Fatou Bensouda

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Fatou Bensouda
FatouBensouda.jpg
Född31 januari 1961 (59 år)
BanjulGambia
MedborgarskapGambia
Utbildad vidObafemi Awolowo University, International Maritime Law Institute och Nigerian Law School Arbcom ru editing.svg
SysselsättningPolitiker, diplomat, advokat
BefattningProsecutor of the International Criminal Court (2012–)
ArbetsgivareFörenta nationerna
ReligionIslam
Utmärkelser100 Women (2015)
Republiken Gambias orden
Redigera Wikidata

Fatou Bom Bensouda, född Nyang 31 januari 1961 i Banjul, Gambia,[1] utsågs 12 december 2011 till chefsåklagare vid Internationella brottmålsdomstolen (ICC) i Haag under tidsperioden 15 juni 2012 - 15 juni 2021.[2] Hon började sin karriär i ICC som biträdande åklagare 2004 och innan dess var hon juridisk rådgivare och advokat vid Internationella Rwandatribunalen (ICTR).[2] Time listade henne som en av värdens 100 mest inflytelserika personer 2012.[3]

Den 2 september 2020 svartlistades Bensouda av den federala regeringen i USA, vilket innebär att inga amerikanska medborgare, företag eller statliga organisationer får ha samröre med henne. Åtgärden anses vara en repressalie efter att hon öppnat upp för att driva rättsprocesser med anledning av kriget i Afghanistan inklusive att utreda övergrepp av amerikansk militär.[4] USAs agerande har mötts av protester från EU och andra länder liksom ett fördömande från ICC.[5][6]

Hon är gift med den gambisk-marockanske finansmannen Philip bensouda, de har tre barn tillsammans.[1][7]

Uppväxt och utbildning[redigera | redigera wikitext]

Bensouda växte upp i en polygam familj i Gambia. Pappan var gift med två kvinnor och jobbade som chaufför och nationellt känd brottningspromotor. Hon växte upp i en stor syskonskarna om mer än tolv barn.[8] Under barndomen bevittnade hon polisens ointresse att involvera sig i fall som gällde våld i nära relationer. Hon reagerade starkt och ser erfarenheten som en orsak till att hon valde att studera juridik.[1][9]

Pappan insisterade på att det var viktigt att hans döttrar skulle få en bra utbildning.[1] Hon berättade för the Guardian att hon brukade smyga iväg från gymnasielektionerna för att sitta som åhörare i domstolen.[8] Bensouda har en bachelorexamen i juridik från OAU i Ife-Ife, Nigeria, en juristexamen från Nigerian law school och erhöll 1991 en master i internationell marinrätt från det internationella marinrättsuniversitetet (IMLI) på Malta.[9]

Politisk karriär i Gambia[redigera | redigera wikitext]

Bensoudas politiska karriär började med att hon blev utsedd till juridisk rådgivare i hemlandet 1987 och avancerade till biträdande chefsåklagare i och juridisk chefsrådgivare efter Yahya Jammeh's oblodiga statskupp 1994. Hon valdes till justitieminister mellan 1998 och 2000. Efter tiden som politiker jobbade hon som jurist i ett par år, först med egen firma och sedan för en bank.[1]

Karriär i ICTR och ICC[redigera | redigera wikitext]

Hennes internationella tjänstemannakarriär började i rollen som juridisk rådgivare och advokat i Internationella Rwandatribunalen. Karriären fortsatte i rollen som juridisk chefsrådgivare för ICTR mellan 2002 och 2004.[2] Den 8 augusti 2004 valdes hon till biträdande åklagare med bred majoritet av ICCs medlemmar och svors in 1 november 2004. Den 12 december 2011 valdes hon som efterträdare till domstolens chefsåklagare Luis Moreno-Ocampo med mandat från 15 juni 2012 till 15 juni 2021.[2] Bensouda blev den andra personen att inneha ämbetet och postens första kvinna och afrikan.[10] Under hennes mandatperiod har åklagarkammaren lett fler åtal till fällande dom jämfört med under Moreno-Ocampos ledning. En del av förklaringen är enligt Financial times att man tagit sig an mer fördelaktigt upplagda fall.[1]

Bensouda och Moreno-Ocampo

Rättegångar mot Bempa Gombo[redigera | redigera wikitext]

