Jämtlands flygflottilj

Från Wikipedia
(Omdirigerad från F 4 Frösön)
Hoppa till: navigering, sök

Koordinater: 63°11′24″N 14°29′42″Ö / 63.19000°N 14.49500°Ö / 63.19000; 14.49500

Jämtlands flygflottilj
(F 4)
Jämtlands flygflottilj vapen.svg
Flottiljens heraldiska vapen sedan 1994. (Fri vapensköld för Jämtlands flygflottilj tolkad efter dess blasonering. )
Officiellt namn Kungliga Jämtlands flygflottilj
Datum 1926–2005
Land Sverige
Försvarsgren Flygvapnet
Typ Flygflottilj
Roll Spaning (1926-1936)
Lätt bomb (1936-1946)
Jakt (1947-2005)
Storlek Flottilj
Flygdivisioner 1. divisionen
(David Röd)
2. divisionen
(David Blå)
3. divisionen
(David Gul)
Del av Försvarsmakten
Högkvarter Frösön, Östersund
Östersunds kommun
Marsch "Fjärde flygkårens marsch" (Lindström)[1]
Tjänstetecken
Sköldemärken Flygvapnet-Lowvis roundel.svg Flygvapnet roundel.svg
Flygplan
Attackflygplan A 1
Bombflygplan B 4, B 5, B 17A
Telekrigförings
flygplan
Sk 37E
Jaktplan J 3, J 26, J 28B, J 29F, J 32B, J 35D, JA 37
Multi-Role JAS 39A
Spaningsflygplan S 1, S 6, S 14
Skolflygplan Sk 11, Sk 12, Sk 15, Sk 16, Sk 50, SK 37
Transportflygplan Tp 1, Tp 2, Tp 4, Tp 5, Tp 78, Tp 83
Övriga typer G 101, Se 102, Se 103, Se 104
Helikoptar
Räddningshelikoptrar Hkp 2, Hkp 3, Hkp 10
Vapnet som fördes av F4 1926-1994.

Jämtlands flygflottilj, även F 4 Frösön och F 4, var en svensk flygflottilj inom Försvarsmakten som verkade mellan åren 1926 och 2005. Flygflottiljen var förlagd till Frösö flygplats inom Östersunds garnison.[2]

Historik[redigera | redigera wikitext]

Genom 1925 års försvarsbeslut beslutade riksdagen att Flygvapnet skulle bildas, jämte Armén och Marinen, som en självständig försvarsgren. Totalt skulle fyra flygkårer och en flygskola organiseras från och med den 1 juli 1926. Till Frösön i Jämtland beslutades att Fjärde flygkåren skulle sättas upp och förläggas till Frösö läger, som fram till 1910 varit förläggningsplats till Jämtlands fältjägarregemente. Vilka ansåg det lite som helgrån att ett nytt förband skulle överta deras gamla förläggningsplats, och på köpet även flytta två av deras minnesstenar. Under sommaren 1926 arbetade Flygstyrelsen med att uppföra tjänstelokaler och bostäder till personalen vid flygkåren.[3] Den 15 oktober 1926 övertog flygkåren läger officiellt. Personalen kom i huvudsak ifrån Tredje flygkåren, och bestod av åtta officerare, åtta underofficerare, 16 underbefäl och 60 värnpliktiga.[4] Till en början beväpnades kåren med fyra spaningsflygplan av typen Dront, samt två Junkers F 13 som fungerade som sjuktransportflygplan. Flottiljen hade huvudansvar för sjuktransporter över bland annat Jämtland pga de dåliga vägförbindelserna under vintertid.[5] År 1928 beslutade Flygvapnet att ersätta de omoderna Drontarna, med licenstillverkade Fokker C.V, som i Flygvapnet fick beteckningen S 6. Vilka började tillföras flygkåren 1929. År 1934 uppfördes en ny hangar vid kårens sjöflygstation vid Kungsgårdsviken. Samma år, 1934, påbörjade kåren försök med störtbombfällning med flygplanet Hawker Hart.[6] Genom 1936 års försvarsbeslut fastställde riksdagen att flygkårerna skulle omorganiseras till flygflottiljer, samt att Flygvapnet skulle utökas till att omfatta två medeltunga bombflottiljer, två lätta bombflottiljer, en jaktflottilj och två spaningsflottiljer.

