhet och försvarsunderrättelseverksamhet. Det föreslås också tydligare regler avseende inriktning och rapportering av underrättelser samt att samhällets funktioner för inriktning och kontroll av försvarsunderrättelseverksamheten ska förstärkas.

I propositionen föreslås också en ny lag om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet. Lagen omfattar signalspaning för försvarsunderrättelseändamål, oavsett om signalerna befinner sig i etern eller i tråd. Förslaget innehåller flera regler till skydd för den enskildes integritet. Signalspaning sker efter inriktning från regeringen eller berörda myndigheter. Ett särskilt tillståndsförfarande föreslås för myndigheternas inriktningar. Vidare föreslås regler om när uppgifter ska förstöras och hur rapportering ska ske. De sökbegrepp som ska användas, liksom att förstöring och rapportering sker i enlighet med lagens bestämmelser, ska kontrolleras i särskild ordning. Den myndighet som kontrollerar verksamheten föreslås få möjlighet att besluta att inhämtning ska upphöra och inhämtat material förstöras. Vidare föreslås att ett integritetsskyddsråd inrättas.

För att möjliggöra inhämtning av signaler i elektronisk form föreslås vissa nya regler i lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation.

I propositionen föreslås också en ny bestämmelse i sekretesslagen (1980:100). Den nya bestämmelsen innebar att sekretess ska gälla hos Försvarsmakten i försvarsunderrättelseverksamheten och den militära säkerhetstjänsten samt hos Försvarets radioanstalt i försvarsunderrättelse- och säkerhetsverksamheten för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till den enskilde lider skada eller men.[5]

 „

Bakgrund

[redigera | redigera wikitext]

Så länge telefon och telegraf funnits i Sverige har myndigheterna haft möjlighet till hemlig avlyssning. Enligt Telelagen 17 § skulle den som beviljats tillstånd att bedriva televerksamhet förbinda sig att under tystnadsplikt vid behov medverka till sådan avlyssning.

Ändring av lagen om försvarsunderrättelseverksamhet

[redigera | redigera wikitext]

Utöver de avlyssningsmöjligheter som reglerades i telelagen fick Försvarets radioanstalt bedriva avlyssning enligt lagen (2000:130) om försvarsunderrättelseverksamhet.

  • I 4 § föreskrevs att avlyssningen inte fick omfatta verksamhet som hör till polisens eller andra myndigheters brottsbekämpning.
  • Proposition 2006/07:63 ändrade lagen (2000:130) genom ett tillägg: ”Om det inte finns hinder enligt andra bestämmelser får myndigheter som bedriver försvarsunderrättelseverksamhet stödja andra myndigheters brottsbekämpande och brottsförebyggande verksamhet.”

Efter ändringen kan FRA avlyssna trafik på uppdrag av andra myndigheter, om det inte strider mot andra bestämmelser. [källa behövs]

Uppgifter om internationellt samarbete bakom lagen

[redigera | redigera wikitext]

Duncan Campbell, brittisk journalist och författare, uppgav i en intervju med DN att dokument som Edward Snowden offentliggjorde visade att FRA-lagen var ett resultat av samarbete mellan USA, Storbritannien och Sverige.

”

När man lägger samman alla pusselbitar blir det tydligt att Sverige arbetade med USA och Storbritannien för att ta fram lagar för massövervakning på nätet. Sveriges lagar från 2008 sammanfaller med den så kallade FISA Amendments Act i USA, som senare användes för att öppna den amerikanska delen av internet för övervakning. I Storbritannien föreslogs liknande lagar, men de stoppades. Övervakning på internet förekom tidigare i mindre skala och med lägre kapacitet. Planen att legalisera underrättelsetjänsternas tillgång till internet genomfördes kring 2008, och fler länder följde därefter.

 „

Campbell uppgav också att Sverige i dag är en lika viktig partner som Israel för USA och Storbritannien när det gäller internetövervakning.[6] [7]

Lagstiftningsprocessen

[redigera | redigera wikitext]

Riksdagsbehandling 2007

[redigera | redigera wikitext]

Riksdagen behandlade propositionen den 14 juni 2007 och antog den med röstsiffrorna 146–143. Eftersom propositionen rörde mänskliga fri- och rättigheter kunde minst tio ledamöter begära att lagförslaget vilandeförklarades i tolv månader. Enligt 2 kap. 22 § regeringsformen krävdes minst fem sjättedelar av rösterna för att anta förslaget direkt. Riksdagen beslutade att vilandeförklara lagförslaget i ett år.[8]

Utskottsbehandling 2008

[redigera | redigera wikitext]

Den 8 maj 2008 tog försvarsutskottet upp ärendet igen. Den 3 juni 2008 avgav utskottet sitt betänkande.[9][10]

Debatt och återremiss 2008

[redigera | redigera wikitext]

Oppositionspartierna (Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet) meddelade inför omröstningen att de röstade mot förslaget.

Riksdagen debatterade lagförslaget den 17 juni 2008.[11] Flera borgerliga riksdagsledamöter övervägde att rösta mot förslaget, bland dem Fredrick Federley, Annie Johansson, Birgitta Ohlsson, Cecilia Wikström och Karl Sigfrid. Den borgerliga majoriteten hade ett övertag på fyra mandat i riksdagen.[12]

Försvarsminister Sten Tolgfors meddelade att regeringen ville ändra lagförslaget och återremittera det till lagutskottet.[12] Förslagen innebar att Datainspektionen skulle följa FRA:s verksamhet och att en parlamentarisk kommitté (signalspaningskommittén) skulle inrättas för att granska signalspaningen och dess konsekvenser för den personliga integriteten.[12] Efter debatten enades de borgerliga partierna om att stödja en återremiss.[12]

Den 18 juni 2008 höll riksdagen en första votering och beslutade att återremittera ärendet. Försvarsutskottet behandlade därefter ärendet samma dag.

Riksdagsbeslut 2008

[redigera | redigera wikitext]

Riksdagen höll en andra omröstning på kvällen den 18 juni 2008 och antog lagförslaget med röstsiffrorna 143 mot 138. 67 ledamöter var frånvarande och en ledamot avstod från att rösta.[13][14]

Två borgerliga ledamöter stödde inte lagförslaget. Camilla Lindberg röstade mot och Birgitta Ohlsson avstod. Flera ledamöter som tidigare motsatte sig förslaget röstade i stället för den ändrade versionen. Dit hörde bland andra centerpartisterna Fredrick Federley och Annie Johansson. Cecilia Wikström och Karl Sigfrid var frånvarande.[13]

Ändringar i lagen (september 2008)

[redigera | redigera wikitext]

Den 25 september 2008 meddelade regeringen att den hade träffat en uppgörelse mellan allianspartierna om ändringar i FRA-lagen. Ändringarna syftade till att stärka integritetsskyddet.