Hon var huvudansvarig åklagare i två mål mot Bempa Gombo, född 4 november 1962 i Bokada, Équateurprovinsen i Centralafrikanska republiken (CAR). Ett mål där Gombo är den ende tilltalade för krigsbrott och människorättsbrott som påstås ha begåtts mellan 25 oktober 2002 och 15 mars 2003 tillsammans med soldater i CARs armé.[11] Rättegången mot Bempa Gombo inleddes den 12 januari 2009 av Fatou Bensouda med ett starkt inledningsanförande och Gombo dömdes initialt till 18 månaders fängelse i juni 2016.[12] Gombo åtalades också tillsammans med påstådda medkonspiratörer för folkrättsbrott och dömdes initialt till 1 års fängelse och böter i mars 2017, efter att målet passerat appelationskammaren och överlämnats tillbaka till lägre instans fastslogs domen och Gombo släpptes på grund av avtjänad tid.[13] Gombo lyckades bli frikänd i appelationskammaren efter att ha överklagat 18-månadersstraffet och har nu lämnat in en stämningsansökan enligt artikel 85 för att få ut kompensation för den långa häktningstiden.[14][15]

Hon var också ansvarig för åtalet mot Bosco Ntaganda, en medlem av FPLC-gerillan i Kongo som överlämnade sig till domstolen 2013 efter flera år av efterlysning och dömdes 2019 till 30 års fängelse för flera fall av mord, folkrättsbrott och människorättsbrott.[16] Rättegången mot Laurent Gbagbo and Charles Blé Goudé, två politiker från Elfenbenskusten, för påstådda brott mot mänskligheten i samband med oroligheter efter valet 2010 slutade med en friande dom 2019 som Bensouda har överklagat.[17] 2016 vann hon rättegången mot tuaregledaren Ahmad Al Faqi Al Mahdi, som fick nio års fängelse för destruktion av historiska och religösa monument i Timbuktu, Mali.[18] Rättegången mot Al Hassan Ag Abdoul Aziz Ag Mohamed Ag Mahmoud för krigsbrott och människorättsbrott i samma konflikt påbörjades i juli 2020.[19] Under förberedande är även processen mot Alfred "Rambo" Yekatom and Patrice-Edouard Ngaïssona för folkrättsbrott och krigsbrott begågna i Centralafrikanska republiken mellan 2013 och 2014. Förhandlingarna är satta att börja i februari 2021, några månader innan hennes mandatperiod tar slut.[20]

Hon har sökt och fått arresteringsordrar utfärdade mot bland andra:

  • Den libyske före detta generalen Al-Tuhamy Mohamed Khaled för flera fall av tortyr[21]
  • Abdallah Banda, en medlem av Zaghawa-stammen för krigsbrott begågna under en attack mot fredsbevarande styrkor i Darfurprovinsen.[22]
  • Den libyske majoren Mahmoud Mustafa Busyf Al-Werfalli för 43 fall av mord som krigsbrott.[23]
  • Sudanesen Ali Muhammad Ali Abd–Al-Rahman för människorättsbrott och folkrättsbrott begågna i Darfur.[24]

Konflikt mellan ICC och USA[redigera | redigera wikitext]

Mike Pompeo - USAs utrikesminister

Bensouda valde 2017 att öppna upp för utredningar och åtal mot krigsförbrytelser i samband med konflikten i Afghanistan, inklusive åtal mot talibaner och afghanska säkerhetsstyrkor såväl som amerikansk militär och tjänstemän i amerikansk underrättelsetjänst.[25] John Bolton har hävdat att ICC saknar jurisdiktion eftersom USA inte har skrivit under romstadgan, men Bensouda menar att det räcker med att Afghanistan, där eventuella brott kan ha begåtts, är medlem sedan 10 februari 2003.[1][26] Efter att hennes visum till USA dragits in och fler sanktioner var under förberedande varnade Bensouda USA för uppenbara försök att hindra domstolens oberoende och tillade att en attack mot ICC representerar också i förlängningen en attack mot offer för övergrepp och krigsbrott.[27] Den 5 mars 2020 gav domstolen Bensouda klartecken att utreda eventuella krigs- och folkrättsbrott begångna i Afghanistan efter 1 maj 2003.[28] I juni gick 67 länder ihop i ett upprop lett av Costa Rica och Schweiz för att försvara ICC mot USA och Bensouda från nya ekonomiska sanktioner, medlemmarna inkluderade Kanada, Storbritannien och Sydafrika.[1] Sedan 2 september 2020 är hon svartlistad av den federala regeringen, vilket innebär att inga amerikanska medborgare, företag eller statliga organisationer får ha samröre med henne.[25] I samband med svartlistningen kallade Mike Pompeo ICC en genomgående trasig och korrupt institution och varnade för att USA inte kommer att tolerera dess illegitima försök att hävda jurisdiktion över amerikanska medborgare.[6]