Den 1 juli 1936 bytte Fjärde flygkåren namn till Kungliga Jämtlands flygflottilj, och blev en av de två lätta bombflottiljerna.[7] För Frösöns del kom försvarsbeslutet att utlösa en stor utbyggnad av flygfältet. Med utbyggnaden kom även en del historiska byggnader behövas rivas, bland annat det gamla hästjägarlägret tillsammans med Ångmansgården, just för att frigöra mark till den nya flottiljen. Till flottiljen uppfördes bland annat tre nya hangarer, byggnad för trafikledning och väderlekstjänst, nytt sjukhus och ett nytt kanslihus. År 1937 tillfördes flottiljen licenstillverkade Hawker Hart, tillverkade vid Centrala Flygverkstaden Malmslätt. Vintern 1938 deltog flottiljen i sin första stora flygvapenövning, vilken var förlagd till Frösön. Från maj samma år till hösten kom hela flottiljen att ombaseras till Västgöta flygflottilj (F 6) i Karlsborg, allt på grund av att om- och tillbyggnad fortfarande pågick i Frösön. Under tiden i Karlsborg tilldelades flottiljen sin första egna fana.[8]

I samband med krigsutbrottet 1939 baserades två divisioner ur flottiljen återigen till Karlsborg, fast då krigsorganiserade och ingående i Flygeskadern.[8] Senare under kriget kom flottiljen i samband med eskader- och flygvapenövningar att ombaseras till olika flygbaser, i regel söderut, bland annat Tierp flygbas. År 1942 kom flottiljen att ingå i Första flygeskadern med en bombdivision. År 1944 kom flottiljen att ombeväpnas med det svensktillverkade Saab 17 eller B 17 som det benämndes i Flygvapnet.

Efter krigsslutet beslutades hösten 1946 att flottiljen skulle omorganiseras till jaktflottilj, och samtidigt började flottiljen med förberedelser inför ombeväpning till P-51 Mustang. I januari 1947 påbörjade flottiljen sin omskolning vid 163. jaktdivisionen (Petter Gul) vid Upplands flygflottilj (F 16). Den 16 juni 1947 markerades epokskiftet med att dåvarande flottiljchefen Björn Bjuggren eskorterades till länsgräsen av en division B 17. Den 1 juli 1947 efterträddes han av Carl Otto Hugosson, och den 24 september samma år landade de 16 första Mustangerna på Frösön. I samband med att flottiljen omorganiserades till en jaktflottilj, överfördes den till Andra flygeskadern (E 2).[9]

Våren 1952 pågick förberedelser med att omskola flottiljen till det jetdrivna flygplanet J 28B Vampire. Flottiljens 1:a samt 3:e division förlades till Björka flygbas och 2:a divisionen till Skånska flygflottiljen (F 10) för omskolning till det nya flygplanet.[10] I slutet av september 1952 återkom 2:a divisionen, som varit först ut med sin omskolning, och flottiljen hade gått in i den så kallade jetåldern.[11]

Sommaren 1955 förlades flottiljens 1:a samt 2:a division till Norrbottens flygflottilj (F 21) och 3:e divisionen till Hälsinge flygflottilj (F 15). Bakgrunden till ombaseringen var på grund av att rullbanan vid flottiljen skulle förlängas inför ombeväpningen till J 29 Tunnan. Jämtlands flygflottilj blev 1956 den sista jaktflottiljen som beväpnades med J 29 Tunnan.[12] År 1958 överfördes flottiljen till Fjärde flygeskadern (E 4), och stod för jaktrollen, medans Norrbottens flygflottilj och Södermanlands flygflottilj stod för spaningen i eskadern. År 1966 upplöstes eskadern, och samma år började flottiljen med att övergå till J 32B Lansen. Omskolningen av flottiljen gjorde i två grupper, den tekniska omskolningen gjordes vid Kalmar flygflottilj (F 12), och flygtjänsten vid Västmanlands flygflottilj (F 1).[13] Den 27 oktober 1966 landade de fyra första individerna märkta F 4 på Frösön.[14] Flottiljen blev med det den sista att ombeväpnas till Lansensystemet inom Flygvapnet.[15] Systemet blev dock inte långvarigt på Frösön, då Chefen för Flygvapnet beslutade 1968 att det från och med 1969 skulle börja ersättas vid flottiljen av J 35D Draken. Omskolningen och ombeväpningen påbörjades i slutet av 1968, bland annat genom projektering av en ny hangar samt ny simulatorbyggnad.[16]

Efter att en instruktörsgrupp omskolats vid Östgöta flygflottilj (F 3) tiden 1 juni till 26 oktober 1969, hämtades den 16 juni 1969 flottiljens första J 35D från Skånska flygflottiljen (F 10).[17] Flottiljens övertaliga J 32B Lansen lämnade flottiljen 1970, för att skrotas eller överföras till Målflygdivisionen. Dit även två fältflygare som inte ville sluta flyga med Lansen övergick till. Flottiljen blev därmed den sista ordinarie att ombeväpnas från Lansen.[18] Blekinge flygflottilj blev den sista att ombeväpnas till Draken, då den övertog rollen som jaktflottilj efter att Östgöta flygflottilj avvecklades 1974.