De viktigaste förändringarna var:

  • Tillstånd för signalspaning prövas av domstol.
  • FRA ska ansöka om tillstånd för all signalspaning.
  • Även signalspaning för regeringens behov ska omfattas av tillstånd.
  • Signalspaning får endast bedrivas på uppdrag av regeringen, Regeringskansliet eller Försvarsmakten.
  • FRA får endast använda av domstolen fastställda trafikstråk.
  • FRA får inte signalspana mot trafik där både avsändare och mottagare finns i Sverige.[15]

Regeringen angav även i vilka fall signalspaning fick användas:

  • vid yttre militära hot mot landet
  • vid internationell terrorism
  • vid konflikter med påverkan på internationell säkerhet
  • vid svenskt deltagande i fredsfrämjande eller humanitära internationella insatser
  • vid hot mot säkerheten i sådana insatser
  • vid utveckling eller spridning av massförstörelsevapen
  • vid kontroll av svensk vapenexport
  • vid allvarliga yttre hot mot samhällets tekniska infrastrukturer, till exempel IT-trafik
  • vid internationella förhållanden av särskild betydelse för svensk utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik[16]

Remissvar och vidare utveckling 2009

[redigera | redigera wikitext]

I slutet av februari 2009 lämnade flera remissinstanser svar om den ändrade FRA-lagen. Hovrätten över Skåne och Blekinge kritiserade lagen på flera punkter. Tullverket framhöll att det inte längre kunde få information direkt från FRA, utan behövde gå via regeringen, Regeringskansliet eller Försvarsmakten. Datainspektionen kritiserade lagen främst av integritetsskäl och ifrågasatte om den domstol som skulle pröva tillstånd var tillräckligt oberoende. Liknande kritik framfördes av andra remissinstanser.[17]

Säpo kritiserade också uppgörelsen. Enligt myndigheten innebar den att Säpo inte längre kunde begära information direkt från FRA. Enligt Svenska Dagbladet ansåg Säpo att kompromissen försämrade möjligheterna att skydda samhället mot terrorism och mot främmande makters olovliga underrättelseverksamhet. I april 2009 föreslog Säpos dåvarande chef Anders Eriksson, som också var regeringens utredare, en särskild lag. Förslaget innebar att Säpo skulle kunna ge uppdrag till FRA genom domstolsprövning och därmed kringgå regeringens uppgörelse om FRA-lagen.[18]

Slutligt riksdagsbeslut 2009

[redigera | redigera wikitext]

Riksdagen röstade den 14 oktober 2009 med siffrorna 158 mot 153 för den ändrade FRA-lagen. Därmed antogs de förändringar som regeringen tidigare presenterade för att stärka integritetsskyddet.[19]

Efterspel och senare uppgifter

[redigera | redigera wikitext]

Den 17 juli 2008 uppgav sex folkpartistiska riksdagsledamöter – Camilla Lindberg, Birgitta Ohlsson, Agneta Berliner, Cecilia Wikström, Solveig Hellquist och Maria Lundqvist-Brömster – i Rapport och Aktuellt att de var beredda att rösta mot lagen vid riksmötets öppnande. [källa behövs][uppföljning saknas]

Under förhandlingar på Miljödepartementet uppgav Federley 2022 att han och Johansson saknade passerkort, inte kunde lämna mötesrummen och inte kunde kommunicera med omvärlden.[20]

Politiska konsekvenser

[redigera | redigera wikitext]

I en analys 2011 uppgav KG Bergström att FRA-debatten var ett avgörande bakslag för Maud Olofsson som liberal profil. ”Då tappade hon sin liberala gloria och det innebar början till slutet [för henne].”[21]

Kritik och reaktioner

[redigera | redigera wikitext]

Lagen mötte omfattande kritik och beskrevs av flera bedömare som ett allvarligt ingrepp i den personliga integriteten. Vissa kritiker kallade lagen ”Lag 1984” eller ”Lex Orwell”, med hänvisning till romanen 1984.[22][23][24]

Nidteckning om FRA-lagen av Carlos Latuff

Den 17 juni 2008 uppgav Electronic Frontier Foundation (EFF), en amerikansk organisation som arbetar med digitala rättigheter, att Sverige med den nya lagen fick en av de mest långtgående lagstiftningarna om signalspaning bland demokratiska länder.[25]

Lagen kritiserades också för att urholka meddelarskyddet och för att strida mot Europakonventionen, som sedan 1995 har en särskild ställning i svensk rätt. Bland dem som framförde denna kritik fanns Per Broström, folkrättsjurist vid Försvarshögskolan.[26]

I Belgien uttryckte det statliga organet Commission de la protection de la vie privée (CPVP) oro för att lagen kunde strida mot Europakonventionen. Organet ansåg att frågan borde prövas i EG-domstolen i Luxemburg eller i Europadomstolen i Strasbourg.[27]

Den svenska ideella organisationen Centrum för rättvisa meddelade att organisationen var beredd att driva frågan i domstol.[28] Den 14 juli 2008 anmälde organisationen lagen till Europadomstolen, eftersom organisationen ansåg att lagen stred mot Europakonventionen.[29]

Förre chefen för Säkerhetspolisen, Anders Eriksson, kritiserade i en intervju i Dagens Nyheter den 12 juni 2008 lagen. Han ansåg att den hade allvarliga brister i fråga om rättssäkerhet och ifrågasatte om den var förenlig med svensk grundlag.[30]

I en intervju i Dagens Nyheter den 17 juni 2008 hävdade Magnus Norell, forskare i terrorism vid Totalförsvarets forskningsinstitut, att det saknas hot mot Sverige som motiverar lagen.[31] Han ifrågasatte också om lagen skulle leda till att några terrorister grips.[31]

Tidningsutgivarna och Svenska Journalistförbundet samt European Federation of Journalists motsatte sig lagen. Organisationerna ansåg att den strider mot grundlagens källskydd och meddelarfrihet.[32][33]

Även Jesper Bengtsson, svensk ordförande för Reportrar utan gränser, riktade skarp kritik mot lagen.[34]

Motståndet på internet var omfattande, särskilt inom bloggar, vilket uppmärksammades i flera större dagstidningar.[35][36]

Genom ett upprop på bland annat Nätverket Stoppa FRA-lagens webbplats[37] samlades hundratals demonstranter utanför Riksdagshuset i Stockholm den 18 juni 2008 för att protestera mot lagen.[38][39]

Demonstration mot FRA-lagen utanför Riksdagshuset i Stockholm, 18 juni 2008.

Per Wirtén kritiserade i SVT den 17 juni 2008 de svenska medierna för att ha svikit sitt uppdrag genom att inte lyfta frågan förrän det hade blivit en personstrid och dramatik.[40]

Professorn i praktisk filosofi, Per Bauhn, menade i en kommentar i Svenska Dagbladet den 24 juni 2008 att det mest anstötliga med FRA-lagen är att den jämställer vänner och fiender: "I den meningen utgör lagen en perverterad tolkning av den också i andra sammanhang tanklösa parollen 'Alla ska med'."[41]

Den 19 augusti 2008 startade Svenska Dagbladet en artikelserie: "I FRA-lagens spår". Först ut var filosofen och juristen Lena Halldenius som i en artikel den 19 augusti menar att genomdrivandet av FRA-lagen gjort att Sverige åsidosatt sin egen grundlag.[42] Den 26 augusti skrev Nicklas Lundblad en artikel i samma serie: "Metod finns men inget mandat": "FRA-lagen ger staten verktyg för signalspaning som medborgarna aldrig diskuterat värdet av eller meningen med. Är det alls förenligt med demokrati att ge all makt till en stat som bara kan erbjuda en metod men som saknar mandat?"[43]

