Federal Bureau of Investigation
| Federal Bureau of Investigation FBI | |
 FBI:s sigill | |
| Departement | USA:s justitiedepartement |
|---|---|
| Syfte | Federal polismyndighet |
| Föregångare | U.S. Bureau of Investigation |
| Inrättad | 1908 |
| Myndighetschef | Robert Mueller |
| Budget | $7,9 miljarder (2010) |
| Antal anställda | ca 30 000 |
| Webbplats | www.fbi.gov |
Federal Bureau of Investigation (FBI) (ungefär: Federala utredningsbyrån) är en amerikansk federal polismyndighet tillhörande USA:s justitiedepartement med jurisdiktion att utreda och bekämpa bl.a. hatbrott, spioneri, organiserad brottslighet, terrorism, samt att utreda de ärenden som inte faller under andra federala polisenheters jurisdiktion.
FBI:s historia
FBI skapades när USA:s justitieminister Charles Joseph Bonaparte under Theodore Roosevelts presidentskap satte ihop en grupp specialagenter den 26 juli 1908. Till att börja med hette den Bureau of Investigation (BOI) och blev inte FBI förrän 1935. De första anställda rekryterades från justitiedepartementet och Secret Service.
Under J. Edgar Hoovers ledarskap, som började den 10 maj 1924, utökades befogenheterna och ansvarsområdena. Under Hoovers ledning blev FBI alltmer autonomt och Hoover präglade bilden av FBI. FBI ägnade mycket tid och energi åt att undersöka politiska aktivister som inte var misstänkta för några brott (till exempel Albert Einstein som misstänktes vara kommunist). 1950 publicerades den första listan över de mest eftersökta brottslingar - "10 Most Wanted Fugitives". Cointelpro var ursprungligen ett verktyg skapat av J. Edgar Hoover.
FBI:s kriminaltekniska laboratorium invigdes officiellt den 24 november 1932. Under 1990-talet framkom det att FBI:s kriminalteknologiska laboratorium upprepade gånger gjort bort sig. I vissa fall hade personalen rapporterat bevis som fällande trots att de i själva verket var friande. Många fall blev tvungna att öppnas igen när mönstret uppdagades.[1] 1994 fick FBI formellt tillstånd att föra en DNA-databas, CODIS.
Uppdrag
- Skydda USA mot terroristangrepp (se kontraterrorism)
- Skydda USA mot från främmande makters underrättelseoperationer och spionage (se Kontraspionage)
- Skydda USA mot Internet-baserade attacker och mot andra högteknologiska angrepp
- Bekämpa korruption på alla nivåer av offentlig sektor
- Skydda de medborgerliga rättigheterna i USA
- Bekämpa internationella och nationella kriminella organisationer och företag (se Organiserad brottslighet)
- Bekämpa ekonomisk brottslighet
- Bekämpa betydelsefull våldsbrottslighet
- Bistå federala, delstats-, lokala och internationella partner
- Hålla FBI:s teknologi à jour för att lyckas med uppdragen [2]
Information erhållen under en utredning blir framlagd till en federal åklagare eller en till särskilda ämbetsmän i justitiedepartementet, som bestämmer om det ska väckas åtal eller om annat handlande är nödvändigt.
År 2006 hade FBI ca 30 000 anställda. Av dessa var ca 12 000 agenter och ca 18 000 civilanställda inom många yrkesområden, som underrättelseanalytiker, språkspecialister, naturvetare, datatekniker. En blivande FBI-agent måste ha en akademisk examen på grundnivå och minst tre års yrkeserfarenhet innan anställning. Nyanställda agenter får en intern utbildning vid FBI Academy, Quantico, Virginia.[2]
Direktörer
Bureau of Investigation, BOI (1908–1935)
Direktörer:
- Stanley Finch (1908–1912)
- Alexander Bruce Bielaski (1912–1919)
- Tillförordnad direktör: William E. Allen (1919)
- William J. Flynn (1919–1921)
- William J. Burns (1921–1924)
- J. Edgar Hoover (1924–1972)
Federal Bureau of Investigation, FBI (från 1936)
Den 1 juli 1932 döptes byrån om till United States Bureau of Investigation (BOI). Ett år senare, den 1 juli 1933, blev den sammansatt med Bureau of Prohibition och blev känd som "undersökningsavdelningen". 1935 fick den sitt nuvarande namn.