I Regeringen Palmes proposition 1975:75 föreslogs en avveckling av två flottiljadministrationer, Södermanlands flygflottilj (F 11) i Nyköping och Kalmar flygflottilj (F 12). Inför propositionen hade en avvägning gjorts att istället avveckla Blekinge flygflottilj (F 17), till förmån för F 12. Utredningen och underlaget till propositionen kom från Fredsorganisationsutredning (FFU), vilka även hade tittat på en avveckling av Jämtlands flygflottilj, Hälsinge flygflottilj (F 15) och Norrbottens flygflottilj (F 21). FFU ansåg dock att dessa tre flottiljer låg inom det regionala stödområdet, och operativa och regionalpolitiska skäl ansågs så starka att ingen av dessa borde avvecklas.[19] År 1978 reducerades dock antalet divisioner vid flottiljen, då 3:e divisionen med tillhörande baskompani avvecklades. Detta som en följd av 1977 års försvarsbeslut.[20]

Hösten 1984 avvecklades Drakensystemet vid flottiljen, för att ersättas av Viggensystemet. 24 av de kvarvarande J 35D köptes tillbaka av Saab, som efter modifiering sålde dom till Österrike.[21] Ombeväpningen till Viggen började projekteras redan i slutet av 1970-talet. Vilket bland annat resulterade i hangar 92 stod färdig senhösten 1983. Flottiljens 2:a division med tillhörande baskompani var först ut med sin omskolning, vilken påbörjades i augusti 1983.[22] I slutet av september samma år mottog flottiljen sin första JA 37 Viggen.[23] I januari 1985 påbörjade flottiljens 2:a division sin omskolning, och från årsskiftet 1985/1986 var de båda divisionerna krigsplacerade med JA 37.[24]

När Hälsinge flygflottilj avvecklades den 30 juni 1998, som ett led i försvarsbeslutet 1996 överfördes dess traditioner och fana till F 4. I samma försvarsbeslutet hade det beslutats att även Krigsflygskolan (F 5) skulle avvecklas den 30 juni 1998. I samband med denna avveckling blev F 4 Sveriges äldsta aktiva flygflottilj.

Inför försvarsbeslutet 2000 var det första gången flottiljen nämndes i ett försvarsbeslut sedan år 1975. Det vill säga nämndes i den omfattning att det varit föremål utredning om en avveckling. Dock så konstaterades det i regeringens utredning att Östersunds garnison hade bättre förutsättningar för en fortsatt utveckling, jämfört mot andra garnisoner i nedre Norrland. Där flottiljen låg till en stor grund för att förbanden i garnisonen klarade sig från en avveckling. Flottiljens geografiska läge spelade även en stor roll, då regeringens övergripande dimensioneringen såg ett behov av fem flottiljer. Där två flottiljer var lokaliserade till södra Sverige, medans de övriga var geografiskt spridda över landet. Vidare togs det även hänsyn till att flottiljen hade miljötillstånd för tre divisioner, och hade mycket goda övningsbetingelser.[25]

Våren 2004 genomförde flottiljen med sina två jaktdivisioner sin sista övning med JA 37 vid sin krigsflygbas vid Färila flygbas. Flottiljen var vid denna tidpunkt den sista flottiljen som flög JA 37. Och flottiljens två Viggendivisionerna hade flugit totalt 62 400 flygtimmar, fördelat på drygt 100 flygförare på de 36 individer JA 37 som tilldelades flottiljen. Samtidigt som att JA 37 planerades att tas ur tjänst, kom även den transportabla radargruppcentralen (Rrgc/T) tas ur drift.[26]

Den 16 september 2004 klockan 14:15 landade flottiljen första JAS 39A. Flygföraren Arildsson eskorterades av fyra JA 37. Den första flygningen med JAS 39 Gripen var planerad till att starta den 27 september 2004. Vidare kom flottiljen tillföras fler individer av Gripen under hösten 2004.[27]

Dock kom flottiljen aldrig att bli helt omskolad, då riksdagen beslutade genom försvarsbeslutet 2004, att flottiljen skulle avvecklades den 31 december 2004.

