Frantz Fanon

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Fanon)
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Frantz Fanon
Frantzfanonpjwproductions.jpg
FöddFrantz Omar Fanon
20 juli 1925
Fort-de-France, Martinique, Frankrike
Död6 december 1961 (36 år)
Bethesda, Maryland, USA
YrkePsykiatriker, filosof, författare, debattör
NationalitetFransman
GenrerPolitisk filosofi, sociologi
ÄmnenAntikolonialism
Framstående verkSvart hud, vita masker (1952), Jordens fördömda (1961)
Make/makaJosie Fanon
BarnOlivier Fanon
Mireille Fanon-Mendès-France
InfluenserJean-Paul Sartre, Karl Marx, Aimé Césaire

Frantz Omar Fanon, född 20 juli 1925 i Fort-de-FranceMartinique, död 6 december 1961 i Bethesda i Maryland, var en fransk psykiater, filosof och debattör, förmodligen en av de mest erkända teoretikerna kring den västerländska imperialismen och avkoloniseringen. Trots att han dog ung lyckades han komma ut med två böcker som fick stort genomslag, Jordens fördömda (1961) och Svart hud, vita masker (1952). Fanons teorier var starkt präglade av marxism och psykoanalys. Det psykoanalytiska perspektivet på kolonialism och postkolonialism bestod bland annat i Fanons hävdande att det första en förtryckt måste göra för att kunna bjuda motstånd är att sluta se sig själv "med den vite mannens ögon", som underställd.[1]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Fanons far Felix Casimir Fanon var tulltjänsteman och ättling till en afrikansk slav. Hans mor Eléanore Médélice var dotter till en marockansk svart kvinna och en vit fransman. Fanon växte upp i en svart medelklassfamilj och var en av de få svarta som fick gå i gymnasiet.

Under gymnasietiden utbröt Andra världskriget och Fanon sökte sig till en militär grundutbildning på den brittiska ön Dominica.

Före sin tjänstgöring som militär var Fanons politiska inställning en blandning av fransk liberalism och marxism.[2] Han såg sig som en fransk patriot när han anslöt sig till general de Gaulles befrielsearmé.[3]

Närhelst friheten angrips, oavsett om vi är vita, svarta, gula eller kakos … Jag svär att var det än må ske ska vi vara på plats varje gång friheten hotas.
– Frantz Fanon[4]

Fanon tjänstgjorde i den 5. bataljonen. Den bestod av trupper från Guadeloupe, Guyana och Martinique och var stationerad i Algeriet. Det blev ett brutalt uppvaknande, då triumfer fläckades av rasistiska kränkningar. Den martinikanska kvinnokåren blev konkubiner till officerare.[2]

Frankrike[redigera | redigera wikitext]

Efter kriget, när Franz Fanon var 20 år, reste han till Lyon i Frankrike, för att studera. Han läste till läkare med inriktning mot psykiatri och skrev han en avhandling om psykologi. I den undersökte han psykologiska processer hos vita kolonisatörer som distanserar sig från svarta invånare. Avhandlingen omarbetades 1952 till en faktabok med titeln Peau noire, masques blancs[a].

Algeriet[redigera | redigera wikitext]

1953 fick Fanon en tjänst på en psykiatrisk klinik i Algeriet som då var franskt territorium. Han sökte sin egen identitet som svart man i en vit kolonial kultur och upplevde åter rasism.[1]

Fanons teorier och påverkan[redigera | redigera wikitext]

Många av Fanons teorier och åsikter var mycket kontroversiella, främst på grund av att han ansåg att våld var en nödvändig och strategiskt korrekt metod för att befria den koloniserade världen. Inom sociologin är Fanons teorier tillämpningsbara i frågor kring integration och organisering underifrån.

Det var främst i Algeriet som Fanon använde och utvecklade sina teorier. Han var bland annat aktiv i den algeriska befrielseorganisationen Front de Libération Nationale (FLN).

Boken Jordens fördömda (Les Damnés de la terre, 1961) är Frantz Fanons uppgörelse med kolonialismen. Bokens förord är skrivet av Jean-Paul Sartre som var en stor beundrare av Fanon men också inspirerade Fanon mycket. Fanon kritiserade dock Sartre för att han inte förstod att de svarta var "fångar i hudfärgens tecken". Fanon menade att den humanism som den franska vänstern bekände sig till på 1950-talet saknade insikt i kolonialismens förmåga att begränsa de svartas handlingsmöjligheter.[5]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Kommentarer[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Svensk översättning: Svart hud – vita masker (1997).[1]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] ”World Biography”. Läst 29 april 2017
  2. ^ [a b] Gordon 2016, s. 18-23.
  3. ^ ”Tänkare i tiden”. Läst 29 april 2017.
  4. ^ Citat ur boken ”Pour France, pour notre mére” skriven av hans bror Joby Fanon.
  5. ^ Michael Azar - Frihet, jämlikhet, brodermord Brutus Östling bokförlag Symposion (2001), sid 262

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Gordon, Lewis R.; Söderlind Oskar (2016). Vad Fanon sa. Hägersten: Tankekraft Förlag. Libris 19438892. ISBN 9789188203137 
  • Fanon, Frantz; Zennström Per-Olov, Sartre Jean-Paul, Tängerstad Erik (2007). Jordens fördömda ([Ny utg.]). Stockholm: Leopard. Libris 10276014. ISBN 978-91-7343-151-4 
  • Fanon, Frantz; Nygren Lars (2004). Svart hud, vita masker. Enskede: TPB. Libris 12596780 
  • Gibson, Nigel C. (2014) (på engelska). Fanonian practices in South Africa: from Steve Biko to Abahlali baseMjondolo (First Palgrave Macmillan paperback edition.). Libris 17222329. ISBN 1137414774 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]