I augusti 2008 anmäldes FRA-lagen till EU-kommissionen av forskaren Robin Lööf vid Europeiska universitet i Florens då lagen enligt honom strider emot den fria rörligheten enligt EU-rätten, denna uppfattning fick stöd av professor Ulf Bernitz. Lööf anmärke emot att en utländsk advokat inte kan kommunicera med en klient i Sverige utan att riskera avlyssning, vilket en svensk advokat inte riskerar.[44][45][uppföljning saknas]

Kritik från remissinstanser

[redigera | redigera wikitext]
” Förslaget [...] innebär ett integritetsintrång som saknar motstycke i ett internationellt perspektiv. [...] Det är helt främmande för vårt statsskick att ge Regeringen eller Regeringskansliet befogenheter att i politisk ordning fatta de avgörande besluten om avlyssning av telekommunikationer. „
– Synpunkter från Justitiedepartementet
” Förslagen tyder på en skrämmande brist på förståelse för de krav i fråga om skydd för personlig integritet som följer av Regeringsformen och Europakonventionen om skydd för de grundläggande fri- och rättigheterna. [...] Dessutom är det självklart att i en rättsstat är brottsbekämpning en uppgift för civila myndigheter. „
– Remissvar från Rikspolisstyrelsen
” Säkerhetspolisen är positiv till att det införs lagstiftning med befogenheter som möjliggör signalspaning mot telekommunikation i kabel. [...] Även om verksamheten benämns signalspaning är det viktigt att understryka att resultatet är detsamma som när polisen verkställer hemlig teleavlyssning, dvs. det allmänna får del av sådan kommunikation mellan personer som annars är skyddad mot avlyssning. Det är således fråga om en massiv telefonavlyssning och förslaget innebär en kränkning av enskilds integritet som vida överstiger den kränkning som förslagen om buggning och preventiva tvångsmedel sammantaget innebär. Säkerhetspolisen menar att förslaget omöjligt kan genomföras utan de rättssäkerhetsgarantier som Justitiedepartementet pekat på införs. „
– Remissvar från SÄPO

Motstånd inom politiska partier

[redigera | redigera wikitext]

Motstånd mot FRA-lagen förekom även inom de politiska partiernas egna organisationer, särskilt bland ungdoms- och studentförbund.

” Det vi föll på i FRA-frågan var att vi inte organiserade oss. De isolerade oss en och en, och det var fel att vi tillät oss att bryta kontakten. „
– Camilla Lindberg, mars 2011[46]

Samtliga riksdagspartiers ungdomsförbund motsatte sig lagen.[47][48][49]. Även de studentförbund som uttalade sig i frågan motsatte sig lagen.[50][51][52]

Även internt inom flera av regeringspartiernas moderorganisationer, främst folkpartiet och Centerpartiet, har kritiken varit stor. Folkpartiets största partidistrikt – Stockholms stad – beslutade på ett medlemsmöte den 14 maj 2008 att skriva till sin riksdagsgrupp med en begäran om att stoppa lagförslaget.[53] Inför omröstningen i riksdagen skrev även flera av Folkpartiets länsförbund, bland annat Kalmar län,[54] till partiledningen med en begäran om att lagförslaget skulle skjutas upp.[55] Även Folkpartiets länsförbund i Stockholms län, Östergötlands län, och Skåne län har varit kritiska till lagen.[55]

Den 14 juli 2008 skrev de tre tidigare partiledarna för folkpartiet Ola Ullsten, Bengt Westerberg och Maria Leissner tillsammans med fyra folkpartistiska riksdagsledamöter (bland annat Birgitta Ohlsson och Cecilia Wikström) under en debattartikel på DN Debatt i Dagens Nyheter där de uppmanar regeringen att backa från beslutet att driva igenom FRA-lagen och att "avfärda motståndet mot FRA-lagen som uttryck för okunnighet och missuppfattningar". De menar vidare att lagen strider mot grundläggande liberala värderingar samt att tunga remissinstanser visat sig kritiska mot lagen såväl före som efter de ändringar i lagen som föregick dess genomröstning.[56] Också Folkpartiets oppositionsråd i Norrköping Mathias Sundin gick ut och krävde att lagförslaget skulle avslås.[57]

Inom Centerpartiet motsatte sig flera partidistrikt FRA-lagen, bland annat i Stockholm[58] och Göteborg[59]. Ett internt upprop krävde en extra partistämma för att partiet skulle motsätta sig lagen. Maud Olofsson avvisade ytterligare uppgörelser trots intern kritik.[60]

Under sommaren 2008 tog Centerpartiet fram ett förslag till lagändring. Enligt Fredrick Federley kunde förslaget accepteras av regeringen. Förslaget innebar att signalspaning skulle förbjudas när både sändare och mottagare befann sig i Sverige. Partiet ansåg att förslaget skulle minska risken för massavlyssning.[61]

Den 4 augusti 2008 publicerade 14 moderata kommunalpolitiker en debattartikel i Dagens Nyheter där de kritiserade lagen. De ansåg att den stred mot partiets linje och hänvisade till svagt väljarstöd, kritik från remissinstanser och risk för omfattande övervakning.[62] SVT:s Agenda sände den 14 september 2008 ett reportage om processen kring lagen.[63]

Den 6 oktober 2008 lade Socialdemokraterna och Miljöpartiet fram en gemensam motion där de beskrev lagen som ett avsteg från principen om fri kommunikation utan statlig insyn. Vänsterpartiet lade fram en liknande motion.[64] Motionen togs fram med hjälp av konsulten Erik Lakomaa för att öka möjligheterna att få stöd i riksdagen.[65]

Utanför riksdagen motsatte sig Piratpartiet FRA-lagen och fortsatte att driva frågan även efter införandet.[66]

"Till minne av det svenska privatlivet", 23 juni 2008 vid ingången till Riksdagshuset

Kritik från näringsliv och utländska myndigheter

[redigera | redigera wikitext]

Enligt Invest in Sweden Agency hade flera stora multinationella företag meddelat att de inte ville satsa på ny verksamhet i Sverige på grund av den nya lagen. Företagen uppgav att de inte ville riskera sina kunders integritet.

Anne-Marie Fransson, förbundsdirektör vid IT&Telekomföretagen, kommenterade lagens effekter. Hon sade att lagen riskerade att skada Sveriges rykte och få företag att välja andra länder vid investeringar i Europa. Branschorganisationen kritiserade också staten i en egen rapport för att lägga kostnaderna på operatörer och användare. Enligt organisationen kunde kostnaderna för telekombolagen i ett högt scenario uppgå till cirka 16 miljarder kronor, vilket motsvarade branschens vinster 2007. Dagens Nyheter uppgav att hushållen kunde behöva betala mellan 2.500 och 3.700 kronor till följd av FRA-lagen och andra nya lagar som påverkade teleoperatörerna.

Google meddelade i maj 2007 att företaget inte skulle investera i nya servrar i Sverige om lagförslaget antogs. Peter Fleischer, ansvarig för integritetsfrågor på Google, motiverade beslutet med att företaget inte kunde kompromissa med användarnas integritet eller låta svenska myndigheter ta del av data som inte rörde svensk aktivitet.