I propositionen inför försvarsbeslutet fanns det fyra flygflottiljer inom Flygvapnet och en skulle avvecklas. Då den övergripande dimensioneringen av grundorganisationen angav att Flygvapnet borde bestå av tre flygflottiljer. Regeringen ansåg att både F 7 och F 17 skulle bibehållas, och ställde F 4 och F 21 mot varandra. Dock så ansåg regeringen att F 4 skulle avvecklas, då F 21 hade bättre förutsättningar i form av bättre övningsbetingelser med en närhet till flygövningsområden, miljötillstånd för tre divisioner och tillgång till egen flygverkstad med kompetens för JAS 39 Gripen. Visserligen ansågs det att F 4 även dom hade en närhet till sin flygövningsområden, men till flygövningsområden över hav, var det cirka 20 minuters flygtid enkel väg. Och med det miljötillstånd som flottiljen hade för tre divisioner, menade man skulle skapa begränsningar gällande skjutmål i flottiljens närhet. Därför ansåg regeringen att F 4 var den flygflottilj som skulle avvecklas,[28] vilket riksdagen omröstade och beslutade om den 16 december 2004.

I februari 2005 genomförde flottiljen sin sista högvakt vid Stockholms slott. Den 23 mars 2005 tillträdde överste Hans Hansson chefskapet för flygflottiljen. Den 24 april 2005 landade en JA 37 Viggen för sista gången i Jämtland, då Övlt Claes Bernander överlämnade en JA 37 (37412) till Flyg- och Lottamuseet vid Optands flygplats.[29] Den 13 maj 2005 muckade den sista större värnpliktomgång från flottiljen. Kvar återstod ett antal värnpliktiga vid bevakningsplutonen.[30]

Då samtliga förband och skolor i Östersund avvecklades genom försvarsbeslutet, kom de att genomföra en gemensam avslutningsceremoni den 17 juni 2005 i Österängsparken i Östersund. Där garnisonens förband överlämnade sina fanor till sitt traditionsbevarande förband. För Jämtlands flygflottilj blev Norrbottens flygflottilj traditionsbevarande förband. Och Jämtlands flygflottiljs fana överlämnades av Kung Carl XVI Gustaf till flottiljchefen för Norrbottens flygflottilj, som efter avslutad ceremoni tog med den till Luleå.[31]

Genom avveckling gick verksamheten på Sveriges då äldsta aktiva flygflottilj i graven, och från detta datum övergick flottiljen till avvecklingsorganisation F 4, även bara benämnd AO F 4. En avveckling som skulle vara klar senast den 30 juni 2006,[32] den sista byggnaden lämnades dock i mitten på augusti 2006 (By114, gamla flygplansverkstaden).

Viktiga årtal[redigera | redigera wikitext]

Nedan redovisas årtal som påverkat flottiljens verksamt.

  • 1926: Fjärde flygkåren bildas den 1 juli.
  • 1936: Kungliga Jämtlands flygflottilj bildas den 1 juli.
  • 1936: Flottiljen organiseras till en bombflottilj.
  • 1939: Flottiljen ingår from den 5 september i Flygeskadern.
  • 1942: Flottiljen uppgår som förband inom Första flygeskadern (E 1).
  • 1947: Omorganiseras flottiljen till jaktflottilj
  • 1948: Flottiljen överförs till Andra flygeskadern (E 2).
  • 1952: Flottiljen går in i jetåldern och ombeväpnas med J 28B Vampire.
  • 1956: Flottiljen ombeväpnas med J 29 Tunnan.
  • 1957: Flottiljen omorganiseras till sektorflottilj (F 4/Se N3).
  • 1957: Flottiljen överförs till Fjärde flygeskadern (E 4).
  • 1966: Fjärde flygeskadern avvecklas.
  • 1966: Flottiljen ombeväpnas till J 32B Lansen.
  • 1969: Flottiljen ombeväpnas till J 35D Draken.
  • 1970: Lansensystemet avvecklas vid flottiljen.
  • 1981: Flottiljen omorganiseras till storsektorflottilj (F 4/Se NN).
  • 1984: Filip Blå påbörjar omskolning till JA 37.
  • 1984: Drakensystemet avvecklas under hösten.
  • 1985: Filip Röd påbörjar omskolning till JA 37.
  • 1986: Flottiljen krigsplaceras med två divisioner JA 37.
  • 1994: Flottiljen omorganiseras till vanlig flottilj och blir en del av Norra flygkommandot (FKN).
  • 1998: Flottiljen blir Flygvapnets och Sveriges äldsta aktiva flygflottilj.
  • 1998: Övertar traditioner och fana från avvecklade F 15.
  • 2004: Filip Blå påbörjar omskolning till JAS 39A.
  • 2005: Flottiljen avvecklas den 17 juni.
  • 2006: Försvarsmakten lämnar flottiljområdet.

