Familjehem

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Familjehem är ett enskilt hem som på uppdrag av myndighet tar emot barn för stadigvarande vård och fostran eller vuxna för vård och omvårdnad och vars verksamhet inte bedrivs yrkesmässigt.[1] Det är således en modern term för vad som tidigare kallades fosterhem eller social bostad.[2]

Beskrivning[redigera | redigera wikitext]

Familjehem är en term som används när ett barn har blivit placerat i ett grupphem, privathem eller genom en privat vårdtagare, ofta kallat fosterföräldrar. När man utreder en placering av ett barn sker går man via socialtjänsten, i Sverige socialnämnden. För arbetet som familjehem utgår en ersättning.

Familjehemmet tar hand om barnets dagliga behov medan en myndighet, i Sverige Socialstyrelsen ofta tar hand om de juridiska besluten som rör barnet. Istället för att ett barn ska placeras i ett familjehem kan barnet tas hand om exempelvis mor- och farföräldrar, det sker oftast informellt och utan en myndighets inblandning.

Familjehem är mer eller mindre permanent, medan jourhem är ett akut och tillfälligt alternativ.

Det finns olika anledningar till varför ett barn placeras i ett familjehem, dels kan det vara för att situationen är ohållbar hemma eller att man precis kommit till landet utan familj eller anhöriga och behöver därför hjälp att integreras i samhället och hitta en samhörighet

Per land[redigera | redigera wikitext]

Israel[redigera | redigera wikitext]

I slutet av 2013 godkände Knesset ett förslag av presenterat av Israeliska Rådet för Barn som skulle reglera rättigheterna och främja deltagandet i fostervårdssystemet i Israel.[3]

Kambodja[redigera | redigera wikitext]

I Kambodja är fostervård ett relativt nytt begrepp som används av officiella organ i landet. Trots en sen implementering av systemet har det accepterats väl och det fortsatta stödet för det har ökat. Regeringen i Kambodja har under 2006 och 2008 sjösatt flera olika projekt där man undersökt användandet av barnhem som en lösning för barn som varit utsatta i landet, detta eftersom man under 90-talet fick se en ökning av både officiella och inofficiella barnhem. Undersökningarna som man sjösatte visade på att 80% av barnen som bodde på ett barnhem med andra barn faktiskt hade egna föräldrar och familj. Detta har på senare tid lett till att man stängt många barnhem och börjat att placera barn i familjehem istället.

Kanada[redigera | redigera wikitext]

I Kanada finns det cirka 48.000 barn som bor i familjehem. Drygt 29.000 av dessa barn är under 14 år. [4] I Kanada bor man i ett familjehem tills man anses klara sig själv, ofta vid 18 års ålder. Efter 18 års ålder eller när barnet är ''age out of care'' som det även kallas i Kanada har regeringen inte längre något ansvar för individen och man anses kunna klara sig själv.

Storbritannien[redigera | redigera wikitext]

I Storbritannien har fostervård och adoption alltid funnits och varit något som är accepterat utifrån det att man tog andra människors barn in i sitt hem och såg efter dem på temporär eller permanent basis. Det fanns inget lagstadgat angående fostervård i Storbritannien fram till 1900-talet. Man började efter det placera barn i barnhem och även i hem där barnen fick jobba. Under första världskriget såg man en ökning av en mer strukturerad adoptionsprocess där man gick igenom organisationer som stod för barnens rättigheter och jobbade aktivt för att skydda utsatta barn. Man pressade på att adoption skulle vara lagstadgat vilket även skedde efter kriget, år 1926. I Storbritannien har det gjorts allt färre adoptioner sedan toppen under slutet av 1960. Det främsta skälet till att barn blev adopterade och hamnade i familjehem var att det i Storbritannien varit många ensamstående mödrar som varit öppna för att adoptera bort sina barn.

Sverige[redigera | redigera wikitext]

I Sverige regleras användningen av familjehem av Socialtjänstlagen (SFS 2001:453) med kompletterande regler i socialtjänstförordningen (SFS 2001:937).

Att placeras i familjehem kräver en utredning, medan placering i jourhem kan ske på en kvart, om så behövs.

På varje familj görs en grundlig utredning genom bedömningsmetoderna BRA-Fam samt Barns behov i centrum (BBIC). Man gör det dels för att se om familjen är kapabel till att ta emot ett barn samt om tid finns att vägleda barnet inom viktiga frågar som rör uppväxten.[5]

Generellt finns det inga restriktioner om hur gammal man ska vara eller hur du bor. Man kan således vara ensamstående, gift, sambo, pensionär eller studerande. Ett krav som finns idag är att barnet ska erbjudas ett eget rum. Som familjehem håller man en kontinuerlig kontakt med gode män, kommuner samt andra instanser.

Det råder (2016) en brist på familjehem och kommunerna söker aktivt efter nya familjer som vill ta emot barn som både är uppväxta i Sverige såväl som ensamkommande barn.


Relaterade ord[redigera | redigera wikitext]

"Barn i familjehem" är sedan 1982 den officiella termen för en minderårig som är placerad i familjehem. Fram till 1982, då socialtjänstlagen trädde i kraft, talades det om "fosterhem", "fosterbarn" och "fosterföräldrar".[6]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Socialtjänstförordning (2001:937)”. http://www.notisum.se/Pub/Doc.aspx?url=/rnp/sls/lag/20010937.htm. Läst 12 februari 2010. 
  2. ^ ”Återremiss av svar på skrivelse från Karin Rågsjö (v) och Jackie Nylander (v) om ”Hemtagning av myndiga som har varit placerade”.”. Stockholms stad. http://insyn.stockholm.se/insynTransFrameMain.aspx?id=24&nodeid=270570. Läst 28 november 2011. 
  3. ^ ”Knesset passes bill regulating foster care system in Israel”. http://www.jpost.com/National-News/Knesset-passes-bill-regulating-foster-care-system-in-Israel-334292. Läst 29 augusti 2016. 
  4. ^ ”Census 2011: Canada's foster children counted for first time”. http://news.nationalpost.com/news/canada/census-2011-canadas-foster-children-counted-for-first-time. Läst 29 augusti 2016. 
  5. ^ ”Axiom Boende I Anmäl ditt intresse och bli ett familjehem idag”. Axiom Boende - Jour- och Familjehem. http://axiomboende.se/. Läst 14 augusti 2016. 
  6. ^ Lindén, Gunilla: fosterbarn i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 1 augusti 2015.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]