I Finland uttryckte myndigheter och företag oro för att det nya lagförslaget skulle kunna göra det olagligt för finländska teleoperatörer att koppla samtal via svenska nät, eftersom kommunikationen enligt finländsk lag måste vara konfidentiell. En stor del av telefontrafiken från Finland passerade då via Sverige. Telia Sonera meddelade i juli 2007 att företaget flyttade e-postservrar för finländska kunder från Sverige till Finland för att undvika övervakning av trafiken.

Den svenska Internetleverantören Bahnhof har meddelat att man inte tänker följa den nya lagen utan att man först tänker ta juridisk strid mot den.[67]

Efter utökad uppmärksamhet för FRA 2013, beslutade Finlands regering att låta bygga en datafiberkabel i havet till Tyskland, för att undvika svensk övervakning av utrikestrafiken.[68] Ryssland är intresserade av att koppla in sig på kabeln.[källa behövs]

Kritik från akademiskt håll

[redigera | redigera wikitext]

Den 3 september 2008 skrev 13 forskare i ett debattinlägg att FRA:s avlyssning av civil kommunikation medför kartläggning av väldigt många helt oskyldiga medborgare på individnivå. Vidare krävde de att lagen måste rivas upp.[69]

Opinionsundersökningar

[redigera | redigera wikitext]

I en opinionsundersökning som Skop genomförde på uppdrag av bland annat tankesmedjan Den Nya Välfärden mellan den 18 januari och 4 februari 2007 tillfrågades drygt 1 000 personer i åldern 18–84 år om en myndighet bör få avlyssna telefon- och datatrafik som passerar Sveriges gränser.[70] 60 procent var emot, 39 procent för och 1 procent svarade inte.[70]

En undersökning från Novus Opinion på uppdrag av TV4-nyheterna den 17 juni 2008 visade att 56 procent ansåg att riksdagen borde rösta nej till lagen, medan 34 procent ansåg att den borde antas och 10 procent saknade uppfattning.[71] I samma undersökning ansåg 77 procent att riksdagsledamöter bör rösta efter egen övertygelse, medan 16 procent ansåg att de bör följa partilinjen.[71]

Sifo genomförde på uppdrag av Aftonbladet en undersökning den 25–26 juni 2008. Den visade att 47 procent var negativa till FRA-lagen, 36 procent var positiva och 17 procent saknade uppfattning. Resultaten visade även att män var mer negativa än kvinnor samt att inställningen varierade med partisympati och ålder.[72][73]

FRA:s bedömning av lagen

[redigera | redigera wikitext]

FRA har sedan andra världskriget bedrivit signalspaning mot både militär och civil verksamhet, med regeringens och riksdagens vetskap. Enligt myndigheten har verksamheten gett underrättelser till statliga beslutsfattare. FRA framhåller också att en samlad organisation är mer kostnadseffektiv än en uppdelning på flera aktörer.

Enligt FRA sker signalspaning på uppdrag av bland annat Försvarsmakten, polisen och andra myndigheter, inte för egna ändamål. Myndigheten uppger att lagförslaget ger tillgång till större mängder internationell kabelburen trafik. Syftet är att bättre möta uppdragsgivarnas underrättelsebehov.[74]

Enligt FRA innebär lagförslaget inte att all kommunikation lagras och inte heller någon förändring jämfört med tidigare hantering. Lagrådet anför: ”en god balans nåtts mellan enskildas grundlags- och konventionsskyddade krav på skydd mot intrång i privatlivet och det allmännas rätt och skyldighet att svara för nationella säkerhetsintressen”. Lagrådet har också bedömt att förslaget är förenligt med Europakonventionen.[74]

FRA uppger att myndigheten inte får bedriva signalspaning av inrikes trafik. Sökbegrepp filtrerar bort irrelevant trafik. Om sådan trafik ändå fångas upp förstörs den. Trafik som passerar landets gränser kan dock vara föremål för signalspaning från utländska underrättelsetjänster.[74]

FRA utvidgar inte sin inriktning eller sina mål. I stället skärps bestämmelserna om ändamålen för signalspaning. Verksamheten står också under omfattande extern tillsyn. Ingen ny typ av trafik inhämtas; verksamheten avser liksom tidigare militär och internationell trafik i globala nät.[74]

Offentliggörande av signalspaningsfall 2008

[redigera | redigera wikitext]

Den 23 juli 2008 redovisade FRA fyra fall där signalspaning enligt myndigheten hade varit effektiv. Myndigheten hade tidigare inte offentliggjort sådana uppgifter på grund av sekretess. Redovisningen kom efter omfattande kritik mot FRA-lagen i samband med riksdagens beslut. Fallen gällde följande:

  • ett förhindrat politiskt mord på en person som flytt till Sverige
  • underrättelser från det andra Tjetjenienkriget som bidrog till svenska myndigheters bedömningar av flyktingars status
  • uppgifter om en sovjetisk flygincident 1985 där en Su-15 Flagon genomförde ett skenanfall mot ett Viggenplan
  • uppgifter om ett Viggenplan som störtade den 16 oktober 1996 under ett spaningsuppdrag mot den ryska atomkryssaren Pjotr Velikij.[75]

När den moderata riksdagsledamoten Karl Sigfrid begärde att få ta del av underlagen avslog FRA begäran och uppgav att övriga uppgifter omfattades av sekretess.

Uttalanden i pressen

[redigera | redigera wikitext]

FRA:s tidigare överdirektör Anders Wik bemötte den vanligaste kritiken på DN Debatt i Dagens Nyheter den 28 juni 2008.[76]

Samma dag intervjuades FRA:s generaldirektör Ingvar Åkesson i Svenska Dagbladet.[77] I intervjun kritiserade Åkesson regeringen för att inte tillräckligt ha förklarat för medborgarna varför FRA-lagen behövdes.

Wik och Åkesson uppgav att de ansåg kritiken från bloggar och etablerade medier vara överdimensionerad, demagogisk och felaktig.

FRA:s generaldirektör Ingvar Åkesson.

Åkesson utvecklade sina argument på SvD Brännpunkt i Svenska Dagbladet den 29 juni 2008. Han skrev att det var en ”vidrig tanke” att FRA skulle vilja spana på svenskars telefonsamtal, e-post och sms. Han frågade: ”Hur kan så många tro att en demokratiskt vald riksdag skulle vilja sitt folk så illa?” Han hävdade vidare att FRA inte kan spionera på svenska folket, eftersom sådan verksamhet är förbjuden enligt lag. Han tillade också att kritiken bygger på en missuppfattning om FRA-lagen:

” FRA kan […] inte spana på inhemska företeelser. Därmed faller påståendet att FRA skulle jaga fildelare lika platt som att FRA skulle spana på svenska folket i övrigt. En stor mängd internationell trafik går genom Sverige. Genom att FRA får spana i den trafik som passerar landets gränser kan myndigheten förse sina uppdragsgivare med information ur den internationella trafiken. Den inhemska trafiken får FRA fortfarande inte spana på. „

[78]

Åkesson återkom i Svenska Dagbladet den 19 juli 2008 med ytterligare ett försvar av FRA-lagen. Inlägget följde på ett debattinlägg av Stefan Swärd den 15 juli 2008. Swärd hävdade där att bland andra Ulf Ekman i Livets Ord hade blivit telefonavlyssnad av FRA, vilket Åkesson avvisade. Han avvisade även folkpartisten Birgitta Ohlssons krav på att signalspaning endast skulle få ske vid brottsmisstanke. Åkesson hävdade att Sverige utan FRA-lagen inte skulle kunna inhämta underrättelser om den politiska och militära utvecklingen i närområdet och i övriga världen. Han framhöll att sådan underrättelseinhämtning inte rör brott eller brottsbekämpning. Enligt honom skulle Sverige utan lagen bli beroende av andra länders information för att kunna föra sin utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik.[79]

I augusti 2008 deltog Åkesson även i läsarchattar hos Dagens Nyheter och Expressen, där han under cirka en timme per tillfälle besvarade frågor.