Ingående förband[redigera | redigera wikitext]

Beteckning Namn Aktiv Anmärkning
41.jaktdivisionen David Röd 1936-1946
1947–2005
Omorganiserad år 1947 till jakt
Upplöst 2005
42.jaktdivisionen David Blå 1936-1946
1947–2005
Omorganiserad år 1947 till jakt
Upplöst 2005
43.jaktdivisionen David Gul 1936-1946
1947–1978
Omorganiserad år 1947 till jakt
Upplöst 1978
Flybo N Norra flygbasområdet 1942–1957 Upplöst 1957, och ersatt med luftförsvarssektorer.
N3 Sektor ÖN3 1957–1981 Uppgick 1981 i Sektor Nedre Norrland
Se NN Sektor Nedre Norrland 1981-1994 Uppgick 1994 i Norra flygkommandot
FRÄD Flygräddning 1970–1998 Uppgick 1998 i Norrlands helikopterbataljon
TIS/TK TIS/TK-gruppen 1997–1998
2003–2005
Överförd 1998 till F 16
Upplöst 2005

Sektoransvar[redigera | redigera wikitext]

År 1957 avvecklades de tidigare flygbasområde och ersattes av elva luftförsvarssektorer. F 4 var en av de totalt nio flottiljer som tilldelades en luftförsvarssektor. Vilken för flottiljens del blev sektor N3 med ingående luftförsvarscentralen LFC Humlan.

I Regeringen Fälldins proposition 1980/81:124, föreslogs att antalet luftförsvarssektorer skulle reduceras från sju till fyra. Den stora förändringen gjordes i södra Sverige, där sektorerna S1, S2 och W2 bildade sektor Syd, sektorerna O1 och O5 bildade sektor Mitt. Medans sektor N3 i bildade sektor Nedre Norrland, och ÖN3 bildade sektor Övre Norrland. För Jämtlands flygflottilj blev omorganisationen inte lika påtaglig som i södra Sverige. Då flottiljen redan ansvarade för luftförsvaret för Nedre Norrlands militärområde (Milo NN). Den 30 juni 1981 upphävdes sektoransvaret hos fyra flottiljer, och den nya sektorindelningen av Sverige trädde i kraft den 1 juli 1981, där Jämtlands flygflottilj blev en storsektorflottilj, med beteckningen beteckningen F 4/Se NN.[33]

Genom Försvarsbeslutet 1992 skulle Sverige istället delas in i tre luftförsvarssektorer, vilka skulle ledas av ett flygkommando, ett för varje sektor. Detta dels för att möta den sammanslagning som gjorde av militärområdena, där bland annat Nedre Norrlands- och Övre Norrlands militärområde bildade 1993 Norra militärområdet. För F 4 betydde det att det sektoransvar man haft, började överföras 1993 till Norra flygkommandot (FKN). Från 1994 återgick flottiljen endast F 4 som beteckning.

TIS/TK-gruppen[redigera | redigera wikitext]

År 1973 levererades 17 individer av Sk 37, vilken var tvåsitsigt skolflygplan av Viggen. Sk 37 skulle användas i utbildning och inflygning av flygförare på SF 37, SH 37 och AJ 37 (och senare AJS). Vid leveransen baserades samtliga individer på Skaraborgs flygflottilj (F 7). Men 1974 överfördes systemet till Hälsinge flygflottilj (F 15) i Söderhamn, vilka blev ansvariga för typinflygningen på Viggen. I samband med avvecklingen av Hälsinge flygflottilj, kom typinflygningen överföras sommaren 1997 till Jämtlands flygflottilj.[34] Ett år senare tillkom även TIS JA 37 från F 16 i Uppsala.[35] Sk 37 började dock tas ur tjänst under 1998.

Av de totalt 17 individerna Sk 37 användes fyra individer för typinflygning vid F 4, och 10 individer modifierades till Sk 37E. Sk 37E var ett motmedelsflygplan som tagits fram i samband med att J 32E Lansen togs ur tjänst 1997. Sk 37E användes till telekrigsuppgifter för hela Flygvapnet, medans Sk 37 användes till typinflygningen. Tillsammans bildade de Typinflyging- och telekrigsgruppen (TIS/TK). I samband med att F 4 avvecklades överfördes de kvarvarande individerna Sk 37E till Norrbottens flygflottilj, vilka blev den sista flottiljen att flyga med Viggen. F 4 blev dock den sista flottiljen att flyga JA 37.