Tal vid Oslo-Forum 2014 Foto: Stine Merethe Eid

Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Hon har belönats med internationella juristpriset 2009 av Internationella juristkomissionen och utnämndes till en av värdens 100 mest inflytelserika personer 2012 av tidskriften Time med motiveringen "en ledande röst som sätter press på stater att stödja kampen för rättvisa". New african magazine nämnde henne som en av de mest inflytelserika afrikanerna och Foreign policy som en ledande global tänkare 2013. Hon har erhållit titeln hedersdoktor upprepade gånger och är hedersmedlem av American Society of International Law sedan 2014.[3][29]

Kritik[redigera | redigera wikitext]

Der Spiegel anklagade i oktober 2017 Bensouda och två kollegor för osjälvständigt agerande och otillbörligt samröre med hennes föregångare Luis Moreno-Ocampo. Det påstods att hon återkommande sökt stöd för sina beslut på ett sätt som gjorde att Moreno-Ocampo hade ett större inflytande över hennes fall än vad som var lämpligt för en före detta medlem av åklagarkammaren.[30]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g h] David Pilling (25 september 2020). ”Fatou Bensouda: ‘It’s about the law. It’s not about power’”. Financial Times. https://www.ft.com/content/beeb8dba-ce3c-4a33-b319-3fcff0916736. Läst 22 november 2020. 
  2. ^ [a b c d] ”Who's who”. www.icc-cpi.int. https://www.icc-cpi.int/about/otp/who-s-who/Pages/Fatou-Bensouda.aspx. Läst 21 november 2020. 
  3. ^ [a b] Staff, ABA-ICC Project. ”Fatou Bensouda”. International Criminal Justice Today. https://www.international-criminal-justice-today.org/contributors/fatou-bensouda/. Läst 22 november 2020. 
  4. ^ ”US revokes ICC prosecutor's visa over Afghanistan inquiry” (på engelska). the Guardian. 5 april 2019. http://www.theguardian.com/law/2019/apr/05/us-revokes-visa-of-international-criminal-courts-top-prosecutor. Läst 21 november 2020. 
  5. ^ Brussels, Reuters in (3 september 2020). ”US sanctions on ICC prosecutor unacceptable, says EU” (på engelska). the Guardian. http://www.theguardian.com/law/2020/sep/03/us-sanctions-on-icc-prosecutor-unacceptable-says-eu. Läst 21 november 2020. 
  6. ^ [a b] ”ICC pushes back against U.S. sanctions decision | Africa Times” (på amerikansk engelska). africatimes.com. 3 september 2020. https://africatimes.com/2020/09/03/icc-pushes-back-against-u-s-sanctions-decision/. Läst 22 november 2020. 
  7. ^ Africa's Fatou Bensouda is new ICC chief prosecutor” (på brittisk engelska). BBC News. 12 december 2011. https://www.bbc.com/news/world-africa-16029121. Läst 23 november 2020. 
  8. ^ [a b] ”Fatou Bensouda, the woman who hunts tyrants” (på engelska). the Guardian. 5 juni 2016. http://www.theguardian.com/law/2016/jun/05/fatou-bensouda-international-criminal-court-tyrants. Läst 23 november 2020. 
  9. ^ [a b] ”City Icon -Fatou Bensouda, The Gambia” (på amerikansk engelska). Afro Tourism. 9 februari 2017. https://afrotourism.com/travelogue/city-icon-fatou-bensouda-the-gambia/. Läst 22 november 2020. 
  10. ^ ”IBA - A conversation with... Fatou Bensouda, ICC Prosecutor - 2018”. www.ibanet.org. https://www.ibanet.org/Conferences/296395103.aspx. Läst 22 november 2020. 
  11. ^ http://www.icc-cpi.int/library/cases/ICC-01-05-01-08-1-tENG-Corr.pdf[död länk]
  12. ^ ”Wayback Machine”. web.archive.org. 21 januari 2009. https://web.archive.org/web/20090121044720/http://www.icc-cpi.int/library/organs/otp/speeches/ICC-OTP-ST-FB-20090112-ENG.pdf. Läst 21 november 2020. 