Regeringens argument

[redigera | redigera wikitext]

Försvarsminister Sten Tolgfors publicerade den 28 juli 2008 ett försvar av FRA-lagen på Brännpunkt i Svenska Dagbladet. Han framhöll att underrättelseverksamhet och signalspaning har stor betydelse för rikets säkerhet. Han hänvisade också till de fall som FRA offentliggjorde den 23 juli. Tolgfors uppgav att FRA använder avancerade sökbegrepp för att identifiera yttre hot. Övrig information ska enligt honom sorteras bort. Han menade att det inte går att ha olika regelverk för signalspaning i etern och i kabel. Ett avslag på lagen skulle enligt honom innebära en återgång till en oreglerad situation för signalspaning i luften utan integritetsskydd.[80]

Den 4 augusti 2008 publicerades en debattartikel i Dagens Nyheter där 14 moderata kommunalpolitiker kritiserade lagen. Tolgfors svarade att han inte avsåg att riva upp lagen. Han uppgav i stället att han ville förtydliga vad den innebär. Han framhöll också att lagen syftar till att identifiera yttre hot och inte till massavlyssning av svenska medborgare.[81]

Sten Tolgfors, försvarsminister 5 september 2007–29 mars 2012.

Statsminister Fredrik Reinfeldt sade den 9 augusti 2008 i sitt sommartal i Vaxholm att det pågående kriget i Sydossetien mellan Georgien och Ryssland var ett exempel på behovet av FRA-lagen.[82] Han uppgav också att det skulle finnas tydliga gränser mellan FRA och Säpo. Året därpå lades ett förslag om att Säpo åter skulle få möjlighet att beställa signalspaning.[83]

Stöd från akademiskt håll

[redigera | redigera wikitext]

FRA-lagen fick stöd från vissa forskare. Professorerna Wilhelm Agrell och Dennis Töllborg skrev i Dagens Nyheter den 10 juli 2008 att debatten om lagen var snedvriden.[84]

De framhöll att liknande lagstiftning redan finns i bland annat Storbritannien och Tyskland. Enligt dem får den svenska debatten lagen att framstå som unik. Agrell menade också att det har liten betydelse att flytta e-postservrar, eftersom motsvarande signalspaning förekommer i andra länder.

Töllborg hänvisade till amerikanska National Security Agency (NSA) och sade: ”NSA tar rubbet. Varenda mejl.” Båda ansåg att kontrollen av FRA bör förstärkas.

Den 17 juli 2008 skrev Jan Eric Larsson, professor i informationsteknologi, i Sydsvenskan att FRA-lagens övervakning inte utgör något större hot mot den personliga integriteten jämfört med annan övervakning på internet, till exempel av hackare, kriminella, utländska säkerhetstjänster och företag.[85] Han framhöll att FRA står under myndighetstillsyn och därför innebär ett begränsat tillskott till hotbilden. I artikeln skrev han: ”Om FRA skall kunna spionera i den moderna världen behöver man kunna använda den moderna tekniken. FRA, som i motsats till företag, hackerligor och grannens barn faktiskt står under myndighetsbevakning, utgör ett försumbart litet extra hot mot min personliga integritet. [...] Med nuvarande låga grad av säkerhet på internet utgör den nya FRA-lagen i praktiken ingen märkbart ökad risk.”

Trafikdata

[redigera | redigera wikitext]
Huvudartikel: Titan (databas)

Trafikdata (även kallat metadata) är en central komponent i den signalspaning som Försvarets Radioanstalt (FRA) bedriver mot civila kommunikationskablar. Med trafikdata avses uppgifter om kommunikation, såsom vilka som kommunicerar, när och hur, snarare än innehållet i själva kommunikationen.

Illustration av hur FRA inhämtar och bearbetar kommunikation, enligt nätverket Stoppa FRA-lagen

I praktiken samlar FRA in och lagrar trafikdata som en del av sin verksamhet. Detta uppmärksammades i ett reportage i SVT Rapport den 16 juni 2008, där det uppgavs att svenskars telefonsamtal och datakontakter hade samlats in och lagrats under lång tid, i vissa fall omkring tio år.[86] Lagringen sker i Trafikdatabasen Titan.

Uppgifterna stöds även av interna dokument från FRA som publicerats via SVT, där det framgår att stora mängder kommunikation lagras och analyseras i efterhand.[86]

Betydelsen av trafikdata framgår också av lagens förarbeten, där det anges att effektiv signalspaning förutsätter insamling av metadata, såsom kanalnummer och bärfrekvens.[87]

Denna användning av trafikdata har varit föremål för debatt. Den 3 september 2008 publicerade 13 forskare och signalspaningsexperter en artikel på DN Debatt där de hävdade att FRA:s hantering av trafikdata kan möjliggöra kartläggning av sociala nätverk (sociogram).[88]