FRÄD[redigera | redigera wikitext]

När flottiljen, eller kåren, bildades 1926, kom den att tillföras fyra spaningsflygplan av typen Dront, samt två Junkers F 13, vilka i praktiken fungerade som sjuktransportflygplan. Flottiljen fick huvudansvar för sjuktransporter över bland annat Jämtland på grund av dåliga vägförbindelserna under vintertid. År 1958 överfördes denna uppgift till Jämtlands Aero flygambulanstjäns. År 1970 tillfördes flottiljen två Helikopter 2, vilka bildade en lokal flygräddningsgrupp.[36] Hösten 1980 omskolades helikoptergruppen till den medeltunga Helikopter 3B.[37] År 1996 tillfördes helikoptergruppen Helikopter 10. År 1998 överfördes helikoptergruppen till den nybildade Norrlands helikopterbataljon (1.hkpbat).

Flygdivisioner[redigera | redigera wikitext]

David Röd[redigera | redigera wikitext]

David Röd var 1:a divisionen vid flottiljen, eller 41:a jaktdivisionen inom Flygvapnet. Divisionen bildades som en lättbombdivision år 1936, och ombeväpnades och omorganiserades till jakt år 1947. Efter att fått vara "nummer 2" vid de olika ombeväpningarna, blev divisionen den första vid flottiljen att ombeväpnas till Draken. Ombeväpningen eller omskolningen till Draken skedde under ledning av Löjtnant Carl-Johan Wangeruds tiden 27 oktober 1969-10 april 1970.[17] I januari 1985 påbörjade divisionen sin omskolning till Viggen. Viggen blev även det sista systemet som divisionen användes, då divisionen upplöstes under 2005.

David Blå[redigera | redigera wikitext]

David Blå var 2:a divisionen vid flottiljen, eller 42:a stridsflygdivisionen inom Flygvapnet. Divisionen bildades som en lättbombdivision år 1936, och ombeväpnades och omorganiserades till jakt år 1947. Divisionen var den första vid flottiljen som gick in i den så kallade jetåldern. Detta i samband med ombeväpningen till J 28B Vampire. År 1955 kom sedan ombeväpningen till J 32B Lansen, och började ombeväpnas till J 35D Draken från den 16 februari 1970, under ledning av kapten Olle Lindström.[17] Sommaren 1983 upphörde divisionen med att flyga med Draken. Detta på grund av kommande omskolning till JA 37 Viggen. Den tekniska personalen vid divisionens baskompani omskolades först. Vilket strandsatte divisionen under ett halvår, och flygförarna fick istället flyga med SK 50 och SK 60. [22] Den 27 september 2004 blev divisionen först vid flottiljen med att påbörja omskolning till JAS 39A. Divisionen blev den enda som omskolades vid flottiljen, detta på grund av att flottiljen avvecklades. Divisionens sista chef blev Fredrik Bergman, som 2011–2015 var flottiljchef för Norrbottens flygflottilj (F 21).

David Gul[redigera | redigera wikitext]

David Gul var 3:e divisionen vid flottiljen, eller 43:e jaktdivisionen inom Flygvapnet. Divisionen bildades som en lättbombdivision år 1936, och ombeväpnades och omorganiserades till jakt år 1947. Divisionen följde de olika flygsystemen, men var alltid sist med att omskolas. Vilket även blev fallet med ombeväpning till J 35D Draken.[17] Från slutet av 1960-talet präglades Flygvapnet av ekonomiska besparingar, bakgrunden var Viggenprojektet. Vilket fick CFV Lage Thunberg att år 1967 vakantsätta åtta flygdivisioner inom Flygvapnet. De ekonomiska besparingarna inom Flygvapnet fortsatte dock under hela 1970-talet. Vilket genom försvarsbeslutet 1977 ledde till att David Gul, upplöstes år 1978.[20]

Regionpolitik[redigera | redigera wikitext]

Jämtlands flygflottilj var tillsammans med övrig militär verksamhet inom Östersunds garnison, viktiga regionalpolitiska faktorer i Jämtlands och Norrlands inland i form av arbetstillfällen och möjligheter till samverkan mellan olika försvarsgrenar och såväl offentlig som privat sektor i det civila samhället. F 4:s huvuduppgift var att utbilda insatsförband och personal (inklusive värnpliktiga) så att de uppfyllde de krav som ställdes. Vid avvecklingen av garnisonen i Östersund berördes cirka 1250 militär- och civilanställda. Vilket motsvarade 3,6 procent av antalet sysselsatta i Östersund, Bräcke, Ragunda, Berg och Krokoms kommuner. Som ersättningsjobb lovade riksdagen att en kriminalvårdsanläggning skulle inrättas i Östersund. Myndigheterna ITPS och NUTEK omlokaliserades till Östersund.[28]

Flygplatsen[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Åre Östersund Airport
B 4 Hawker Hart uppställda på Jämtlands flygflottilj.

