Familjeröstning

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Två personer samtidigt i ett röstbås.

Med familjeröstning avses att flera familjemedlemmar samtidigt befinner sig i ett röstbås.[1][2] Vid familjeröstning riskeras valhemligheten.

Klanröstning avser att en grupp på direktiv från ett överhuvud väljer att rösta på ett visst parti.[3] Vid klanröstning kan alltså familjeröstning vara en metod för att kontrollera om direktivet från klanöverhuvudet efterlevs.

Förekomst[redigera | redigera wikitext]

Organisationen Democracy Volunteers har påtalat bristen vid flera val, till exempel vid val i Storbritannien[4], Nederländerna[4] och Sverige[1].

I Sverige[redigera | redigera wikitext]

Vid riksdagsvalet i Sverige 2014 genomförde Swedish International Liberal Centre (SILC) observationer i 188 vallokaler i Stockholmsområdet och noterade 147 fall av familjeröstning[5] fördelade på 50% av vallokalerna[6] och utan att valförrättarna sade till[7]. I sin rapport från valet rekommenderade de åtgärder mot familjeröstning genom att antingen informera väljaren muntligen eller med en skylt på den gröna skärmen.[6]

2016 pratade författaren Per Brinkemo om risken med klanröstning.[8]

Vid riksdagsvalet i Sverige 2018 kommenterade SILC att familjeröstning hade minskat sedan föregående val men menade också att valförrättarna borde få tydliga instruktioner om hur de ska agera om det förekommer.[9] Democracy Volunteers rapporterade förekomst av familjeröstning vid 46% av de besökta vallokalerna och i den övervägande majoriteten av fallen avbröt inte valförrättarna.[1] Förekomsten var högre än den genomsnittliga förekomsten i Europa.[1] Två dagar före valet avslöjade Uppdrag granskning att en lokalpolitiker för Miljöpartiet i Botkyrka hade förmedlat kontakt till en man som erbjöd Moderaterna 3 000 röster i utbyte mot att en moské skulle få bygglov.[10] Efter valet 2018 uppstod en offentlig debatt om klanröstning.[11][10][12][3] Ordet klanröstning uteslöts från språkrådets nyordslista 2018 då det ansågs laddat och för politiskt känsligt.[13]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] "PRELIMINARY STATEMENT – Sweden General Election 09/09/18", democracyvolunteers.org, 9 september 2018. Åtkomst den 15 september 2018.
  2. ^ Anna Ekström. "Så vill politikerna säkra valet" (arkiverad), gp.se, 28 april 2018. Åtkomst den 15 september 2018.
  3. ^ [a b] "Veckans nyord: klanröstning", spraktidningen.se, 17 september 2018. Åtkomst den 19 september 2018.
  4. ^ [a b] "SPECIAL REPORT – Netherlands Parliamentary Elections 15/03/17", democracyvolunteers.org, 16 mars 2017. Åtkomst den 15 september 2018.
  5. ^ DN:s ledarredaktion. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 15 september 2018. https://web.archive.org/web/20180915135243/https://www.dn.se/ledare/lat-inte-nazisterna-forstora-pa-valdagen/. Läst 15 september 2018. , Dagens Nyheter, 29 juli 2018. Åtkomst den 15 september 2018.
  6. ^ [a b] "Rapport från valövervakning av de svenska valen till riksdag, kommun och landsting 14 september 2014", silc.se, maj 2015. Åtkomst den 15 september 2018.
  7. ^ Ledarredaktionen. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 15 september 2018. https://web.archive.org/web/20180915135228/https://www.expressen.se/ledare/skydda-vallokalerna-mot-extremisterna/. Läst 15 september 2018. , expressen.se, 28 juli 2018. Åtkomst den 15 september 2018.
  8. ^ Patrik Kronqvist. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 30 januari 2018. https://web.archive.org/web/20180130084816/https://www.expressen.se/ledare/podcast/politiknorden/sverige-har-blundat-for-klanernas-makt/. Läst 19 september 2018. , 6 jun 2016. Åtkomst den 19 september 2018.
  9. ^ Ann Sehlin. "Valobservatörer kritiska: 'Hanteringen av valsedlarna måste förändras'", svt.se, 11 september 2018. Åtkomst den 7 oktober 2018.
  10. ^ [a b] Sofie Löwenmark. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 16 september 2018. https://web.archive.org/web/20180916131219/https://www.expressen.se/ledare/sofie-lowenmark/hogern-missar-det-verkliga-problemet-med-klanrostning/. Läst 19 september 2018. , 14 sep 2018. Åtkomst den 19 september 2018.
  11. ^ Daniel Swedin. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 19 september 2018. https://web.archive.org/web/20180919165002/https://www.aftonbladet.se/a/l1yOwG. Läst 19 september 2018. , 12 september 2018. Åtkomst den 19 september 2018.
  12. ^ Sakine Madon. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 14 september 2018. https://web.archive.org/web/20180914152146/https://www.vlt.se/artikel/opinion/ledare/sakine-madon-nej-klanrostning-ar-inte-huvudforklaringen. Läst 19 september 2018. , 14 september 2018. Åtkomst den 19 september 2018.
  13. ^ "Luncheko" (vid 18m30s), Sveriges Radio, 27 december 2018.