Trafikbearbetning

[redigera | redigera wikitext]
Huvudartikel: Trafikbearbetning

Trafikdata används inom trafikbearbetning. Av förarbetena framgår att FRA använder trafikbearbetning för att fastställa trafikmönster.[89][90] Det vill säga att kartlägga enskildas kontaktnät, surfvanor eller internetbaserad telefoni,[91] ibland benämnt sociogram.[92]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ↑ ”En anpassad försvarsunderrättelseverksamhet (Ds 2005:30)”. Försvarsdepartementet. 15 juli 2005. http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/47685.
  2. ↑ Anita Kratz & Torbjörn Nilsson, ”Spelet om FRA”, Fokus, 2008-09-19. Läst 2008-09-20.
  3. ↑ TT, ”Bloggbävning – ett av 2008 års nya ord Arkiverad 28 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine.”, Metro, 2008-12-29. Läst 2010-06-08.
  4. ↑ ”FRA gör inte det du tror! Arkiverad 7 juni 2010 hämtat från the Wayback Machine.”, IDG, 2010-06-04. Läst 2010-06-08.
  5. ↑ ”En anpassad försvarsunderrättelseverksamhet - Proposition 2006/07:63” (PDF). Försvarsdepartementet. 8 mars 2007. Arkiverad från originalet den 29 september 2007. https://web.archive.org/web/20070929105518/http://www.regeringen.se/content/1/c6/07/83/67/2ee1ba0a.pdf.
  6. ↑ Rosén, Hans (13 oktober 2013). ”"Sverige samarbetade med USA om FRA-lagen"”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/nyheter/sverige/sverige-samarbetade-med-usa-om-fra-lagen/. Läst 27 oktober 2014.
  7. ↑ ”Sweden 'worked with USA on FRA law'” (på engelska). thelocal.se. 13 oktober 2013. http://www.thelocal.se/20131013/50760. Läst 27 oktober 2014.
  8. ↑ Jonsson, Gunnar (14 juni 2007). ”Avlyssningsförslag får vila”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/nyheter/sverige/avlyssningsforslag-far-vila/. Läst 19 juni 2008.
  9. ↑ Funcke, Nils (8 maj 2008). ”FRA-förslag ändras inte”. Riksdag & Departement. Arkiverad från originalet den 15 september 2010. https://web.archive.org/web/20100915132929/http://www.rod.se/politikomraden/demokrati/FRA-forslag-andras-inte/. Läst 2 juni 2008.
  10. ↑ Jerräng, Marcus (3 juni 2008). ”Försvarsutskottet godkänner FRA-lagen”. Computer Sweden. Arkiverad från originalet den 1 juli 2008. https://web.archive.org/web/20080701155831/http://www.idg.se/2.1085/1.165676. Läst 19 juni 2008.
  11. ↑ Åberg, Anna (17 juni 2008). ”Debatt om FRA-lagen”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/nyheter/politik/debatt-om-fra-lagen/. Läst 17 juni 2008.
  12. 1 2 3 4 Nandorf, Tove; Hellberg, Anders (17 juni 2008). ”FRA-förslag återremitteras”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/nyheter/politik/fra-forslag-aterremitteras/. Läst 17 juni 2008.
  13. 1 2 Thelenius-Wanler, Emma (18 juni 2008). ”Riksdagen röstade igenom FRA-lag”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/nyheter/sverige/riksdagen-rostade-igenom-fra-lag/. Läst 18 juni 2008.
  14. ↑ ”Röstprotokoll, Riksdagen”. Sveriges riksdag. 18 juni 2008. Arkiverad från originalet den 22 juni 2008. https://web.archive.org/web/20080622104900/http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3158&guid=%7B0E3EEB46-2D55-4810-A44C-58DD7F4E9606%7D&rm=2007%2F08. Läst 18 juni 2008.
  15. ↑ ”Pressmeddelande, Regeringskansliet: Alliansen enig om stärkt integritet, tydligare reglering och förbättrad kontroll i kompletteringar till signalspaningslagen”. Regeringskansliet. 25 september 2008. Arkiverad från originalet den 10 mars 2014. https://web.archive.org/web/20140310123055/http://www.regeringen.se/sb/d/10911/a/112332. Läst 25 september 2008.
  16. ↑ ”Militärt hot villkor för FRA-spaning”. Svenska Dagbladet. 26 september 2008. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_1788753.svd. Läst 26 september 2008.
  17. ↑ ”Tung remisskritik mot FRA-lagen”. Svenska Dagbladet. 23 februari 2009. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_2510965.svd. Läst 23 februari 2009.
  18. ↑ ”Regeringen vill kringgå FRA-överenskommelse”. Svenska Dagbladet. 3 april 2009. http://www.svd.se/nyheter/politik/artikel_2690487.svd. Läst 3 april 2009.
  19. ↑ ”Ja till FRA-lagen”. Svenska Dagbladet. 14 oktober 2009. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_3651685.svd. Läst 14 oktober 2009.
  20. ↑ Politikbyrån (vid 7m49s), SVT, 18 augusti 2022.
  21. ↑ KG Bergström. "Almedalspanelen", Gomorron Sverige i Sveriges Television, 7 juli 2011.
  22. ↑ Linder, P.J. Anders (9 mars 2007). ”Riksdagen måste säga nej till Lex Orwell”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/artikel_1069817.svd. Läst 16 juni 2008.
  23. ↑ Jonsson, Gunnar (12 mars 2007). ”S säger nej till avlyssningslag”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/nyheter/politik/s-sager-nej-till-avlyssningslag/. Läst 16 juni 2008.
  24. ↑ ”080616: Stoppa FRA-lagen!”. Expressen. 16 juni 2008. https://www.expressen.se/nyheter/080616-stoppa-fra-lagen/. Läst 16 juni 2008.
  25. ↑ ”Sverige blir mest extremt i hela världen”. Tidningarnas Telegrambyrå (publicerat i Aftonbladet). 17 juni 2008. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article2703725.ab. Läst 23 juni 2008.
  26. ↑ Beertema, Irene; Marmorstein, Elisabeth (18 juni 2008). ”Övervakaren ska övervakas – men experten skrattar åt nya förslaget”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article2710938.ab. Läst 23 juni 2008.
  27. ↑ Thelenius-Wanler, Emma (27 juni 2008). ”FRA-lag kan prövas i Europadomstolen”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/nyheter/politik/fra-lag-kan-provas-i-europadomstolen/. Läst 28 juni 2008.
  28. ↑ Crafoord, Clarence; Strömmer, Gunnar (20 juni 2008). ”Vi ses i domstol, regeringen”. Expressen. https://www.expressen.se/debatt/vi-ses-i-domstol-regeringen/. Läst 28 juni 2008.
  29. ↑ Munck, Anders (14 juli 2008). ”FRA-lag anmäld till Europadomstol”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/nyheter/politik/fra-lag-anmald-till-europadomstol/. Läst 16 juli 2008.
  30. ↑ Nandorf, Tove (12 juni 2008). ”Förre Säpochefen kritiserar förslaget”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1042&a=778995. Läst 23 juni 2008.
  31. 1 2 Åberg, Anna (17 juni 2008). ”Systemet kommer inte fånga några terrorister”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/nyheter/politik/systemet-kommer-inte-fanga-nagra-terrorister/. Läst 8 februari 2017.
  32. ↑ Ewenfeldt, Björn; Goksör, Joakim (17 juni 2008). ”Stora mediehus kan avlyssnas av FRA”. Tidningarnas Telegrambyrå (publicerat i Dagens Nyheter). http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?a=794832. Läst 17 juni 2008.