Flygplatsen ligger på en gammal exercished, och börjades uppföras i samband med att flygkåren bildades. Till en början röjdes ett område på 300 x 300 meter i en fyrkant, vilket senare utökades till 600x900 meter. I anslutning till flygfältet uppfördes även en sjöflygstation vid Kungsgårdsviken, vilken fick två hangarer uppförda 1929 och 1934.[38] I samband med att flygkåren omorganiseras till en flottilj, uppförs bland annat tre hangarer, två kaserner, ett kanslihus och ett trafikledartorn. Vid denna tidpunkt får flygfältet även två asfalterade rullbanor, 18-36 och 04-22, vilka var drygt 550 meter långa. Verksamheten vid sjöflygstationen flyttas in till flygplatsen. Hösten 1946 påbörjas bana 12-30 att anläggas, och får en längd på 1250 meter, vilken förlängs 1952 till 1800 meter, och får samtidigt en taxibana. År 1955 förlängs banan igen, då till 2100 meter. År 1958 öppnades flygplatsen för civil flygverksamhet, och Luftfartsverket uppför en flygstation i östra banänden.[39] År 1962 förlängs rullbanan ytterligare, och får nu en längd på 2350 meter. Genom hela flottilj och flygplatsområdet gick fram till 1986 en genomfartsväg för civil trafik. Den stängdes nu och drogs istället norr om flygplatsen. Vid östra infarten uppfördes en ny vaktlokal. Under samma tidsperiod kom även flygplatsen och flottiljen att inhägnas med ett 10 kilometer långt stängsel. I slutet av 1980-talet kom även den civila flygstationen att flyttas till norra delen av rullbanan.[40] År 2008 anordnades Expo Norr på Frösön för första gången.

Traditioner och fana[redigera | redigera wikitext]

Även fast flottiljen bildades som en kår den 1 juli 1926, kom den inte förrän den 6 juni 1936 få en egen fana. Detta Kung Gustav V på Barkarby överlämnade fanor till F 2, F 3 F 4 och F 5. Den 2 september 2001 överlämnade Kung Carl XVI Gustaf en ny fana till flottiljen. Den nya fanan pryddes i inre hörnet av Hälsinglands landskapsvapen, som ett arv från Hälsinge flygflottilj (F 15), efter att avvecklats den 30 juni 1998, som ett led i försvarsbeslutet 1996. Och där F 4 ärvde fana och traditioner från F 15. överfördes dess traditioner och fana till F 4.[41]

År 1972 fastställdes "Fjärde flygkårens marsch" sin flottiljens Marsch. Marschen hade redan år 1934 komponerats av Fältjägarnas musikdirektör Verner Lindström. Som hade tagit intryck av den nya flygkåren på Frösön. Under 1950- och 1960-talet hade den fallit i glömska, men efter en spelning för flottiljchefen 1972, kom den att fastställas officiellt som flottiljens Marsch.[42]

I samband med den officiella avvecklingen av F 4, den 17 juni 2005, vilken genomfördes gemensamt med övriga ingående förband inom Östersunds garnison. Överlämnande respektive förband sin fana till sitt traditionsbevarande förband. Flottiljens fana och traditioner övertogs av Norrbottens flygflottilj (F 21), som även övertog fana och traditioner från F 15.[41]

Tjänstgöringstid för flygplanstyper och helikoptrar[redigera | redigera wikitext]

Huvudtyper[redigera | redigera wikitext]

Lätta bombflygplan
Jaktflygplan

Övriga flygsystem[redigera | redigera wikitext]

Spaningsflygplan
Sjuk- och ambulansflygplan
Helikoptrar

Flottiljchefer[redigera | redigera wikitext]

Namn, beteckning och förläggning[redigera | redigera wikitext]

Namn
Fjärde flygkåren 1926 1936
Kungl Jämtlands flygflottilj 1936 1974
Jämtlands flygflottilj 1975 2005
Avvecklingsorganisation F 4 2005 2006
Beteckningar
F 4 1926 1957
F 4/Se N3 1957 1981
F 4/Se NN 1981 1994
F 4 1994 2005
AO F 4 2005 2006
Förläggningsorter, detachement och baser
Frösön (F) 1926 2005
Gunnarn flygbas (B) 1943 1969
Gunnarn flygbas (B) 1998 2005
Färila flygbas (B) 2003 2005

