Feit–Thompsons förmodan

Från Wikipedia

Inom talteori är Feit–Thompsons förmodan ett antagande av Walter Feit och John Thompson.[1] Antagandet publicerades för första gången 1962 i PNAS och säger att

för distinkta primtal och . Om antagandet är sant skulle det förenkla den sista delen av besviset för Feit–Thompsons sats; varje ändlig grupp av en udda ordning är lösbar.[2] Ett starkare antagande om att de två talen alltid är relativt prima motbevisades 1971 av Nelson Stephens med motexemplet p = 17 och q = 3313 med 2pq +1 = 112 643 som gemensam faktor.[3] Det är dock vidare känt att antagandet är sant för q = 3.[4]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Feit, Walter; Thompson, John (1 juni 1962). ”A Solvability Criterion for Finite Groups and Some Consequences” (på engelska). Proceedings of the National Academy of Sciences (Department of Mathematics) 48 (6): sid. 968–970. doi:10.1073/pnas.48.6.968. JSTOR 71265. MR 0143802. ISSN 0027-8424. OCLC 678737849. PMID 16590960. PMC: PMC220889. https://www.pnas.org/content/pnas/48/6/968.full.pdf. Läst 18 september 2020. 
  2. ^ Feit, Walter; Thompson, John (1 september 1963). ”Solvability of Groups of Odd Order” (på engelska). Pacific Journal of Mathematics (Berkeley: University of California) 13 (3): sid. 775–787. doi:10.2140/pjm.1963.13.775. MR 0166261. ISSN 0030-8730. OCLC 867402202. https://msp.org/pjm/1963/13-3/pjm-v13-n3-p01-s.pdf. Läst 18 september 2020. 
  3. ^ Stephens, Nelson (juli 1971). ”On the Feit-Thompson conjecture” (på engelska). Mathematics of Computation (American Mathematical Society) 25 (115): sid. 625. doi:10.1090/S0025-5718-1971-0297686-1. JSTOR 2005226. MR 0297686. ISSN 0025-5718. OCLC 5545276412. https://www.ams.org/journals/mcom/1971-25-115/S0025-5718-1971-0297686-1/S0025-5718-1971-0297686-1.pdf. Läst 19 september 2020. 
  4. ^ Le, Maohua (2012). ”A Dibisibility I Problem Concerning Group Theory” (på engelska). Pure and Applied Mathematics Quarterly 8 (3): sid. 689–692. doi:10.4310/PAMQ.2012.v8.n3.a5. MR 2900154. ISSN 1558-8599. OCLC 5149644316. https://www.intlpress.com/site/pub/files/_fulltext/journals/pamq/2012/0008/0003/PAMQ-2012-0008-0003-a005.pdf. Läst 19 september 2020.