  33. ↑ European Federation of Journalists (19 juni 2008). ”EFJ Condemns Surveillance Law in Sweden”. Pressmeddelande. Läst 22 juni 2008. Arkiverad från originalet den 28 augusti 2008.
  34. ↑ Bengtsson, Jesper (19 juni 2008). ”Hyckleri Federley”. Reportrar utan gränser. http://rugordforande.blogspot.com/2008/06/hyckleri-federley.html. Läst 22 juni 2008.
  35. ↑ Olsson, Tobias (13 juni 2008). ”Bloggosfären i uppror över FRA-lag”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_1361165.svd. Läst 15 juni 2008.
  36. ↑ Åberg, Anna (14 juni 2008). ”Bloggarna leder striden mot FRA-lag”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=147&a=779582. Läst 15 juni 2008.
  37. ↑ ”Stoppa FRA-lagen”. Arkiverad från originalet den 22 juni 2008. https://web.archive.org/web/20080622005213/http://www.stoppafralagen.nu/. Läst 18 juni 2008.
  38. ↑ Hernadi, Alexandra (18 juni 2008). ”FRA-protester utanför riksdagen”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_1378779.svd. Läst 19 juni 2008.
  39. ↑ Sima, Joanna (18 juni 2008). ”Växande protester mot FRA-lagen”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1298&a=795012. Läst 19 juni 2008.
  40. ↑ ”Jag tycker faktiskt att de politiska reportrarna på de stora medierna i Sverige har svikit sitt uppdrag i den här frågan. Man har inte lyft fram det. Man har inte diskuterat det. [...] Det blir inte intressant i media, tyvärr, förrän det blir en personstrid som det är nu då det är dramatik ända in på mållinjen.” sade Per Wirtén i SVT:s Gomorron Sverige kl 7.22 17 juni 2008.
  41. ↑ Bauhn, Per (24 juni 2008). ”Stötande att jämställa vänner och fiender”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/kulturnoje/nyheter/artikel_1399165.svd. Läst 24 juni 2008.
  42. ↑ Halldenius, Lena (19 augusti 2008). ”Rädslan som det politiskt normala”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/kulturnoje/mer/kulturdebatt/artikel_1586223.svd. Läst 27 augusti 2008.
  43. ↑ Lundblad, Nicklas (26 augusti 2008). ”Metod finns men inget mandat”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/kulturnoje/mer/kulturdebatt/artikel_1616691.svd. Läst 27 augusti 2008.
  44. ↑ Jacobsson, Susanne (13 augusti 2008). ”FRA-lagen anmäls till EU-kommissionen”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1042&a=815019. Läst 13 augusti 2008.
  45. ↑ ””FRA-lagen strider mot EU-rätten””. TT/Aftonbladet. 13 augusti 2008. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article3090357.ab. Läst 13 augusti 2008.
  46. ↑ ”Bambuser från Pub Liberal”. liberaldemokraterna.com. 2011-03-16. http://www.liberaldemokraterna.com/2011/03/16/bambuser-fran-pub-liberal/.
  47. ↑ ”Ungdomsförbunden enas mot avlyssningslag”. Ungdomsförbunden enas mot avlyssningslag. Liberala ungdomsförbundet; Moderata ungdomsförbundet; Centerpartiets ungdomsförbund; Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund; Grön Ungdom. 2008-06-09. Arkiverad från originalet den 2020-04-23. https://web.archive.org/web/20200423143447/http://www.mynewsdesk.com/se/pressreleases/ungdomsfoerbunden-enas-mot-avlyssningslag-229147. Läst 23 april 2020.
  48. ↑ ”KDU skänker ”1984” till kd-ledamöter”. KDU skänker ”1984” till kd-ledamöter. Kristdemokratiska ungdomsförbundet. 2008-06-16. Arkiverad från originalet den 2008-06-18. https://web.archive.org/web/20080618053642/http://www.kdu.se/PressOchMedia/Pressmeddelanden/fra.aspx. Läst 18 juni 2008.
  49. ↑ ”Stort bakslag för demokratin – kommentar till FRA-beslutet”. Stort bakslag för demokratin – kommentar till FRA-beslutet. Ung Vänster. 2008-06-18. Arkiverad från originalet den 2015-12-13. https://web.archive.org/web/20151213171426/http://ungvanster.se/2008/06/17/stort-bakslag-for-demokratin-kommentar-till-fra-beslutet/. Läst 15 oktober 2014.
  50. ↑ ”Uttalanden från kongressen: om Lissabonfördraget och FRA-lagen”. Uttalanden från kongressen: om Lissabonfördraget och FRA-lagen. Socialdemokratiska studentförbundet. 2008-06-16. http://www.s-studenter.se/index.php?page=2&ar_id=2116.
  51. ↑ ”FMSF: Liberaler bör rösta nej”. FMSF: Liberaler bör rösta nej. Fria moderata studentförbundet. 2008-06-17. Arkiverad från originalet den 2014-10-19. https://web.archive.org/web/20141019174135/http://fmsf.se/nyheter/press/liberaler-bor-rosta-nej/. Läst 15 oktober 2014.
  52. ↑ ”Vi stödjer inte FRA-folkpartister”. Vi stödjer inte FRA-folkpartister. Liberala studenter. 2008-06-11. Arkiverad från originalet den 2012-05-25. https://archive.today/20120525194312/http://www.liberalastudenter.se/p20761/p20761_swe.php?article=975. Läst 4 juli 2008.
  53. ↑ Berggren, Leiph m.fl. (19 maj 2008). ”Fp i Stockholm: Avlyssningsförslaget inte värdigt en modern demokrati”. Sveriges Television. Arkiverad från originalet den 30 maj 2008. https://web.archive.org/web/20080530121552/http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=35188&a=1147876. Läst 28 juni 2008.
  54. ↑ Folkpartiet i Kalmar län (4 juni 2008). ”Skjut upp övervakningsbeslutet!”. Pressmeddelande. Läst 4 juli 2008.
  55. 1 2 Hambraeus, Mona (19 juni 2008). ”Många besvikna efter FRA-beslutet”. Ekot. Arkiverad från originalet den 23 april 2009. https://web.archive.org/web/20090423031810/http://www.sr.se/Ekot/artikel.asp?artikel=2144663. Läst 4 juli 2008.
  56. ↑ Ohlsson, Birgitta, Ullsten, Ola, Westerberg, Bengt, Leissner, Maria, Lindberg, Camilla, Wikström, Cecilia, Lundqvist-Brömster, Maria (14 juli 2008). ”"Regeringen måste nu backa om FRA-lagen"”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/debatt/regeringen-maste-nu-backa-om-fra-lagen/. Läst 18 april 2021.
  57. ↑ Hambraeus, Mona (4 juni 2008). ”"Beslutet om avlyssning bör skjutas upp"”. sverigesradio.se. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=2112747. Läst 27 oktober 2014.
  58. ↑ ”C i Stockholm stad också mot FRA-lagen”. Bloggen Bent. 15 maj 2008. Arkiverad från originalet den 21 maj 2008. https://web.archive.org/web/20080521073347/http://bloggenbent.se/modules/wordpress/2008/05/15/c-i-stockholm-stad-ocks-mot-fra-lagen/. Läst 4 juli 2008.
  59. ↑ ”Centerpartiet i Göteborg tar avstånd från FRA-lagen”. CUF Göteborg. 12 juni 2008. Arkiverad från originalet den 17 september 2011. https://web.archive.org/web/20110917073225/http://cufgoteborg.blogspot.com/2008/06/centerpartiet-i-gteborg-tar-avstnd-frn.html. Läst 4 juli 2008.
  60. ↑ Karlsson, Karl-Johan; Eriksson, Karin (4 juli 2008). ”Maud kör över sitt eget parti”. Expressen. http://www.expressen.se/nyheter/maud-kor-over-sitt-eget-parti/. Läst 27 oktober 2014.