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sandberg (2003), s. 199
  2. ^ Braunstein (2005), s. 55-58
  3. ^ Jämtlands flygflottilj (1996), s. 20
  4. ^ Jämtlands flygflottilj (1996), s. 24
  5. ^ Jämtlands flygflottilj (1996), s. 22
  6. ^ Jämtlands flygflottilj (1996), s. 32
  7. ^ Jämtlands flygflottilj (1996), s. 41
  8. ^ [a b] Jämtlands flygflottilj (1996), s. 43
  9. ^ Jämtlands flygflottilj (1996), s. 57
  10. ^ Jämtlands flygflottilj (1996), s. 103
  11. ^ Jämtlands flygflottilj (1996), s. 105
  12. ^ Jämtlands flygflottilj (1996), s. 114
  13. ^ Jämtlands flygflottilj (1996), s. 151
  14. ^ Jämtlands flygflottilj (1996), s. 155
  15. ^ Jämtlands flygflottilj (1996), s. 158
  16. ^ Jämtlands flygflottilj (1996), s. 174
  17. ^ [a b c d] Jämtlands flygflottilj (1996), s. 175
  18. ^ Jämtlands flygflottilj (1996), s. 158
  19. ^ Regeringens proposition 1975:75
  20. ^ [a b] Jämtlands flygflottilj (1996), s. 178-179
  21. ^ Jämtlands flygflottilj (1996), s. 181
  22. ^ [a b] Jämtlands flygflottilj (1996), s. 191
  23. ^ Jämtlands flygflottilj (1996), s. 189
  24. ^ Jämtlands flygflottilj (1996), s. 192
  25. ^ Regeringens proposition 1999/2000:30
  26. ^ ”Sista övningen med JA 37, "jaktviggen"”. web.archive.org. http://web.archive.org/web/20040607020612/http://www.f4.mil.se/index.php?lang=S&c=news&id=21814. Läst 27 juli 2015. 
  27. ^ ”F 4:s första JAS har landat”. web.archive.org. http://web.archive.org/web/20041209224909/http://www.f4.mil.se/index.php?lang=S&c=news&id=23844. Läst 27 juli 2015. 
  28. ^ [a b] Regeringens proposition 2004/05:5
  29. ^ ”JA 37 Viggen”. web.archive.org. http://web.archive.org/web/20060207122712/http://www.f4.mil.se/index.php?lang=S&c=news&id=27734. Läst 29 juli 2015. 
  30. ^ ”MUCK”. web.archive.org. http://web.archive.org/web/20060207122346/http://www.f4.mil.se/index.php?lang=S&c=news&id=28026. Läst 29 juli 2015. 
  31. ^ ”Garnisonsavslutning”. web.archive.org. http://web.archive.org/web/20060207122741/www.f4.mil.se/index.php?lang=S&c=news&id=28677. Läst 29 juli 2015. 
  32. ^ ”Om Jämtlands flygflottilj”. web.archive.org. http://web.archive.org/web/20060803181121/http://www.f4.mil.se/. Läst 29 juli 2015. 
  33. ^ Regeringens proposition 1980/81:124
  34. ^ Stridsberg (2003), s. 92
  35. ^ Stridsberg (2003), s. 94
  36. ^ Jämtlands flygflottilj (1996), s. 198
  37. ^ Jämtlands flygflottilj (1996), s. 199
  38. ^ Jämtlands flygflottilj (1996), s. 207
  39. ^ Jämtlands flygflottilj (1996), s. 208
  40. ^ Jämtlands flygflottilj (1996), s. 210
  41. ^ [a b] Braunstein (2005), s. 55
  42. ^ Jämtlands flygflottilj (1996), s. 271

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Braunstein, Christian (2005). Svenska Flygvapnets förband och skolor under 1900-talet. Christina von Arbin. Sid. 55-58. ISBN 91-971584-8-8 
  • Sandberg, Bo (2007). Försvarets marscher och signaler förr och nu. Gävle: Militärmusiksamfundet med Svenskt Marscharkiv. Sid. 203. ISBN 978-91-631-8699-8 
  • Jämtlands, flygflottilj (1996). Flyget på Frösön: Jämtlands flygflottilj 1926–1996. Östersund: Tryck & Reklam. Libris 7451058. ISBN 91-630-4038-7 (inb.) 
  • Stridsberg, Sven (2003). Viggen. Malmö: Frank Stenvalls förlag. Libris 9450285. ISBN 91-7266-161-5 }}

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Portal Jämtlandsportalen