Falköpings centralstation
| Falköping C | |
| Falköpings järnvägsstation från 1934 | |
| Stationsinformation | |
|---|---|
| Ort | Falköping |
| Land | Sverige |
| Öppnade | 1858 |
| Trafikeras av | SJ AB Västtrafik |
| Ägare | Jernhusen |
| Arkitekt | Birger Jonson[1][2] |
| Kapacitet | |
| Antal spår | 5 |
| Förbindelser | |
| Övriga trafikslag | Buss |
| Anslutande linjer | Västra stambanan Jönköpingsbanan |
| Föregående station | Stenstorp |
| Efterföljande station | Västra stambanan: Floby Jönköpingsbanan: Sandhem |
| Läge | |
| Avstånd från Stockholm C | 340 km |
| Höjdläge | 216 m ö.h.[3.1] |
| Koordinater | 58°10′33″N 13°33′09″Ö / 58.175833333333°N 13.5525°Ö |
| Stationssignatur | F |


Falköpings centralstation är en järnvägsstation i Falköping i Västra Götalands län. Stationen ligger längs Västra stambanan och är utgångsstation för Jönköpingsbanan.
Historik
[redigera | redigera wikitext]Stationen togs i bruk 1858 med namnet Falköping när sträckan Vårgårda–Falköping på Västra stambanan öppnades. År 1859 öppnades sträckan Falköping–Töreboda.[3.2] År 1862 öppnades sträckan Falköping–Mullsjö på dåvarande Södra stambanan, nuvarande Jönköpingsbanan.[3.3]
Stationen var en nyckelknutpunkt i den första statsbanenätet i Sverige. Södra stambanan mellan Falköping och Malmö anslöt här till Västra stambanan mellan Stockholm och Göteborg. Att resa mellan Stockholm och Malmö under 1860-talet innebar resa via Falköping. På 1870-talet minskade betydelsen när järnvägen Nässjö-Katrineholm blev klar.
År 1876 öppnades ytterligare en station i Falköping på linjen mot Jönköping, Falköpings stad [3.4] År 1895 bytte Falköpings station namn till Falköping-Ranten.[3.1] År 1906 öppnades Västra Centralbanan till Ulricehamn och Landeryd. Den använde Södra stambanans spår till Falköping stads station.[3.2] År 1931 bytte båda stationerna namn, Falköping-Ranten blev Falköpings centralstation och Falköping stad bytte namn till Falköpings södra.
Från Falköping gick även en kort järnväg för godstransporter, Falköping–Uddagårdens Järnväg. Den öppnades som en smalspårig hästbana 1883, trafikerades med ånglok från 1887. Den breddades till normalspår 1954. Godstrafiken upphörde 1981.[3.5]
År 1985 lades persontrafiken ned på järnvägen till Ulricehamn.[3.6]
Citat ur Nordisk Familjebok:
"Under de senaste årtiondena synes staden hafva vunnit en icke obetydlig utveckling, framkallad deraf att statens jernvägar från Stockholm, Göteborg och Jönköping erhållit en vigtig mötesstation 1,2 km från staden, dock inom dennes område, vid Ranten, der ett slags förstad med icke obetydlig rörelse, några fabriker m. m. vuxit upp. Stadens hufvudnäringar äro jordbruk, spanmålshandel och någon fabriksrörelse. Inberäknadt Ranten funnos 1879 derstädes 28 handlande med 32 biträden, 64 handtverkare med 67 arbetare samt 9 fabriker med 53 arbetare och 103,655 kr. tillverkningsvärde. Den största fabriken var en tapetfabrik vid Ranten.
Ranten (Falköping-Ranten), förstad till Falköping (se d. o., planritning) med järnvägsstation inom Falköpings stads område, där Västra och Södra stambanan samt Västra centralbanan (till Landeryd) mötas och hvarifrån den smalspåriga Falköping-Uddagårdens järnväg utgår. Filial af Skaraborgs enskilda bank, hotell, en mängd handlande och handtverkare samt något industri, bl. a. snickerifabrik, mek. verkstad, hattfabrik och mejeri. "
Namnet Falköping-Ranten
[redigera | redigera wikitext]Stationen fick 1896 namnet Falköping Ranten eftersom den låg en bit ifrån dåvarande staden vid gården Ranten. Rantens gård var (1866) på 263 tunnland varav 200 tunnland åkerjord. Namnet Ranten härstammar enligt ortsforskaren Ivar Lundahl från det ålderdomliga ordet rant, som betyder jordrygg.