  61. ↑ ”C: Ingen FRA-spaning på svenskar”. Dagens Nyheter. 21 augusti 2008. http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1042&a=818514. Läst 21 augusti 2008.
  62. ↑ Kinhult, Pia; Holmberg, Jan; Unell, Elisabeth; Bingsgård, Ulf; Lindvall, Paul; Håkansson, Thomas; Gustavsson, Christian; Lid, Örjan; Sörblad, Henric; Sörqvist, Lars-Göran; Seth, Irene; Bergqvist, Fredrik; Åberg, Patric; Andersson, Stefan (4 augusti 2008). ”FRA-lagen inte ett uttryck för Nya moderaternas linje”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=572&a=811269. Läst 5 augusti 2008.
  63. ↑ ”Så går det till när partipiskan viner”. SVT. 14 september 2008. http://svt.se/agenda. Läst 1 maj 2026.
  64. ↑ ”S och mp lämnar v utanför FRA-motion”. Dagens Nyheter. 6 oktober 2008. http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1042&a=836915. Läst 7 oktober 2008.
  65. ↑ Stenberg, Ewa; Carlberg, Ingrid (28 februari 2008). ”Gräsrötter effektiv pr”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/nyheter/politik/grasrotter-effektiv-pr/. Läst 27 oktober 2014.
  66. ↑ ”Piratpartiet om FRA-lagen”. Piratpartiet. https://www2.piratpartiet.se/fra.
  67. ↑ Bahnhof (16 juni 2008). ”Bahnhof vägrar följa FRA-lagen”. Pressmeddelande. Läst 23 juni 2008. Arkiverad från originalet den 12 augusti 2010.
  68. ↑ ”Finland vill vara knutpunkt i datatrafiken”. hbl.fi. 11 december 2013. Arkiverad från originalet den 27 oktober 2014. https://web.archive.org/web/20141027122815/http://hbl.fi/nyheter/2013-12-11/540796/finland-vill-vara-knutpunkt-i-datatrafiken.
  69. ↑ Mark Klamberg et al "FRA-lagen medför massiv kartläggning av oskyldiga". Dagens Nyheter 3 september 2008. Läst 20 september 2008.
  70. 1 2 (januari/februari 2007). "Rapport till Den Nya Välfärden om ny övervakning" (PDF). Skop. Läst 27 juni 2008.
  71. 1 2 (17 juni 2008). "Undersökning om förtroendet för FRA och det nya lagförslaget" (PDF). Novus Opinion. Läst 27 juni 2008.
  72. ↑ Cantwell, Oisìn (27 juni 2007). ”Folket vill inte ha spionerna”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article2771453.ab. Läst 28 juni 2008.
  73. ↑ Persson, Fredrik (grafik) (27 juni 2007). ”(Grafik till artikel "Folket vill inte ha spionerna" av Cantwell, Oisìn)”. Aftonbladet. Arkiverad från originalet den 7 december 2008. https://web.archive.org/web/20081207123411/http://gfx.aftonbladet.se/multimedia/archive//00671/grafik_671819w.gif. Läst 28 juni 2008.
  74. 1 2 3 4 FRA – Sveriges signalspaningsorganisation, Påståenden och klargöranden, läst 2017-02-08
  75. ↑ Holmström, Mikael (23 juli 2008). ”FRA:s spaning stoppade attentat”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_1482243.svd. Läst 23 juli 2008.
  76. ↑ Wik, Anders (28 juni 2008). ”Din trafik avlyssnas även utan FRA-lagen”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/debatt/din-trafik-avlyssnas-aven-utan-fra-lagen/. Läst 28 juni 2008.
  77. ↑ Ekselius, Elin (28 juni 2008). ”Vi är ensamma i det här”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_1410935.svd. Läst 28 juni 2008.
  78. ↑ Åkesson, Ingvar (29 juni 2008). ”FRA kan inte spana på folket”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/artikel_1413419.svd. Läst 30 juni 2008.
  79. ↑ Åkesson, Ingvar (19 juli 2008). ”FRA tryggar Sveriges självständighet”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/artikel_1471205.svd. Läst 20 juli 2008.
  80. ↑ Tolgfors, Sten (28 juli 2008). ”FRA spanar inte på enskilda svenskar”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/artikel_1496131.svd. Läst 28 juli 2008.
  81. ↑ Thelenius-Wanler, Emma (4 augusti 2008). ”Tolgfors tillbakavisar FRA-kritik”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/nyheter/politik/tolgfors-tillbakavisar-fra-kritik/. Läst 5 augusti 2008.
  82. ↑ Jonsson, Gunnar (9 augusti 2008). ”Reinfeldt: Dra tillbaka trupperna från Georgien”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/nyheter/politik/reinfeldt-dra-tillbaka-trupperna-fran-georgien/. Läst 9 augusti 2008.
  83. ↑ Katarina Helmerson. "Ny terrorlagstiftning utan motstånd", Godmorgon, världen!, Sveriges Radio, 13 december 2015. Åtkomst den 13 december 2015.
  84. ↑ Thelénius-Wanler, Emma (10 juli 2008). ”Professor: Snedvriden debatt i Sverige”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/nyheter/politik/professor-snedvriden-debatt-i-sverige. Läst 11 juli 2008.
  85. ↑ Larsson, Jan Eric (17 juli 2008). ”FRA innebär inget märkbart hot”. Sydsvenskan. Arkiverad från originalet den 1 maj 2009. https://web.archive.org/web/20090501133430/http://sydsvenskan.se/opinion/aktuellafragor/article347216.ece. Läst 17 juli 2008.
  86. 1 2 Struwe, Filip (16 juni 2008). ”FRA lagrar svenska telesamtal och mejl”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/fra-lagrar-svenska-telesamtal-och-mejl. Läst 1 maj 2026.
  87. ↑ ”En anpassad försvarsunderrättelseverksamhet (prop. 2006/07:63)”. En anpassad försvarsunderrättelseverksamhet (prop. 2006/07:63). Regeringskansliet. 2007. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/proposition/en-anpassad-forsvarsunderrattelseverksamhet_gv0363/.
  88. ↑ ”FRA-lagen medför massiv kartläggning av oskyldiga”. Dagens Nyheter. 3 september 2008. https://www.dn.se/debatt/fra-lagen-medfor-massiv-kartlaggning-av-oskyldiga/. Läst 1 maj 2026.
  89. ↑ ”En anpassad försvarsunderrättelseverksamhet (prop. 2006/07:63)” (pdf). Försvarsdepartementet. 8 mars 2007. sid. 22. https://www.regeringen.se/49bb67/contentassets/3f24aa980d04459395a9636d64c25fcf/prop.-20060746-personuppgiftsbehandling-hos-forsvarsmakten-och-forsvarets-radioanstalt. Läst 1 maj 2026.
  90. ↑ ”Personuppgiftsbehandling hos Försvarsmakten och Försvarets radioanstalt (prop. 2006/07:46)” (pdf). Försvarsdepartementet. 8 mars 2007. sid. 29. Arkiverad från originalet den 26 februari 2014. https://web.archive.org/web/20140226050744/http://www.regeringen.se/content/1/c6/07/73/05/7ac2933f.pdf. Läst 1 maj 2026.
  91. ↑ ”FRA lagrar svenskars surfvanor”. SVT Nyheter. 2 juli 2008. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/fra-lagrar-svenskars-surfvanor. Läst 1 maj 2026.
  92. ↑ Nygren, Leif (3 september 2008). ”FRA-lagen medför massiv kartläggning av oskyldiga”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/debatt/fra-lagen-medfor-massiv-kartlaggning-av-oskyldiga/. Läst 20 september 2008.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=FRA-lagen&oldid=59463561”