FBI:s direktörer från den perioden och framåt är:
- J. Edgar Hoover (1924–1972)
- Tillförordnad direktör: L. Patrick Gray (1972–1973)
- Tillförordnad direktör: William Ruckelshaus (1973)
- Clarence M. Kelley (1973–1978)
- William H. Webster (1978–1987)
- Tillförordnad direktör: John Otto (1987)
- William S. Sessions (1987–1993)
- Tillförordnad direktör: Floyd I. Clarke (1993)
- Louis Freeh (1993–2001)
- Tillförordnad direktör: Thomas J. Pickard (2001)
- Robert Mueller (2001-2013)
- James Comey (2013-2017)
Personal
FBI hade 2009 32 000 anställda. Av dessa var 13 000 FBI-agenter och 18 000 civilanställda.[3]
Anställningskrav
Anställning som FBI-agent sker enligt fem olika rekryteringsvägar:[4]
- Redovisning. Auktoriserad revisor eller ekonomexamen och tre års erfarenhet som revisor.
- Datavetenskap eller informationsbehandling. Motsvarande akademisk examen eller en teknisk högskoleexamen och certifiering som nätverksspecialist.
- Språk. Akademisk examen inom vilket ämnesområde som helst, samt goda kunskaper i ett främmande språk, i första hand något av följande språk: arabiska, kinesiska, farsi, hebreiska, hindi, japanska, koreanska, pashtu, punjabi, spanska, urdu eller vietnamesiska.
- Juridik. Avlagd juristexamen.
- Öppen rekryteringsväg. Akademisk examen på grundnivå och tre års yrkeserfarenhet, eller akademisk examen på avancerad nivå och två års yrkeserfarenhet.
Specialisering
Efter anställning och grundutbildning som FBI-agent sker specialisering inom ett av fem specialistområden:[5]
- Underrättelsetjänst
- Säkerhetsunderrättelsetjänst
- Terrorismbekämpning
- Brottsutredningar
- Databrott
Grader och titlar
| Federal tjänstemannaklassificering och lönegrad | Tjänstetitel | Ansvarsområde | Motsvarande grad i svenska polisen | Motsvarande militär tjänstegrad[6] |
|---|---|---|---|---|
| SES | Director | Chef för FBI | Rikspolischef | General |
| SES | Deputy Director | Förste ställföreträdande chef för FBI | Biträdande rikspolischef | General |
| SES | Associate Deputy Director | Andre ställföreträdande chef för FBI | Generaldirektör | General |
| SES | Executive Assistant Director | Chef för en avdelning vid FBI högkvarter | Överdirektör | Generallöjtnant |
| SES | Assistant Director | Chef för en byrå vid FBI högkvarter | Avdelningschef vid RPS | Generallöjtnant |
| SES | Deputy Assistant Director | Ställföreträdande byråchef vid FBI högkvarter | Byråchef vid RPS | Generalmajor |
| SES | Special Agent in Charge | Chef för ett FBI kontor | Polisdirektör | Generalmajor |
| SES | Section Chief | Enhetschef vid FBI högkvarter | Polisöverintendent | Brigadgeneral |
| GS-15 | Assistant Special Agent in Charge | Ställföreträdande chef för ett FBI kontor | Biträdande polisdirektör | Överste |
| GS-14 | Supervisory Special Agent | Rotelchef | Polisintendent | Överstelöjtnant |
| GS-13 | Special Agent | FBI-agent med över sju års anställning | Poliskommissarie | Överstelöjtnant |
| GS-12 | Special Agent | FBI-agent med fyra till sju års anställning | Poliskommissarie | Major |
| GS-11 | Special Agent | FBI-agent med två till fyra års anställning | Polisinspektör | Kapten |
| GS-10 | Special Agent | FBI-agent med mindre än två års anställning | Polisinspektör | Kapten |
| Källa:[7] |
Se även
Referenser
- ^ Washington Post Calls for Full Review of FBI Crime Lab Arkiverad 22 maj 2013 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ [a b] http://polis.osce.org/countries/details.php?item_id=69#Country_Profile_Section_340 Arkiverad 23 juni 2007 hämtat från the Wayback Machine. 2009-03-03
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 27 juni 2009. https://web.archive.org/web/20090627013535/http://www.fbi.gov/quickfacts.htm. Läst 18 juni 2009.
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 12 oktober 2010. https://web.archive.org/web/20101012195645/http://www.fbijobs.gov/1111.asp. Läst 6 januari 2011. 2011-01-05
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 2 juli 2007. https://web.archive.org/web/20070702114822/http://www.fbijobs.gov/113.asp. Läst 8 december 2006. 2010-01-05
- ^ http://www.fas.org/irp/doddir/army/ae-pam-360-6.pdf 2011-01-05
- ^ Joseph W. Koletar, The FBI Career Guide, Amacom 2006.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Federal Bureau of Investigation.- FBI:s officiella webbplats
|