Stationshus
[redigera | redigera wikitext]Första stationshuset byggdes i trä 1858 och utformades som en kvadratisk mittbyggnad i två plan av fortifikationsingenjör Adolf Wilhelm Edelsvärd. Trafik- och expeditionslokaler fanns på nedre planet och bostäder i övre våningen. Långa envåningsflyglar innehöll väntsalar, vilrum för väntande nattågspassagerare och restaurationssalar med mera.[4][5].
Stationen bytte namn från Falköping-Ranten till Falköping C 1931, och en ny funktionalistisk stationsbyggnad uppfördes 1934 efter ritningar av arkitekt Birger Jonson. Stationshuset är byggnadsminne sedan 1986.[6]
Trafik
[redigera | redigera wikitext]Stationen trafikeras dels av Västtrafiks regionaltågslinjer, Västtågen, Göteborg–Falköping–Skövde och Nässjö–Falköping–Skövde, dels av SJ:s regionaltågslinje Göteborg–Falköping–Skövde–Örebro-Västerås-Stockholm. Därutöver stannar enstaka fjärrtåg på SJ:s linje Göteborg–Falköping–Skövde–Katrineholm–Stockholm.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ↑ Wiki Loves Monuments databas, 6 maj 2017, läs online.[källa från Wikidata]
- ↑ Byggnader i Sverige, Statens centrum för arkitektur och design, 2024, läs online, läst: 26 september 2025.[källa från Wikidata]
- Järnvägsdata med trafikplatser (Svenska Järnvägsklubbens skriftserie nr 83). Svenska Järnvägsklubben. 2009. Libris 11731954. ISBN 9185195057
- ↑ Linde, Gunilla (1989). Stationshus 1855-1895: A.W. Edelsvärd som järnvägsarkitekt. Svenska järnvägsklubbens skriftserie, 0346-8658 ; 47. Stockholm: Svenska järnvägsklubben. sid. 72-75. Libris 7745510. ISBN 9185098477
- ↑ ”En gammal "riksbekant" byggnad, som snart försvinner.”. Falköpings Tidning: s. 4. 24 november 1934.
- ↑ Björkman Eva antikvarie, Emanuelsson Lena, Overland Viveka, red (2016). Hus, människor, minnen. Skrifter utgivna av Bohusläns museum och Bohusläns hembygdsförbund, 0280-4174 ; nr 93. Göteborg: Länsstyrelsen i Västra Götalands län. sid. 153. Libris 19352952. ISBN 9789176862742
Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Björkman Eva antikvarie, Emanuelsson Lena, Overland Viveka, red (2016). Hus, människor, minnen. Skrifter utgivna av Bohusläns museum och Bohusläns hembygdsförbund, 0280-4174 ; nr 93. Göteborg: Länsstyrelsen i Västra Götalands län. sid. 153-155. Libris 19352952. ISBN 9789176862742
- ”En gammal "riksbekant" byggnad, som snart försvinner.”. Falköpings Tidning: s. 4. 24 november 1934.
- Linde, Gunilla (1989). Stationshus 1855-1895: A.W. Edelsvärd som järnvägsarkitekt. Svenska järnvägsklubbens skriftserie, 0346-8658 ; 47. Stockholm: Svenska järnvägsklubben. sid. 72-75. Libris 7745510. ISBN 9185098477
- Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 4. Duplikator - Folkvandringen / 983-984 (1881)
- Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning / 201-202 (1919)
- Ulla Nordmark (1998). Falbygden 1998. ISSN 0347-2833
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Falköpings centralstation.- Bebyggelseregistretsanläggningspresentation
| |||||
| ||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