  13. ^ [https://www.icc-cpi.int/CaseInformationSheets/Bemba-et-alEng.pdf ”The Prosecutor v. Jean-Pierre Bemba Gombo, Aimé Kilolo Musamba, Jean-Jacques Mangenda Kabongo, Fidèle Babala Wandu and Narcisse Arido”]. ICC. https://www.icc-cpi.int/CaseInformationSheets/Bemba-et-alEng.pdf. Läst 23 november 2020. 
  14. ^ ”The Prosecutor v. Jean-Pierre Bemba Gombo”. ICC. https://www.icc-cpi.int/CaseInformationSheets/bembaEng.pdf. Läst 23 november 2020. 
  15. ^ Sveriges internationella överrenskommelser (SÖ2002:59) Nr 59 - Romstadgan. 1 juli 2002. sid. 72. https://www.regeringen.se/49c842/contentassets/4de6714d72b4486f8a92cb6722b05622/romstadgan-for-internationella-brottmalsdomstolen. Läst 23 november 2020 
  16. ^ ”The Prosecutor v. Bosco Ntaganda”. ICC. https://www.icc-cpi.int/CaseInformationSheets/ntagandaEng.pdf. Läst 23 november 2020. 
  17. ^ ”The Prosecutor v. Laurent Gbagbo and Charles Blé Goudé”. ICC. https://www.icc-cpi.int/CaseInformationSheets/gbagbo-goudeEng.pdf. Läst 23 november 2020. 
  18. ^ ”The Prosecutor v. Ahmad Al Faqi Al Mahdi”. ICC. https://www.icc-cpi.int/CaseInformationSheets/al-mahdiEng.pdf. Läst 23 november 2020. 
  19. ^ ”The Prosecutor v. Al Hassan Ag Abdoul Aziz Ag Mohamed Ag Mahmoud”. ICC. https://www.icc-cpi.int/CaseInformationSheets/al-hassanEng.pdf. Läst 23 november 2020. 
  20. ^ ”Yekatom and Ngaïssona Case” (på brittisk engelska). www.icc-cpi.int. https://www.icc-cpi.int/carII/yekatom-nga%C3%AFssona/Pages/default.aspx. Läst 23 november 2020. 
  21. ^ ”The Prosecutor v. Al-Tuhamy Mohamed Khaled”. ICC. https://www.icc-cpi.int/CaseInformationSheets/khaledEng.pdf. Läst 23 november 2020. 
  22. ^ ”The Prosecutor v. Abdallah Banda Abakaer Nourain”. ICC. https://www.icc-cpi.int/CaseInformationSheets/bandaEng.pdf. Läst 23 november 2020. 
  23. ^ ”The Prosecutor v. Mahmoud Mustafa Busyf Al-Werfalli”. ICC. https://www.icc-cpi.int/CaseInformationSheets/al-werfalliEng.pdf. Läst 23 november 2020. 
  24. ^ ”The Prosecutor v. Ali Muhammad Ali Abd–Al-Rahman”. ICC. https://www.icc-cpi.int/CaseInformationSheets/abd-al-rahmanEng.pdf. Läst 23 november 2020. 
  25. ^ [a b] AfricaNews (2 september 2020). ”Gambian ICC Prosecutor Fatou Bensouda Sanctioned by the USA” (på engelska). Africanews. https://www.africanews.com/2020/09/02/gambian-icc-prosecutor-fatou-bensouda-sanctioned-by-the-usa/. Läst 22 november 2020. 
  26. ^ ”Afghanistan”. asp.icc-cpi.int. https://asp.icc-cpi.int/en_menus/asp/states%20parties/asian%20states/Pages/afghanistan.aspx. Läst 23 november 2020. 
  27. ^ ”Facing US Sanctions, ICC Prosecutor Pledges to Continue 'Without Fear or Favor' | Voice of America - English” (på engelska). www.voanews.com. https://www.voanews.com/europe/facing-us-sanctions-icc-prosecutor-pledges-continue-without-fear-or-favor. Läst 22 november 2020. 
  28. ^ ”Statement of ICC Prosecutor, Fatou Bensouda, following the Appeals Chamber’s decision authorising an investigation into the Situation in Afghanistan: “Today is an important day for the cause of international criminal justice”” (på brittisk engelska). www.icc-cpi.int. https://www.icc-cpi.int/Pages/item.aspx?name=200305-otp-statement-afghanistan. Läst 23 november 2020. 
  29. ^ ”IBA - A conversation with... Fatou Bensouda, ICC Prosecutor - 2018”. www.ibanet.org. https://www.ibanet.org/Conferences/296395103.aspx. Läst 22 november 2020. 
  30. ^ SPIEGEL, Dietmar Pieper, Sven Becker, DER. ”International Criminal Court Scandal Widens - DER SPIEGEL - International” (på engelska). www.spiegel.de. https://www.spiegel.de/international/world/international-criminal-court-scandal-widens-a-1173156.html. Läst 22 november 2020.